Tage Alalehto

Denna bok är en fristående fortsättning på den tidigare utgivna Tärendö - historien om en svensk tornedalsby. Den boken stannade upp vid kommunsammanslagningen 1971 när Tärendö kommun gick upp i Pajala kommun. Denna bok är berättelsen om vad som hände sedan från 1975 till 2020. Det är berättelsen om en partikularitet gentemot den stora Världen; gentemot EU; gentemot Sverige; gentemot Norrbotten; ja även gentemot Tornedalen som sådant. Men paradoxalt nog är det samtidigt berättelsen om det universiellt mänskliga inför de stora frågorna: Hur ska vi överleva? Vad är meningen med det hela? Och varthän syftar vi? Vi måste som existentialisten säger göra val och det är med våra val som vi ger inriktningen på den historia som kommer att skrivas. Tärendö är dock ett litet samhälle vilket haft begränsade resurser att utföra de val som folkflertalet velat. Man har som ett litet samhälle tvingats anpassa sig till den övergripande samhällsstruktur som rått och de viljeyttringar som maktkoncentrat på olika nivåer haft som sin agens att få sin intressen förverkligade. Byafolkets viljeyttringar som valmöjligheter har utifrån detta perspektiv varit, minst sagt, beskurna. Det har påverkat Tärendö grundligt när det gäller dess demografi, näringsliv och partipolitiska utformning. Denna något dystra slutsats måste betecknas vara den generella lärdomen av denna bok kring ett litet samhälle som kan sägas gälla för de allra flesta mindre samhällen i vår värld.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Om riksdagsvalet 2018: Göran Therborn, ”Solen går ner över svensk socialdemokrati” Björn Fryklund & Sigrid Saveljeff, ”Det politiska etablissemangets strategier gentemot högerpopulistiska partier” Christian Gerdov, ”Lika för alla?” Artiklar: Tage Alalehto, ”När kom kapitalismen till Tornedalen?” Jonas Axelsson, Jan Ch. Karlsson & Egil J. Skorstad, ”Arbetarkollektivet i dag – ny studie och teoretisk utveckling” Kommentar: Ingvar Johansson, ”Popper och marxismen” Recension: Christian Berggren, ”Handelshögskolan – en framgångsmodell?” (om Holmqvist, Handels. Maktelitens skola)

Det sociala kontraktet innefattar rättigheter och förpliktelser. I de situationer när rättigheterna blir ensidiga och förpliktelserna inte uppfylls uppstår bedrägeriet. Känslor av svek, otillförlitlighet och utnyttjande blir en naturlig reaktion från den bedragnes sida. Det är känslor som är fundamentala i vår sociala tillvaro och som är vägledande för hur vi försöker förhålla oss till varandra, utan att dra skam över oss själva. Denna egenskap har ständigt fokuserats inom samhällsvetenskapen, men har även under de senaste decennierna blivit en frågeställning inom evolutionsteorin. Evolutionsteoretiker har då, i motsats till samhällsvetarna, ställt mer basala frågor såsom Vad är den reproduktiva funktionen att vi begår bedrägliga handlingar, och vad är den reproduktiva funktionen att vi kan avslöja bedrägliga handlingar ? Det är samma fråga, men riktad från två olika perspektiv: Varför finns bedrägeri, och varför måste vi bry oss om det? I denna bok diskuteras bedrägeriets natur med utgångspunkt i de senaste decenniernas diskussion om bedrägeriet inom evolutionsteorin och spelteorin. Boken syftar till att fördjupa förklaringsstrukturen hos de teorier och hypoteser som används för att förklara ekonomisk brottslighet inom samhällsvetenskapen i allmänhet och kriminologin i synnerhet. Författaren framför den kontroversiella tesen att inom kriminologin har man tappat bort den etiologiska dimensionen bakom fenomenet ekonomisk brottslighet. Man utgår från föregivna antaganden, vilka utgör ett fundamenta i all förklaringsstruktur, som vare sig problematiseras eller diskuteras trots att ideliga observerade exempel står i strid med den teoribildning som tillämpas vid forskningen om ekonomisk brottslighet. Enligt författaren förklaras den etiologiska dimensionen till bedrägeriet i nutida evolutionsteori, vilket har intressanta implikationer för den teoribildning som används vid forskningen om ekonomisk brottslighet. Författaren ger en presentation av det aktuella forskningsläget inom ekonomisk brottslighet och av den bedrägeridiskussion som återfinns inom evolutionsteorin. I ett avslutande kapitel presenterar författaren en teori om bedrägeriets natur som har fokus i den etiologiska dimensionen bakom ekonomisk brottslighet. Tage Alalehto är docent och lektor i sociologi vid Umeå universitet. Han har författat ett antal verk över ekonomisk brottslighet, och har forskat om ekonomisk brottslighet alltsedan mitten av 1990-talet.