Tarjei Vesaas

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort. Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Hallstein och hans syster Sissel förbereder sig för en föräldrafri kväll, men en gammal bil har gått sönder och de måste inkvartera en ung barnaföderska. Hennes man, chauffören, är chockskadad av kriget, och hennes svärfar är invecklad i en olycklig kamp med sin hustru. Hon sitter lam och stum i bilen mannen vill ha det så, förklarar hon. Alla är i uppbrott: ett barn föds, en kvinna dör, och Hallstein upplever den första förälskelsen, i detta ensliga hus, denna enda vårnatt. Tarjei Vesaas (1897-1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Handlingen i romanen Blekplatsen är inte bunden av tid eller plats men människorna i boken är på väg mot en katastrof, som verkar oundviklig. Johan Tander är besatt av tanken att han måste ha ihjäl Jan Vang, och flera personer i deras närhet dras med i dramat. Men instinktivt reser sig en kvinna mot det oundvikliga. Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kringunga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling ochnära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- ochtjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligarekrönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupareförtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan ochfnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningenär ett faktum, har barnet dragit bort. Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

De svarta hästarna hör hemma på skjutsstationen Förnäs och är Ambros stora passion. Hans lidelse har gått i arv till sonen Leif och till dottern Viv. Ambros har två barn till, i sitt andra äktenskap, Kjell och Mabb. De är ännu för små för att förstå den tysta kamp om deras tillgivenhet som försiggår mellan föräldrarna. Lisle kom till gården mindre av kärlek till Ambros än av vilja att kunna hjälpa sina fattiga föräldrar. Det är hennes olycka. När Ambros inser att han inte kan vinna sin hustrus kärlek övergår hans passion i raseri. Lisle ser vartåt det bär. Hon kan bara kämpa för att åtminstone få behålla sina två yngsta när den oundvikliga katastrofen kommer. Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

En man, en pojke och en häst i skogen, med okända betraktare bakom snöyrans dok, en människa ensam på myren under fällande tranor, en översnöad flicka i väntan på sin vän, fem döda soldater i en grönskande lund ansiktena lyser om dem alla, men häftigast om soldaterna, ju längre in i döden de sjunker. Där lutar sig en man över båtens reling med dödssug i själen, men vattnet vägrar att ta emot honom. Där innesluts en människa i drömmar av sten, bland munnar utan ord. Där ligger ett naket hjärta vid den okända vägen om natten. Där väntar stolar på dem som pratar bort sina dyrbara år. Sexton utsnitt ur ett liv, sexton vägar att gå. Men lyssnar man noga är det kanske slagen från sitt eget hjärta man hör. Tarjei Vesaas (1897 1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

"There's beauty to be found outdoors, but it's not without its horrors. The conflicted role of humans in nature is a familiar theme, but few narratives hum with the surreal power of this one." -- Kirkus Reviews An intensely graceful novel recounting scenes of the Norwegian countryside from one of Norway's most beloved 20th-century writers Tarjei Vesaas's final work, The Hills Reply, is a flow of intensely lyrical autobiographical scenes. The vivid beauty of the wilds of Norway grounds the narrator's interior flashes. The first sketch finds a boy, his father, and their packhorse clearing a logging road buried in snow as their surroundings give way to a crisis. Profound insights into human behavior, solitude, and nonverbal communication stand up to the power and immensity of the natural world. The land speaks to (and at times almost swallows) the central character, as he is pushed to the edge of what a body and mind can endure. The hypnotic pulse of Vesaas's prose blurs the line between memory and hallucination, as it stares bravely into the unblinking eye of Nature. An unforgettable book, The Hills Reply is a visceral salute to the human spirit, to the ecstasy of wilderness, and to their tender overlapping.

Mattis doesn't understand much about the world. He doesn't understand why others call him simple. Or why his sister Hege, who has cared for him in their peaceful lakeside cottage since they were young, gets so frustrated. But he knows that the woodcock which starts to fly over their house every day is a sign something is about to change. And when Hege falls in love, disrupting their familiar existence and unbalancing his thoughts, he decides he must face his fate.

I "Isslottet" av Tarjei Vesaas försvinner två unga flickor i den norska landsbygden och deras klasskamrat Siss dras in i mysteriet.

Tarjei Vesaas's fame as one of Norway's and Scandinavia's greatest fiction writers of the 20th century has often overshadowed his achievement as a poet. This revised bilingual selection presents, in finely honed translations, forty six poems that reveal the distinctive sensibility and voice of Vesaas the poet.

Unn går for langt inn i den frosne fossen, og Siss kjempar ein lang vinter mot frosten i sitt eige sinn. Jentene opplever først at der blir knytte band mellom dei på eit vis dei ikkje kan forklare. Dei er to av ei og ei i to. Dette er ein roman om vaknande kjensler, om å vere åleine og framand i verda, om å vere barn og stå på terskelen til eit vakse medvit, og om det mørke grenselandet i sinnet der mange slags krefter, draumar og drifter strir om makta. For Is-slottet fekk Tarjei Vesaas – som første norske forfattar – Nordisk Råds litteraturpris i 1963. Boka vart filmatisert i 1987 av regissør Per Blom og er omsett til ei rekkje språk. I 2005 samarbeidde Teatret Vårt og Det Norske Teatret om ei dramatisering av romanen.

Naturen openberrar løyndomar for Mattis. Han kan tyde fuglespråk. Han kan lese dei breva som rugda skriv til han med nebb og føter. Og han kan formulere dei djupaste livsspørsmål: Kvifor er det slik det er? spør han den venlege gardkona som byr på kaffi når arbeidet endå ein gong har gått i stå for han. Ingen kan gje svar, men diktaren fortel på ein slik måte at også vi lesarane må ta Mattis inn i vår omsorg, samstundes som vi forstår systera Hege og alle dei som gjerne vil hjelpe Mattis, men ikkje kan nå heilt inn til han. Fuglane er omsett til ei rekkje språk og vart i 1967 filmatisert av den polske regissøren Witold Leszczynski. I 1997 sette Det Norske Teatret opp ei dramatisering av romanen, ei eineståande framsyning som vart vide kjend.

'I'm surprised it isn't the most famous book in the world' Max Porter'How simple this novel is. How subtle. How strong. How unlike any other. It is unique. It is unforgettable. It is extraordinary' Doris Lessing'She was close to the edge now: the ice laid its hand upon her' The schoolchildren call it the Ice Palace: a frozen waterfall in the Norwegian fjords transformed into a fantastic structure of translucent walls, sparkling towers and secret chambers. It fascinates two young girls, lonely Unn and lively Siss, who strike up an intense friendship. When Unn decides to explore the Ice Palace alone and doesn't return, Siss must try to cope with the loss of her friend without succumbing to a frozen world of her own making.

"Tarjei Vesaas har skrevet den bedste norske roman nogensinde." Karl Ove Knausgård, New York Times"Mesterværk." Weekendavisen"Læs, læs, læs." Politiken 6 hjerterNu med efterord af Judith HermannTarjei Vesaas (1897-1970) var den største norske forfattere i anden halvdel af det tyvende århundrede, og den første nordmand som fik Nordisk Råds Litteraturpris. Romanen Fuglene fra 1957, der regnes for hans mesterværk, handler om Mattis, tusten eller tossen, ham der ikke er som de andre, men som oplever verden på en intuitiv måde hvor alting får karakter af hemmelighedsfulde tegn. Han oplever det som et lille mirakel når der kommer et sneppetræk over huset. Han kan tyde fuglenes sprog, sneppen skriver små breve til ham med næb og kløer. Mattis stiller livets store spørgsmål, som ingen kan svare på. Og når det tordner låser han sig inde på dasset fordi han er bange for at dø. I det lille bygdesamfund er Mattis ringeagtet og ensom, på en måde spærret inde i sig selv og sat uden for fællesskabet, børnene råber efter ham og kalder ham en tosse. Han kan ikke passe et arbejde og bor sammen med sin søster, Hege, som forsørger dem ved at strikke trøjer. Hans største triumf oplever han da to piger samler ham op på en holm i søen, hvor han har søgt tilflugt fordi hans plimsoller af en båd har taget vand ind. Da han ror de to ind til købmanden, kan han vise de lokale at han godt kan være sammen med nogen som respekterer ham som den han er. Lykken var kommet til ham på en nøgen holm, uden noget varsel. En dag får Hege den idé at Mattis kan være færgemand og ro folk over søen. Og han ror frem og tilbage, men der er ikke en sjæl at se før skovhuggeren Jørgen en dag dukker op. Det ender med at skovhuggeren flytter ind i deres lille hus, og Hege blomstrer op, mens Mattis føler sig mere udenfor end nogensinde. En dag tager han ud på søen, han har en plan og vil udfordre skæbnen. Fuglene handler om at udtrykke det som ikke kan udtrykkes. Mattis er tossen som åbner døren ind til det uudsigelige.

"Tarjei Vesaas has written the best Norwegian novel ever, The Birds-- it is absolutely wonderful, the prose is so simple and so subtle, and the story is so moving that it would have been counted amongst the great classics from the last century if it had been written in one of the major languages." -- Karl Ove Knausgaard The Birds tells the story of Mattis, a deeply sensitive, intellectually disabled young man living in a small house in the Norwegian countryside with his sister Hege. Eking out a modest living knitting sweaters, Hege encourages her brother to find work to ease their financial burdens, but his attempts come to nothing. When he finally sets himself up as a ferryman, the only passenger he manages to bring across the lake is a lumberjack, J rgen. But when J rgen and Hege become lovers, Mattis finds the safety of his familial life threatened and his jealousy quickly spirals. In The Birds, Norway's most celebrated writer of the twentieth century allows us to rediscover the world. By turns frightening, beautiful, confounding, and full of mystery, it is a world we come to see more vividly through Mattis's eyes.

From the author of The Ice Palace, a new addition to the Peter Owen Modern Classics series. The themes of The Seed are violence and guilt. A maniac visiting an island murders a girl. He is pursued by the islanders and killed by the victim's brother. Too late, the avengers become aware of their own guilt, with its attendant mutual mistrust, and they attempt to expiate their crime. Vessas's graphic evocation of nature and his parallel between the violence of savage animals and humanity make this a book of unusual literary distinction.

Tarjei Vessas's The Bridges describes the changing relationships between three adolescents - an unmarried mother who has drowned her newborn child and the girl and boy who befriend her. Their individual reactions to the tragedy and their efforts to communicate with each other form the central theme of the narrative. As strange, unsettling - and memorable - as The Ice Palace, this remarkable novel carries with all the compassion, human insight and lyrical power of a great Vessas novel.

«Lyrikken er den finaste form for dikting. Den opphavlege og evig rette form i grunnen. Der er alt det som strøymer gjennom eit menneskesinn konsentrert i eit par små vers. Derfor er det eit gamalt ord som seier at poesien er gudanes tungemål.» Slik opna Tarjei Vesaas ei forelesingsrekkje om lyrikk på Nansenskolen i 1939. Sjølv var han 49 år da den første diktsamlinga hans, Kjeldene, kom ut i 1946. Lyrikkdebuten innvarslar Vesaas’ viktigaste diktarperiode. Med Kimen (1940) dreiar forfattarskapen frå realistiske skildringar til ein meir fortetta symbolsk modernisme. Kanskje ikkje tilfeldig at det er no Vesaas også finn seg sjølv som lyrikar? Sjølv uttalte Vesaas at det var då dei rimfrie dikta byrja å kome at han for alvor fekk lyst til å prøve seg i denne sjangeren. Og etter Kjeldene losna det. No følgde fleire sterke samlingar med dikt: Leiken og lynet (1947), Lykka for ferdesmenn (1949), Løynde eldars land (1953), Ver ny, vår draum (1956) – alle med i denne boka. Jon Fosse har skrive eit etterord.

Vakker biletbok for førskule-og småskuleungar med enkle, barnenære dikt av "diktarapparatet Vesaas" (som ein barnemunn ein gong las då det stod "diktarparet Vesaas"). Dei fleste av dikta vart opphavleg skrivne på bestilling til bruk i lesebøker, medan ein del av Tarjei Vesaas' dikt er tekne frå hans vanlege diktsamlingar for vaksne - i den gode tru at dei kan lesast med utbyte både for og av barn. Biletkunstnaren Inger Lise Belsvik har som spesiale å illustrere dikt - ho meistrar den fine balansegangen mellom tolking og meddikting. Ei vakker familiebok, som ønskjer små og store velkomne inn i diktet. Boka er med på å markere 100-årsjubileet for Halldis Moren Vesaas i 2007.