Thomas Bernhard

"Ärakustutamine" on Thomas Bernhardi viimane ja mahukaim romaan, ilmunud 1986. aastal. Ühtlasi on see tema viies romaan eesti tõlkes. Selles laiendab Bernhard (küll minajutustaja Franz-Joseph Murau suu läbi) oma programmilist ja seni pistelist antiaustrialikkust, nii et see käib kõikehõlmavalt kogu Austria riigi ja "Austria inimese" kohta. Ja samas on see sõimukanonaad ometi vaid taustaks inimliku traagika avamisele minajutustaja elus, mida on kujutatud sellise kirjandusliku ja keelelise virtuoossusega, et see on teinud Bernhardi kõige kiuste uuema Austria kirjanduse klassikuks. Saanud teada oma vanemate ja venna hukkumisest autoõnnetuses, vaatab Roomas elav vaimuinimene Murau tagasi oma elule ja päritolule, kirjeldades eriti viimast nii süngetes värvides, et võtab oma mälestuste kirjapanemist ühtlasi nende ärakustutamisena, lootes nii neist vabaneda. Romaan koosneb kahest, ühegi taandreata kirjutatud osast: "Telegramm" ja "Testament". Teine osa kujutab Murau osalemist vanemate ja venna matustel, kus taasavanevad tema mälestuste lüüsid kuni ootamatu lõpplahenduseni. Süüdistajana ei mõista Murau, kui palju ta ise jagab seda, mille teistes või "Austrias" hukka mõistab, pääsemata lahti mineviku taagast. Seda vastuolulisust serveerib Bernhard teatud kiuslikkusega, kuid sedavõrd osavalt nii meeles kui keeles, et lugejat vahest ei peletagi selle romaani, Bernhardi kontsentraadi tüse maht. Thomas Bernhard (1931-1989) oli Austria kirjanik, kellele tema lavatekstid ja proosa on toonud ühe tänapäeva kaalukaima autori kuulsuse Austrias ja üldse saksa keeleruumis. Tema viljakusest annavad tunnistust 22 köidet "Kogutud teoseid", mille hulka kuuluvad lisaks luulele neliteist romaani ning arvukalt lühemat proosat ja lavatekste. Bernhard kui süngemeelne ärritav satiirik vajas oma fiktsioonide käivitamiseks pingevälja, mille tema kui austerlane postuleeris endale rünnakuna kõige "austrialiku" vastu. Seda "austrialikkust" kujutas ta väljakutsuvalt liialdades, nii et raske oli teha vahet tema kui kirjaniku licentia poetica ja tema kui kodaniku meelsuse vahel. Nii hankis ta endale eluajal palju vaenlasi ja kutsus esile ohtralt skandaale. Testamendis keelas ta oma teoste avaldamise ja näidendite lavastamise Austrias. Tema eksistentsiaalseks küsimuseks oli kunsti ja elu, täiuslikkuse ja tegelikkuse vahekord siin ilmas: millised ohvrid hapras inimelus on õigustatud fantoomliku perfektsionismi nimel? Ja siiski jättis ta ikka õiguse lihtsale inimlikkusele." Mati Sirkel on tõlkija, keda iseloomustab mastaapsus. Franz Kafka ja Günter Grassi tõlkimist on ta ise pidanud oma töös kõige olulisemaks, aga ta on vahendanud ka selliseid monumente nagu Oswald Spengleri "Ohtumaa allakäik", Robert Musili "Omadusteta mees" või Hermann Brochi kurioosum "Vergiliuse surm", kui nimetada mõningaid. Mati Sirkel on paljuski see, kelle valikute põhjal on kujunenud Saksa, aga eelkõige 20. sajandi Austria kirjanduse pilt siinses kultuuriruumis. Sirkel on ikka võtnud eestindada teoseid ka kirjanduse hämaramast või unustatumast, või kui lubate, aristokraatsemast ja pigem rafineeritud maitsega lugejale ligipääsetavast vallast. Mina isiklikult ootan igat Sirkli tõlget - nii need asjad lihtsalt on." - Janar Ala

A collection of six Bernhard plays, all in English for the first time. Save Yourself if You Can is a collection of six plays that span the entirety of Thomas Bernhard’s career as a dramatist. The plays collected in this long-awaited addition to Bernhard’s oeuvre in English—The Ignoramus and the Madman, The Celebrities, Immanuel Kant, The Goal Attained, Simply Complicated, and Elizabeth II—traverse somber lyricism and misanthropy to biting satire and glorious slapstick. They explore themes that will be familiar to longtime readers of Bernhardt, but here they are presented in a subtly different register, attuned to the needs of the stage.

'Stemmeimitatoren' fra 1978 er formentlig Thomas Bernhards mest sorthumoristiske værk. I 104 korte tekster hudfletter han det moderne samfund i en stil, der kan minde om en højtidelig retsreportage. En komiker springer i ’Alvor’ ud fra en klippe, hold efter hold af ’Huleforskere’ forsvinder i de huler de skulle udforske, og borgmestrene i ’Pisa og Venedig’ overvejer at bytte om på Kampanilen og Det Skæve Tårn. Mord, selvmord og en lang række fantastiske begivenheder i Europa, Nordafrika og Sydamerika fremstilles, så de virker troværdige, men ender ud i det absurde. Bogen er oversat af Søren R. Fauth, mens forfatter Jeppe Brixvold har skrevet efterskrift. Thomas Bernhard (1931-1989), østrigsk forfatter, hvis værker hører til de betydeligste inden for tysksproget litteratur efter Anden Verdenskrig. Bernhard har skrevet en lang række skuespil og romaner, der ofte behandler problemer ved den moderne civilisation, kultur og tradition.

SVENSKA THOMAS BERNHARDSÄLLSKAPET:s årsbok för 2023 är en översättning till svenska av en rad intervjuer kulturjournalisten Krista Fleischmann genomförde med Bernhard i början på 1980-talet. Intervjuerna är översatta av Jan Erik Bornlid. Ur intervjuarens förord: "Mötet med Thomas Bernhard har präglat mitt liv och mitt arbete. Om den personliga relationen tänker jag inte berätta här, om det yrkesmässiga samarbetet notera några rader. Sedan tidigt sjuttiotal har jag intervjuat Thomas Bernhard för olika kulturprogram i teve, rapporterat om hans böcker och teaterpjäser. Samtalen fick jag ofta envist kämpa mig till, sträckan Wien – Ohlsdorf körde jag ofta förgäves de första åren. Det ha resulterat i att Thomas Bernhard betraktat mitt journalistiska arbete med växande uppmärksamhet. Deltagande och sporre, instämmande och kritik kommer alltid att vara närvarande hos mig."

I en volym som innehåller fyra kortprosasamlingar -- Goethe döör, Vid trädgränsen, Midland i Stilfs och Tilldragelser -- presenteras här en ny sida av den österrikiske författaren Thomas Bernhard. Genom hela författarskapet ägnade sig Bernhard åt kortprosan och skrev ofta texter till tidningar och magasin, som senare samlades i bokform. Texterna i den här volymen har en stor spännvidd både stilistiskt och tematiskt, från den berömda titelnovellen, som handlar om ett fiktivt möte mellan Goethe och Wittgenstein, till de satiriska observationerna i Tilldragelser. Den österrikiske författaren Thomas Bernhard (1931-1989) föddes i Nederländerna men växte upp hos sina morföräldrar i Österrike. Han debuterade 1957 som poet, men är mest känd som roman- och pjäsförfattare. Under sin livstid emottog han ett stort antal litterära priser och hans författarskap anses än idag som ett av efterkrigstidens mest betydande och hittar ständigt nya läsare. Jan Erik Bornlid har de senaste 20 åren översatt en stor del av Thomas Bernhards verk till svenska. Han är medlem av det internationella Thomas Bernhard-sällskapet och en av grundarna till det svenska dito.

I tio år har Rudolf försökt tänka ut den perfekta inledningsmeningen till sin planerade bok om kompositören Felix Mendelssohn Bartholdy. Men eftersom hans syster Elisabeth ständigt förstör den ro han behöver för att skrida till verket beslutar han sig för att resa till Mallorca, där minnen från en tidigare vistelse gör sig påminda. Betong, från 1982, är en studie i ensamhet och prokrastinering, skriven med Thomas Bernhards oförlikneliga ordflöde och mörkt humoristiska världssyn. Utgåvan innehåller ett nyskrivet efterord av Rebecka Kärde. Den österrikiske författaren Thomas Bernhard (1931-1989) föddes i Nederländerna men växte upp hos sina morföräldrar i Österrike. Han debuterade 1957 som poet, men är mest känd som roman- och pjäsförfattare. Under sin livstid emottog han ett stort antal litterära priser och hans författarskap anses än idag som ett av efter- krigstidens mest betydande och hittar ständigt nya läsare. Margaretha Holmqvist var Bernhards första svenska översättare och översatte flera av hans verk under 70- och 80-talet. Hon har också översatt en lång rad andra tyskspråkiga författare, som exempelvis Nobelpristagarna Peter Handke och Nelly Sachs.

Kernanliegen dieses Werkes ist es, Rechtsanwender bei einer kohärenten Anwendung des am 7. November 2020 in Kraft getretenen medienrechtlichen Diskriminierungsverbots in § 94 des Medienstaatsvertrags innerhalb der Gesamtrechtsordnung zu unterstützen. Hierzu wird das Verhältnis zwischen § 94 Medienstaatsvertrag zu den Vorschriften der kartellrechtlichen Missbrauchskontrolle des deutschen und europäischen Rechts untersucht. Im Zentrum der Betrachtung steht die Frage, ob und inwieweit zwischen diesen Regelungen Potenziale für Normkonflikte oder aber für gegenseitige Ergänzungen bei der Erreichung ihrer Regelungsziele bestehen. Nach einer einleitenden Vorstellung der Begrifflichkeiten „Medienintermediäre und Auffindbarkeitsdiskriminierungen“ sowie ihrer publizistischen Relevanz als Regelungsgegenstand des § 94 Medienstaatsvertrag, werden hierzu die rechtlich-inhaltlichen Vorgaben des medienrechtlichen Diskriminierungsverbots und des kartellrechtlichen Missbrauchsregimes vergleichend gegenübergestellt, konkrete Ergänzungs- und Konfliktpotenziale identifiziert und schließlich ein Vorschlag für eine konfliktfreie Anwendung und Auslegung des § 94 Medienstaatsvertrag entwickelt.

A collection of previously untranslated stories from a master of twentieth-century Austrian literature, Thomas Bernhard. “The cold increases with the clarity,” said Thomas Bernhard while accepting a major literary prize in 1965. That clarity was the postwar realization that the West’s last remaining cultural reference points were being swept away by the ever-greater commodification of humankind. Collecting five stylistically transitional tales by Bernhard, all of which take place in sites of extreme cold, this volume extends that bleak vision of the master Austrian storyteller. In “Ungenach,” the reluctant heir of an enormous estate chooses to give away his legacy to an assortment of oddballs as he discovers the past of his older brother, who was murdered during a career in futile colonialist philanthropy. In “The Weatherproof Cape,” a lawyer tries to maintain a sense of familial solidarity with a now-dead client with the help of an unremarkable piece of clothing. “Midland in Stilfs” casts a jaundiced eye on the laughable efforts of a cosmopolitan foreigner to attain local authenticity on a moribund Alpine farmstead. In “At the Ortler,” two middle-aged brothers—one a scientist, the other an acrobat—meditate on their unusual career paths while they climb a mountain to reclaim a long-abandoned family property. And in “At the Timberline,” the unexpected arrival of a young couple in a mountain village leads to the discovery of a scandalous crime that casts a shadow on the personal life of the policeman investigating it.

Bernhard’s Collected Poem is a key to understanding Bernhard’s irascible black comedy found in virtually all of his writings—even down to his last will and testament. Beloved Austrian writer Thomas Bernhard (1931–89) began his career in the early 1950s as a poet. Over the next decade, Bernhard wrote thousands of poems and published four volumes of intensely wrought and increasingly personal verse, with such titles as On Earth and in Hell, In Hora Mortis, and Under the Iron of the Moon. Bernhard’s early poetry, bearing the influence of Georg Trakl, begins with a deep connection to his Austrian homeland. As his poems saw publication and recognition, Bernhard seemed always on the verge of joining the ranks of Ingeborg Bachmann, Paul Celan, and other young post-war poets writing in German. During this time, however, his poems became increasingly more obsessive, filled with undulant self-pity, counterpointed by a defamatory, bardic voice utterly estranged from his country, all of which resulted in a magisterial work of anti-poetry—one that represents Bernhard’s own harrowing experience with his leitmotif of success and failure, which makes his fiction such a pleasure. There is much to be found in these pages for Bernhard fans of every stripe.

Tranan lanserar en ny serie för vår Thomas Bernhard-utgivning, med både nyutgivna och slutsålda titlar. Den österrikiske författaren Thomas Bernhard har gjort sig känd för sina långa, vindlande meningar och sin aversion mot styckeindelning. När vi nu ger ut en tidigare oöversatt bok av honom, Röstimitatören från 1978, är det dock tal om något helt annat: i 104 korta, satiriska anekdoter återger Bernhard människoöden han läst om i nyhetsartiklar eller fått höra talas om i samtal. Varje berättelse mynnar ut i en absurditet, om de så handlar om politiker, turister, tjänstemän eller konstnärer. De allra flesta av dem går ett oundvikligt slut till mötes: de blir galna, råkar ut för en olycka eller begår självmord. På så vis knyter Bernhard an till teman som förekommer genomgående i hans verk, om än i en lättsammare ton än vad vi vant oss vid. Så här kan låter det i kapitlet Barmhärtighet:"En gammal dam i vårt grannskap hade gått för långt i sin barmhärtighet. Hon hade, som hon trodde, tagit sig an en fattig turk, vilken också till en början hade varit tacksam över det faktum att han inte längre behövde existera i ett skjul som skulle rivas, utan nu, genom damens barmhärtighet fick bo i ett stadshus med en stor trädgård. Han hade varit den gamla damen behjälplig med trädgårdsarbete och blev efter hand inte bara uppklädd av henne utan verkligen bortskämd. En dag dök turken upp på polisstationen och uppgav att han hade tagit livet av den gamla damen som tagit sig an honom på grund av sin barmhärtighet. Strypt, som mordkommissionen hade konstaterat vid den genast utförda okulärbesiktningen på platsen. När turken tillfrågades av rättskommissionen varför han hade dödat och alltså strypt den gamla damen, svarade han, av barmhärtighet." Österrikaren Thomas Bernhard (1931 1989) tillhör efterkrigstidens stora europeiska författare. Hans oefterhärmliga språkanvändning i kombination med den konsekventa och obarmhärtiga kritiken mot det österrikiska samhällets ovilja att göra upp med nationalsocialismen gjorde honom till en betydande författare under 60-, 70- och 80-talet.

Tranan lanserar en ny serie för vår Thomas Bernhard-utgivning, med både nyutgivna och slutsålda titlar. Vetenskapsmannen Roithamer ägnar sex år av sitt liv åt att konstruera en bostad åt sin syster i form av en kon. »Aldrig tidigare under århundradenas lopp har en människa byggt en sådan kon, under hela byggnadshistorien har man ofta försökt att bygga en bostadskon, en rejäl kon som bostadsobjekt, men det har aldrig lyckats«, skriver han på en av de oräkneliga papperslappar han lämnar kvar efter att han tagit sitt liv. När bokens berättare försöker pussla ihop sin väns kvarlåtenskap framkommer en berättelse om en man som är så besatt av att förfina och korrigera att slutet till sist förefaller oundvikligt. Österrikaren Thomas Bernhard (1931-1989) är en av efterkrigstidens viktigaste europeiska författare. Korrigering, som utkom 1975, är kanske hans märkligaste och mest originella roman. På sitt oefterhärmliga, malande sätt tar han sig djupt in i sina romangestalters medvetanden och blottlägger deras minsta tankegång. Inget i den samtida litteraturen kan överträffa den här prosans hänsynslösa monotoni och ihärdiga radikalitet. Bernhard beviljar inte läsaren några förmildrande omständigheter. Frankfurter Allgemeine Zeitung, 27 september 1975Jan Erik Bornlid är översättare från tyska och en stor Bernhard-kännare. Med den här boken, som aldrig tidigare givits ut i Sverige, har han överfört sammanlagt sju av Thomas Bernhards verk till svenska.

Tranan lanserar en ny serie för vår Thomas Bernhard-utgivning, med både nyutgivna och slutsålda titlar. Thomas Bernhards självbiografiska romaner - Orsaken, Källaren, Andhämtningen, Kylan och Ett barn - hör till hans mest lästa och omtalade. Skikt för skikt tränger han in i sitt förflutna, med början i de svåra skolåren där han tvingas öva sig att uthärda både de allierades bombattacker över Salzburg och sina egna inre plågor. Som tonåring har han en livgivande period som lärling i en handelsbod, där han utvecklar sin passionerade kärlektill musiken innan han insjuknar i en svår lungsjukdom som nästan tar hans liv. Som artonåring mottar han sista smörjelsen, men kan slutligen själv vandra ut från sanatoriet. I det sista bandet skildrar han de tidiga barndomsåren, och sluter en cirkel där den första delen har tagit sin början. Med stor omsorg mejslar Bernhard ut inte bara en barndom och en ungdom, utan en hel syn på livet och på världen. Thomas Bernhard (1931-1989) räknas till en av Österrikes och den tyskspråkiga litteraturens viktigaste författare under efterkrigstiden. De fem banden i hans självbiografiska svit utkom mellan 1975 och 1982, och bidrog till att ge hans redan omtalade namn ett världsrykte. När det sista bandet publicerades började litteraturkritiken tala om ett "mästerverk i det här århundradets litteratur". Självbiografierna tycktes bana en ny väg för hans författarskap, som har en fortsättning i romanen Wittgensteins brorson (1982), Bernhards hyllning till vännen Paul Wittgenstein. Den svenska samlingsutgåvan innehåller ett nyskrivet efterord av Manfred Mittermayer, professor i litteratur vid Universitetet i Salzburg och en av grundarna till det österrikiska Thomas Bernhard-sällskapet.

Thomas Bernhard (1931-1989), østrigsk forfatter, hvis værker hører til de betydeligste inden for tysksproget litteratur efter Anden Verdenskrig. Bernhard har skrevet en lang række skuespil og romaner, der ofte behandler problemer ved den moderne civilisation, kultur og tradition. Forstyrrelse fra 1967 er en af Thomas Bernhards tidlige romaner, der var med til at give ham hans internationale gennembrud. En læge tager på sygebesøg med sin søn til forskellige patienter i den østrigske delstat Steiermark. Turen former sig som i Dantes Den guddommelige komedie, hvor lægen og hans søn, som Dante og Vergil, bevæger sig igennem forskellige versioner af helvede hos de afstumpede og forstyrrede patienter. Den sidste patient, fyrsten Saurau, afslutter romanen i en lang monolog, der former sig som et opgør med den moderne civilisation.

I Fyra kortromaner samlas fyra tidigare oöversatta romaner av den österrikiske författaren Thomas Bernhard som vardera håller sig runt 70 till 100 sidor. Det är Amras från 1964, Ungenach från 1968, Spela Watten från 1978 samt Billigätarna från 1980. Utgåvan innehåller:AMRAS, i vilken de två bröderna K., den naturvetenskaplige, och Walter, den konstnärlige, har isolerat sig i ett torn efter att de överlevt föräldrarnas kollektiva självmordsförsök. UNGENACH, i vilken den jättelika egendomen Ungenachs ägare just avlidit och en advokat fått i uppgift att verkställa arvskiftet till den enda kvarvarande sonen, vars broder just mördats i Afrika. WATTEN, i vilken ett försvinnande som visar sig vara ett självmord av en arbetare vid ett pappersbruk upptar intresset hos en läkare, som ser likheter mellan sina egna misslyckanden och självmördarens. BILLIGÄTARNA, i vilken huvudpersonen Koller under sitt intensiva arbete med att skriva en teoretisk text om hur psyket påverkas av kroppens form stöter på en grupp lunchätare, billigätarna, som han ser som idealiska informanter för sin forskning. THOMAS BERNHARD (1931-1989) skrev en stor mängd romaner och dramer under sin livstid och anses vara en av efterkrigstidens viktigaste tyskspråkiga författare. Hans oefterhärmliga språkanvändning i kombination med den konsekventa och obarmhärtiga kritiken mot det österrikiska samhällets ovilja att göra upp med nationalsocialismen gjorde honom tidigt till en kultförfattare. Hans böcker har överlevt honom och finner än idag nya läsare världen över.