Thomas Borén

Är staden en vara? Det går ju knappast att sälja huvudstaden till högstbjudande. Men städer konkurrerar med varandra och marknadsförs som varor. Så har det alltid varit. Idag har produktionen av varan Stockholm ändrat karaktär. Konkurrensen gäller fler och andra företeelser än tidigare. I denna antologi utgår tolv forskare från begreppet vara då de analyserar och diskuterar Stockholms förändring det senaste kvartsseklet. Författarna visar hur en allt starkare marknadsinriktning inverkat på stadens förändring i allt från stadsutveckling och bostadsbyggnadspolitik till Kulturhusets verksamhet. Utifrån olika teman diskuterar författarna vad marknadsinriktningen gör med villkoren för människors existens. Hur hänger varan och varandet samman? Utgångspunkt är stadens olika platser, från nya bostäder och omgestaltade äldre stadsdelar till enskilda objekt som hotell och Slussen. Idéer om framtidens Stockholm kommer till uttryck i marknadsföring, i arkitekternas visioner, i omgestaltningen av historiska miljöer och i stadens översiktliga planering. Vem får vara i den nya staden? Författarna har sin akademiska hemvist i bland annat etnologi och kulturgeografi med koppling till samhällsplanering vid Stockholms universitet samt i ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

What happened to the urban spaces of everyday life when the Soviet Union collapsed? And how may this change be understood? Based on long-term qualitative fieldwork in post-Soviet Russia, this study draws upon time-geographic, social and semiotic theory to formulate a model of how urban space is formed. Mirrored through the case of Ligovo/Uritsk, a high-rise residential district situated on the outskirts of Sankt-Peterburg (St Petersburg), the changing relation between the lifeworlds of people and the system of governance is highlighted with regard to the transformation of Soviet and Russian society over the last decades. The empirical material presented here documents a number of processes within urban identity formation, spatial representations and local politics. The resulting findings add both empirically and theoretically to the knowledge of urban cultural geography in Russia-a field of research that until recently was closed to Western researchers, and seems currently to be closing again. The book will be of interest to researchers with an interest in social, semiotic and geographic theory as well as to students and researchers of cultural and urban studies, urban life and Russian affairs. The study could be also helpful to professionals working in fields related to post-Soviet urban identity, spatial representations and local politics.