Thomas Brante

Perspektiv på sociala problem har sedan den kom ut första gången blivit en av grundpelarna inom svensk utbildning i socialt arbete. Boken går igenom ett brett spektrum av teorier om sociala problem, där såväl samhälleliga strukturer som grupper, organisationer och individer uppmärksammas. Hur kan man till exempel förstå fattigdom, missbruk, prostitution, våldshandlingar med rasistiska förtecken, kvinnomisshandel och stökiga barn? Ska man söka förklaringar i samhället eller hos den enskilda individen? I denna andra omarbetade utgåva av Perspektiv på sociala problem har alla kapitel uppdaterats och ett par nyskrivna kapitel har tillkommit. Sociala problem relateras nu också till aktuella globala frågor som kapital- och folkomflyttningar, en ökande ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar och tillväxtkritik. I ljuset av dagens krav på att all professionell verksamhet ska vara kunskapsbaserad analyserar och särskiljer författarna olika typer av kunskap som socialarbetaren har att tillgå, och introducerar i detta sammanhang en ny form av realism. Boken riktar sig till studerande i samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och andra sektorer av det samhällspolitiska området som journalister, politiker och tjänstemän i offentlig administration.

Diagnoser og medicinering blandt børn, unge og voksne er steget eksplosivt inden for de seneste ca. 5 år. Disse tendenser berører både det almen- og specialpædagogiske område og de socialpædagogiske områder. Der er stor rådvildhed blandt lærere på skoler, i specialundervisning og på specialskoler og blandt pædagoger og socialpædagoger på børne- og ungeområdet m.m. - for hvilke konsekvenser har dette for den pædagogiske praksis? Det søger denne antologi at undersøge ud fra teoretiske, filosofiske og videnssociologiske tilgange til formidling af praksisnær forskning og praktikererfaringer. Antologiens forfattere er psykologer, sociologer, filosoffer, pædagogisk uddannede forskere og praktikere.

Det psykiska lidandet är omfattande i millennieskiftets Sverige. Utbrändhet, stressrelaterat trötthetssyndrom, depression, självskärande, övervikt, anorexi, asperger och ADHD är bara några av namnen. Den allt starkare medikaliseringen och psykiatriseringen av människors psykologiska och sociala problem gör att biomedicinens tolkningsföreträde vid dessa tillstånd sällan ifrågasätts. I boken möts forskare och kliniska praktiker kring kontroversiella frågor som rör psykiskt lidande och den behandling som erbjuds. – Är utbrändhet en sjukdom? Hur uppstår nya former av psykiskt lidande? – Vad är normalt resp. avvikande uppförande? Har området för det normala blivit snävare? – Hur skapas en diagnos? – Är ADHD en vetenskaplig diagnos? – Finns det en pendelrörelse mellan att betona arv resp. miljö som orsaker till psykiskt lidande? – Är medicin alltid billigare än psykoterapi? – Är det pengarna som styr skapandet av ny kunskap? – Vilka förhållanden gynnar forskningsfusk och hur bevaras forskarnas integritet. Redaktören Gunilla Hallerstedt skisserar i sin introduktion de senaste decenniernas samhällsförändringar, de nya formerna av psykiskt lidande och sätt att tala om dem. Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, hävdar att diagnosen fungerar som en kommentar till samhället, ett gränsvärde för vad som uppfattas som normalt, rimligt och acceptabelt. Sigmund Soback, chef för Psykoterapienheten vid Stockholms läns landsting, ger en överblick över sjukdomsstatistik. 1998-2003 ökade antalet nyanmälda långtidssjukskrivna pga utbrändhet, depression eller svår stress nästan fem gånger – bland människor under 35 år har siffran nästan 9-dubblats. Men vilken hjälp får de? Och vad betyder evidensbaserad behandling på psykoterapins område? Enligt Eva Kärfve, docent i sociologi i Lund, har den biologiska människosynen varit dominerande i många sekler; förklaringen till särdrag och egenheter har varit blodsarv. Hur slår det igenom i synen på avvikelser och vid diagnosticering? Thomas Brante, professor i sociologi i Lund, granskar den amerikanska psykiatrin och kontroversen kring diagnosen ADHD. Aant Elzinga, vetenskapsteoretiker och prof. emeritus, reflekterar utifrån de tidigare inläggen och visar hur forskarvärlden, entreprenörsvärlden och den politiska världen är insnärjda i varandra.

We live today in what is called the information society, the expert society, or the knowledge society. Professionals may be called ‘bearers’ of the knowledge society, along with other expert groups at universities and think-tanks, as well as government investigators and researchers employed by private corporations. Professions as such can also be considered ‘bearers’, since they apply discoveries and innovations at workplaces developed by, primarily, scientists and experts. This book has a theoretical approach, and the author presents and discusses social-scientific theories about professions, analyses their strengths and weaknesses, and provides alternative suggestions to theory construction and definition. Professions, Science and the State is the author’s own version of a book he originally published in Swedish, Den professionella logiken (2014).

Vi lever i dag i ett expertsamhälle. Från vaggan till graven omges vi av experter som botar oss när vi blir sjuka eller ledsna, lär oss läsa, skriva och räkna, placerar våra pengar, bygger våra hus, dömer eller friar oss i rättegångar och informerar oss om världshändelserna. Dessa experters yrken kallas professioner. Professioners praktik baseras på speciella kunskaper och färdigheter, oftast modern vetenskap. Läkare, socialarbetare, lärare, ekonomer, ingenjörer, arkitekter, jurister och forskare är några exempel ur detta speciella samhällsskikt, som utvecklar, tillämpar och sprider ny kunskap. I denna bok diskuteras och kritiseras samhällsvetenskapliga teorier om professionerna. Därefter presenteras en alternativ teori om hur professioner ska definieras och förstås, som även syftar till att ge professionsforskningen en ny plattform. Boken vänder sig till studenter i alla samhällsvetenskapliga ämnen, professionella yrkesutövare, samhällspolitiskt intresserade och – inte minst – professionsforskare. Sagt om boken”Denna ambitiöst upplagda volym framför teorier kring varför professioner uppstår, hur de bör definieras och hur de bör studeras inom samhällsvetenskaperna. --- Med tanke på bokens inriktning och abstraktionsnivå bör den huvudsakligen lämpa sig för akademiker som inom sociologi eller andra samhällsvetenskapliga ämnen själv ägnar sig åt professionsforskning.” BTJ-häfte 14120118 Lektör Johan BjellviOm författarnaThomas Brante är professor i sociologi och i socialt arbete vid Lunds universitet.

This book discusses Continental and Anglo-Saxon traditions in the analysis of professionalism, professional work and its practitioners. Issues of definition and conceptualization are discussed in a frame for comparing Continental and Anglo-Saxon conditions and traditions. The approach is mainly historical in the first part about the origins and development of professions, and in the second part about contemporary alterations, legitimacy, discretionary power and internationalization. Throughout there is a major emphasis on the organizational aspects of professions and professional work. Authors from Continental Europe, Scandinavia, Britain and the USA use historical and contemporary examples, and empirical research from a number of different professional occupations, to examine and discuss central conceptual issues and debates. It offers a much-needed comparative analysis of professionalism and professions for academics, students and policy-makers interested in professional work.

Sociologi är studiet av det moderna samhället, men sociologins resonemang och begreppsapparat är i viss mån allmän egendom. Sociologi är både ett universitetsämne med egna traditioner och en egen begreppsapparat, och mer generell kunskap om och insikt i samhälleliga förhållanden. Som ämne omfattar sociologin ett brett område med många teoretiska och metodologiska infallsvinklar. Sociologiskt lexikon är tänkt som ett svar på behovet av en klargörande och precis begreppsapparat. Uppslagsorden rymmer fackdisciplinens begrepp, teorier, metoder, studieområden och riktningar, samt kortfattade porträtt av de viktigaste klassikerna. Lexikonet riktar sig primärt till studenter i sociologi och andra samhällsämnen men också till forskare och föreläsare, utexaminerade sociologer och alla andra med ett aktivt förhållande till dagens samhälle – journalister, politiker, människor inom offentlig administration och näringsliv, lärare och den intresserade allmänheten. Översättning Per Larson Redaktörer: Thomas Brante, professor vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet Heine Andersen, docent vid Sociologiskt Institut, Københavns Universitet Olav Korsnes, försteamanuens vid Sosiologisk institutt, Universitetet i Bergen