Thomas Karlsohn

I antologin "Vad ska en svensk kunna?" sätts olika delar av vårt utbildningssystem under lupp. Syftet är att synliggöra och diskutera en rad framträdande idéer om utbildning, bildning och pedagogik och att kritiskt granska betydelsen hos vissa nyckelbegrepp i utbildningsdebatten. ? I boken utforskar de olika författarna några av de mest aktuella frågorna om undervisning i den svenska skolan, högskolan och inom folkbildningen: Vad menas med kvalitet och effektivitet, och hur rättvisande är mätningar och utvärderingar? Hur har marknadsanpassningen av högskolan påverkat rättssäkerheten och likvärdigheten? Vad innebär kunskap och disciplin i skolan, och hur ska elevernas kunskaper i matematik och svenska förbättras? ? Författarna representerar olika discipliner och forskningsområden, som utifrån olika synvinklar och med olika fokus försöker härleda utbildningens problem till de idéer om undervisning och skola som styr utbildningspolitiken. Den övergripande frågan är hur man ska kunna se bortom de ideologiska, politiska och ekonomiska intressen som ofta får styra skoldebatten för att på allvar kunna diskutera lösningar på en av vår tids ödesfrågor.

En av modernitetens stora berättelser handlar om konflikten mellan förnuft och vetenskap å den ena sidan och tro och vidskepelse å den andra. Enligt den berättelsen kommer människors behov av magi och religion obönhörligt att minska allteftersom vetenskapen infriar sina löften och förklarar sådant som tidigare framstod som oförklarligt och hemlighetsfullt. Det skulle alltså pågå en rörelse från förtrollning till avförtrollning. Begreppet ”avförtrollning” brukar framför allt förknippas med sociologen Max Weber (1864–1920), som tillsammans med Durkheim, Freud och andra bidrog till att skapa en föreställning om att religionen successivt skulle försvinna i den moderna världen. Men innebär denna tänkta utveckling att också vetenskapen själv – som ju en gång förväntades kunna ge besked om metafysiska förhållanden och gudomliga avsikter, alltså människans plats i skapelsen – måste avförtrollas? Och finns det inte i modern vetenskaplig verksamhet ofrånkomliga element av (åter)förtrollning? Antologin "Vetenskapens förtrollning och av­förtrollning" tar sin utgång i Webers tankegångar och det stora inflytande dessa har haft hos senare tänkare och forskare. De fem bidragen kretsar alla på olika sätt kring fenomen knutna till vetenskapen och universitetet, fenomen som låter sig beskrivas och analyseras i termer av förtrollning och avförtrollning. Perspektivet i antologin är emellertid inte bara vetenskapshistoriskt och vetenskapssociologiskt utan också forskningspolitiskt – frågor om forskningens autonomi och integritet har ham­nat i blickfånget när den högre utbildningens managementstyrning och byråkratisering allt mer har börjat ifrågasättas. Vad är egentligen forskning för slags verksamhet? Weber har på nytt blivit högaktuell. Annelie Drakman (forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet), Peter Josephson (idéhistoriker vid Södertörns högskola), Ylva Hasselberg (professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet), Thomas Karlsohn (professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet) och Ingemar Pettersson (forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet.

"Striden mellan fakulteterna" är en av Kants ålderdomsskrifter. Den utkom 1798 och är en universitetspolitisk klassiker. I tre delar behandlar Kant den filosofiska fakultetens förhållande till den teologiska, den juridiska och den medicinska fakulteten. Han argumenterar för att den filosofiska fakultetens traditionella ställning som den "lägre" fakulteten måste upphöra. Denna fakultet har enligt Kant en oinskränkt forsknings- och lärofrihet och kan också kritisera de "övre fakulteterna". Men "Striden mellan fakulteterna" har inte bara intresse som en universitetspolitisk skrift. Delen om striden med den teologiska fakulteten följer upp Kants tidigare skrift om "Religionen inom det blotta förnuftets gränser" och i delen om striden med den juridiska fakulteten ställer Kant – i ljuset av den franska revolutionen – den historiefilosofiska frågan om huruvida mänskligheten framskrider till det bättre.

Debatten om de akademiska institutionernas utveckling berikas ständigt med nya bidrag. Sällan diskuteras dock själva den idémässiga grunden för forskning och högre utbildning, alltså det som traditionellt har kallats för "universitetets idé". Denna bok samlar därför ett antal nyckel texter som på olika sätt försöker formulera en sådan idé. Men den är ingen uppmaning till nostalgiska tillbakablickar mot ett förlorat paradis, utan istället är den tänkt som en perspektivgivande presentation av ett betydelse fullt historiskt material i svensk språkdräkt. Läsaren möter ett antal centrala texter som är typiska uttryck för sin tid och samtidigt källor att ösa ur i samtidens meningsutbyten. Volymen sträcker sig från klassiska bidrag av Wilhelm von Humboldt och John Henry Newman fram till de senaste årens inlägg. Förutom källtexterna innehåller den en längre introduktion där redaktören Thomas Karlsohn tecknar konturerna av universitetets idéhistoria och vår egen tids förändringsprocesser. Boken innehåller bidrag av Wilhelm von Humboldt, John Henry Newman, Abraham Flexner, Karl Jaspers, Clark Kerr, Hans-Georg Gadamer, Jurgen Habermas, Allan Bloom, Bill Readings, Martha Nussbaum, Edward Said, H. Nowotny, P. Scott & M. Gibbons, Jurgen Mittelstraß, Jochen Hörisch, Hanna Holborn Gray och Ronald Barnett Thomas Karlsohn är docent i idé- och lärdomshistoria och lektor vid Uppsala universitet. Hos Daidalos har han tidigare givit ut "Originalitetens former. Essäer om bildning och universitet" (2012) och tillsammans med Tomas Forser antologin "Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter" (2013).

Tekniken kan ses som ett bevis på människans överlägsna förmågor och makt att betvinga naturen. Samtidigt förknippas den med atombomben och med apokalyptiska hot om människans undergång. Den filosofiska utmaningen i att närma sig tekniken ligger i att röra sig bortom dessa ytterligheter av optimism och misstro. Vad är teknik egentligen och hur kan vi förstå dess relation till människan och vår värld? Elden, skriften, teleskopet, järnvägen, datorn, skall dessa tekniska fenomen främst förstås som redskap och hjälpmedel genom vilka vi förverkligar våra drömmar, eller är det snarare tvärtom, att tekniken orsakar våra begär? Hans Ruin, Hjalmar Falk, Thomas Karlsohn och Tobias Wessely ger i föreliggande antologi en ingång till tekniken utifrån filosofi, idéhistoria, medieteori och psykoanalys.

Den akademiska miljön genomgår idag stora förändringar. Ett antal politiskt och administrativt initierade reformer har påverkat universitetet och dess relationer till det övriga samhället. Den högre utbildningen och forskningen är numera en gigantisk och omdiskuterad verksamhet. I Ensamhet och gemenskap reflekterar Per Magnus Johansson och Thomas Karlsohn kring universitetets utmaningar och framtid. Boken är en öppen dialog mellan två forskare med olika erfarenheter och gemensamma intressen. Den är till formen en brevväxling och rymmer även utflykter i dagspolitik och samtidsdiagnoser, kulturella och internationella utblickar. Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är redaktör för kulturtidskriften Arche. Thomas Karlsohn är lärare och forskare i idé- och lärdomshistoria, verksam vid Uppsala universitet. Han ingår i redaktionen för Arche.

Det akademiska livet har förvandlats. Politiska beslut och administrativa reformer har förändrat villkoren för både forskning och undervisning. Såväl i Sverige som internationellt har meningsutbytet om effekterna av dessa processer varit omfattande. Är det moderna universitetet så som vi har lärt känna det otidsenligt eller rentav dödsdömt? Och är detta i så fall bra eller dåligt? Men diskussionen om det högre utbildnings­väsendet saknar ofta ett historiskt perspektiv. I "Originalitetens former" bidrar Thomas Karlsohn just med ett sådant och belyser avgörande perioder och företeelser i de akademiska institutionernas utveckling. Boken uppmärksammar i synnerhet det moderna forskningsuniversitetes framväxt på 1800-talet och den roll gestalter som Wilhelm von Humboldt och John Henry Newman har spelat för vårt sätt se att se på utbildning. Den visar också hur gamla insikter kan återvinnas och berika dagens debatter. Flera av bokens essäer berör även utbildningens informationsteknologiska förutsättningar. När universitetet präglas av digitaliseringen är det väsentligt att fråga efter andra medieteknikers betydelse. Den tryckta boken och den muntliga föreläsningen har utgjort hörnstenar i verksamheten under sekler. Men vad kommer att hända med dem framöver?

Kanons vara eller icke vara har debatterats från olika perspektiv under de senaste åren. I boken Kanon ifrågasatt diskuteras kanon som företeelse: Är den alls nödvändig eller gör den trots allt mer nytta än skada? Boken behandlar också tänkare och traditioner som tidigare inte beretts plats i kanon, liksom för oss välkända tänkares väg in i kanon. Förhållandet mellan kanon och universitetsutbildning är både en praktisk och en utbildningspolitisk fråga. Men i grunden är det också fråga om demokrati: Vad är värt att läsa? Vilka texter har egentligen allmänintresse? Och hur bestäms det? Hur dessa frågor besvaras påverkar vad som inte betraktas som varande av allmänt intresse. I boken diskuteras teoretiska perspektiv företrädda av Gayatri Spivak och Allan och Harold Bloom, filosofihistoriska kanoniseringspraktiker kring Descartes, det mödosamma arbetet att skriva in kvinnliga tänkare i den filosofihistoriska kanon. Dessutom belyses kanoniseringens verktyg för att hålla utomeuropeiska tänkare utanför kanon. Även vita europeiska män utesluts när deras ärenden inte passar kanons hegemoniska intressen. Kanon ifrågasatt innehåller tio essäer skrivna av idéhistoriker och filosofihistoriker, flertalet verksamma vid Göteborgs universitet. Redaktörer för Kanon ifrågasatt. Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet är idéhistorikerna Katarina Leppänen och Mikela Lundahl. De har arbetat inom projektet Kanon ifrågasatt. Genus i undervisning och lärande inom idé- och vetenskapshistoria som har handlat om att utveckla nya metoder och nytt material för att förbättra och fördjupa integrationen av genusperspektivet i grundutbildningen framför allt i ämnet idé- och lärdomshistoria. Båda disputerade 2005 på avhandlingar inom projektet Kön, ras, sexualitet konstruktion eller essens. Ett bidrag till essentialismens historia som bland annat handlade om att undersöka hur beteckningen essentialistisk använts som ett verksamt redskap för att utesluta texter och tänkare ur den västerländska logocentriska kanonen.

"Boken är död, länge leve datorn!" Filosofen Vilém Flusser (1920-1991) stod länge vid frontlinjen i debatten om den nya informationstekniken. Flusser proklamerade skriftkulturens död och uppkomsten av ett nytt bildsamhälle där datorn dominerar. Passage mellan medier är den första bok i vårt land som behandlar Flussers liv och verk. Den är väsentlig läsning för den som intresserar sig för idéer kring datorisering och för frågor om skriftlighetens öden i IT-samhället. Författaren, Thomas Karlsohn, är forskare och lärare i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. "Passage mellan medier" belönades med Johan Nordströms och Sten Lindroths pris för framstående lärdomshistoriskt arbete. Röster om "Passage mellan medier":”Det som imponerar hos Thomas Karlsohn är närläsningen och klargörandet av en snårig filosof som inte drog sig för att motsäga sig själv. Vilém Flusser åtnjöt kultstatus på kontinenten mot slutet av sitt liv. Med denna avhandling förstår vi varför” - P O Ågren, Sundsvalls Tidning ”Nu har alltså Karlsohn publicerat en Flusser-introduktion – den första i vårt land – som tillika är ett bidrag till Flusser-forskningen. … I det stora hela är det en välskriven och väldisponerad avhandling” - David Brolin, Tidskriften Human IT ”Om denne medieteoretiker i filosofins marginaler kan man läsa i den första omfattande introduktionen av Flusser på Svenska. … Boken är en uppdaterad version av den doktorsavhandling som Karlsohn lade fram vid Göteborgs universitet får två år sedan, och den fyller sitt syfte väl” - Pelle Snickars, Svenska Dagbladet