Thomas Lindkvist

Kulturmöten kan beskrivas både som händelser och som processer, och de kan ha olika innebörd för olika grupper. Studierna av kulturella möten engagerar forskare från olika ämnen. I denna bok har samlats elva bidrag som handlar om kulturmöten. Perspektiven är longitudinella, och såväl förhistoriska och historiska förhållanden som nutida samhällsförhållanden belyses.

This book is for anyone who is curious about Sweden and would like to know more about its history. The book provides an overview of political, social, economic, and cultural developments from the end of the 10th century up to the 2010s. The book comprises four chronologically ordered chapters. Each chronological chapter features a portrait of a personage who illustrates the spirit of the times: St. Bridget, Queen Christina, the scientist Carolus Linnaeus, and the politician Olof Palme. Besides the chronological surveys, there are special sections devoted to overarching trends in justice, demographic trends, and the emergence of cities.

Metodövningar är ett sätt att lära sig historieforskningens hantverk. De ger insikt i hur man värderar skriftliga källor av skilda slag för att få kunskap om förflutna samhällen. Men metodövningar ger också träning i hur man förhåller sig till tidigare forskning, hur man formulerar intressanta frågor till källorna och hur man skall avgränsa en undersökning. I denna bok, som främst vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, finns sju metodövningar med stor spännvidd vad gäller teman och typer av källmaterial, från medeltidens Engelbrektsuppror till andra världskrigets Midsommarkris.

I den här boken behandlas svensk historia från Ansgars ankomst 829 till nedgången för det karolinska enväldet och stormakten Sverige. Samhällets utveckling skildras i två större tidsavsnitt. Perioderna benämns ”Klerkernas tid” (800–1520) och ”Adelns tid” (1520–1720). Beteckningarna är valda för att tydligt betona de grupper som socialt, politiskt och ekonomiskt var tongivande under dessa århundraden. Författarna skildrar utvecklingen ur både klass- och könsperspektiv. Det svenska samhället 800–1720 är främst avsedd för studenter i historia på universitet och högskolor. En fortsatt skildring av det svenska samhällets framväxt finns i Det svenska samhället 1720–2022 av Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström. Från och med åttonde upplagan ges denna bok ut som mjukband. I denna upplaga har ett antal mindre uppdateringar gjorts jämfört med sjunde upplagan.

Historien ser olika ut beroende på vilket perspektiv vi anlägger. Läroböcker i historia är i allt väsentligt överens om vilka händelser och processer som har ägt rum i det förflutna, men hur de beskrivs eller vilken betydelse de ges varierar beroende på just perspektiv. Poängen med den här boken är att lyfta fram faktorer och begrepp som är viktiga för att förstå komplicerade sammanhang. Bokens tio kapitel tar vart och ett upp ett specifikt tema. Vissa rör de mest grundläggande villkoren för mänskligt liv, som Människan och naturen eller Levnadsförhållanden. Andra behandlar rent mänskliga konstruktioner, som Politik och organisering, Religion och ideologi och Teknik och vetenskap medan några rör sig i ett mellanskikt mellan det materiella och det ideella, som Genus, Globalhistoria eller Sociala grupper och klass. Två kapitel – Ekonomi samt Föreställningar och meningsskapande – är nyskrivna medan övriga är bearbetningar av första upplagans innehåll. I kapitlen blandas abstrakta och översiktliga resonemang med mer konkreta, där specifika historiska processer eller händelser närstuderas. På så vis kan läsaren knyta de allmänna översiktliga och de specifika empiriska diskussionerna till varandra och förstå det lilla genom det stora och det stora genom det lilla. Därmed hoppas författarna kunna bereda vägen till förståelsen att historia är något både svårare, djupare, roligare och mer intressant än bara kunskap om enskilda fakta ur det förflutna. Boken är främst avsedd för grundutbildningen i historiska ämnen vid universitet och högskolor.

I den här boken behandlas svensk historia från Ansgars ankomst 829 till nedgången för det karolinska enväldet och stormakten Sverige. Samhällets utveckling skildras i två större tidsavsnitt. Perioderna benämns ”Klerkernas tid” (800–1520) och ”Adelns tid” (1520–1720). Beteckningarna är valda för att tydligt betona de grupper som socialt, politiskt och ekonomiskt var tongivande under dessa århundraden. Författarna skildrar utvecklingen ur både klass- och könsperspektiv. Denna sjunde upplaga av boken är reviderad och uppdaterad. Det svenska samhället 800–1720 är främst avsedd för studenter i historia på universitet och högskolor. En fortsatt skildring av det svenska samhällets framväxt finns i Det svenska samhället 1720–2022 av Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström.

Historien ser olika ut beroende på vilket perspektiv vi anlägger. Historiker är i allt väsentligt överens om vilka händelser och processer som har ägt rum i det förflutna, men hur de beskrivs eller vad de anses betyda varierar beroende på just perspektiv. Poängen med den här boken är att lyfta fram faktorer och begrepp som är viktiga för att förstå komplicerade sammanhang. Boken innehåller tio kapitel som vart och ett tar upp ett specifikt tema:Människan och naturenLevnadsförhållandenGenusSociala grupperTeknik och vetenskapEkonomiPolitik och organiseringReligion och ideologiFöreställningsvärldGlobalhistoriaI kapitlen blandas abstrakta och översiktliga resonemang med konkreta. På så vis kan läsaren knyta de allmänna och de specifika diskussionerna till varandra och förstå det lilla genom det stora och det stora genom det lilla. Därmed hoppas författarna kunna bidra till förståelsen att historia är något både svårare, djupare, roligare och mer intressant än bara kunskap om enskilda fakta ur det förflutna. Boken är främst avsedd för grundutbildningen i historiska ämnen vid universitet och högskolor.