Thomas Magnusson

Ett nytt sätt att berätta om några av Stockholms mest märkvärdiga kulturskatter: stadens kyrkor. Med hisnande grafik och 600 bilder guidar boken till historien, till spåren av stockholmarnas liv under sekler, till de dolda tecknen och hemligheterna. Vad är det speciella med just den här kyrkan? Kyrkorna är stadens äldsta byggnader, de äldsta är till och med äldre än staden. De har använts i 800 år och de är öppna för alla. Boken vänder sig till stockholmare, både nya och gamla, som är intresserade av att upptäcka sin stad och dess historia. Även för mera långväga gäster är boken avsedd att vara en välkomnande guide.

Min svenska historia berättad för folket av Vilhelm Moberg utkom första gången i två delar 1970 och 1971. Boken blev en omedelbar kritiker- och försäljningssuccé. Denna nya utgåva, den första sedan 1997, är en samlingsvolym med nyskrivna efterord av litteraturprofessorn Ola Holmgren och historikern Thomas Magnusson. »När min läsning utvidgades, upptäckte jag att den svenska historien huvudsakligen handlade om den mindre grupp människor som fattat besluten för själva folket och avgjort dess livsvillkor; den stora mängden av landets invånare hade inte fått tillträde till den. Jag saknade de som besått och avbärgat åkrarna, de som fällt skogarna, röjt vägarna, byggt slotten, kungsgårdarna, fästningarna, borgarna, städerna, stugorna. Jag såg bara glimtar av dem som betalat skatterna, som avlönat alla präster, fogdar och ämbetsmän. Jag saknade nummerkarlarna i krigshärarna, som i främmande länder stupat för fosterlandet, deras hustrur som väntade därhemma, jag saknade tjänstehjonsklassen, för vilken en särskild lag, Tjänstehjonsstadgan, hade gällt, och jag kunde inte hitta löskefolket, de så kallade försvarslösa, som inte ägde jord, hus eller hem. Och jag beslöt att berätta om de människor i det förgångna, som historien hade glömt.« Vilhelm Moberg i förordet »Historieskrivning har en tendens att bli retorisk och överlastad. Myllret av historiska detaljer hotar att skymma sikten. Men i Min svenska historia berättad för folket låter Moberg oss i stor utsträckning läsa om vad som händer mellan raderna. Det räcker med en träffande formulering för att ett större historiskt skeende skall stå fram för våra ögon. Mobergs förmåga kan med ett otidsenligt uttryck kallas inbillningskraft; en förmåga och egenskap som även den har kommit att bli otidsenlig bland författare och historiker.« Ola Holmgren i efterordet »Skogsgångaren«»I sin skildring släppte Moberg aldrig taget om sitt grundtema: folkets kamp mot övermakten, kollektivet och individen, den kvalda rättvisan. Hans historieperspektiv har numera fått en ganska undanskymd plats i Sverige. Allt fler nyutkomna populärhistoriska skildringar tycks vara inriktade på samhällseliterna. De påminner om den historielitteratur som publicerades före första världskriget, historieböcker om kungliga personer, om aristokratiska familjeöden, om ofrälse namnkunniga högdjur, har återigen blivit populära. Man kan fråga sig om vi är på väg tillbaka till en epok där tableaux vivants räknades som historieskrivning.« Thomas Magnusson i efterordet »Mobergs historia och folkets« Vilhelm Moberg (1898-1973) var en svensk författare, journalist och dramatiker, känd för romaner som Raskens, Rid i natt!, Soldat med brutet gevär, Din stund på jorden och emigranteposet i fyra delar om Karl Oskar och Kristina. Min svenska historia var den sista boken Vilhelm Moberg publicerade. Omslagsbilden: Engelbrekt (till häst) med sina dalkarlar jagar iväg fogden Melchior Görtz som har spänt bönderna för plogen. Målning av Bengt Nordenberg från 1860. De två stora upprorsledarna i Vilhelm Mobergs Min svenska historia är Engelbrekt Engelbrektsson och Nils Dacke.

De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat. Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor? Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter? Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?

Vikingatiden i Skandinavien börjar samtidigt som Birka grundas. Nordbornas skepp har nu utvecklats och förbättrats i samspel med den ökande sjöfarten. Framför allt är seglet en stor nyhet i vår del av världen. En nyhet som radikalt förenklar långväga handelsresor och krigståg. Boken sätter in Birkas skepp i en omvärld av handelskontakter, den värld som skeppen rörde sig i. Birka framstår som en betydande sjöfartsstad i ett närmast världsomspännande handelsnät. Ny forskning omvärderar mycket av det vi trott oss veta om vikingatiden. Det gäller inte minst handelsresorna i österled och kontakterna med slaverna och det bysantinska kejsarriket. Hur gick sjöresorna till? Hur långt kunde man egentligen ta sig med ett vikingaskepp på de ryska och ukrainska floderna? Boken utgår från Sjöhistoriska museets nyligen avslutade utgrävningar av Birkas hamn. Fynden presenteras tillsammans med rekonstruktioner av skeppen och båtarna med deras rigg och segel de "svenska" vikingaskeppen.

Under det kalla kriget hade Sverige ett av världens största flygvapen. Det bestod nästan enbart av svenska stridsflygplan. Bara stormakterna gjorde liknande ansträngningar. Satsningen berörde hela samhället. Överallt i landet fanns flygflottiljer, hemliga vägbaser och förråd, liksom den svenska flygindustrin med mer än tusen underleverantörer - om kriget skulle komma. Men hur såg egentligen den svenska krigsplanen ut? De taktiska anvisningarna för flyget, som fram till nu varit hemliga, presenteras här i detalj med hjälp av kartor och grafik. Så skulle luftkriget över Östersjön ha utkämpats! Det kalla krigets dramatiska händelser och incidenter i luften visas i unika bilder både svenska och sovjetiska foton. Kring ubåt 137 i Gåsefjärden utspelades de mest laddade händelserna i luften med Natoländer, Sovjetunionen och Sverige inblandade. Boken berättar dessutom för första gången sanningen om de polska tavelförsäljare som på kvällarna ringde på hemma hos Viggenpiloterna.