Tim Holappa

Barnkonventionen gäller sedan den 1 januari 2020 som svensk lag. Att införliva barnkonventionen i svensk rätt var ett led i att stärka barns rättigheter och ett förtydligande av att konventionen ska beaktas i alla åtgärder som berör barn. Nu har mer än fem år gått sedan inkorporeringen vilket väcker frågan om vilket genomslag barnkonventionen som svensk lag egentligen fått. Kapitlen i Barnkonventionen i svensk rätt: genomslag i lagstiftning och rättstillämpning handlar om hur barnkonventionen påverkat såväl lagstiftning som rättstillämpning. Ett flertal rättsområden såsom medicinsk rätt, utbildningsrätt, kommunalrätt, familjerätt, socialrätt, migrationsrätt, folkrätt, straffrätt och arbetsrätt behandlas. Boken är resultatet av ett samarbete mellan forskare med koppling till Barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Centret är ett nav för forskning i ämnet barnrätt och samlar forskare från flera vetenskapliga discipliner. Boken är tänkt att användas i universitetsutbildningar på både grund- och avancerad nivå samt i utbildningar för praktiker som i sin verksamhet kommer i kontakt med frågor om barnkonventionen. Med fördel läses boken tillsammans med den under 2020 utgivna Barnkonventionen i praktiken: rättsliga utmaningar och möjligheter.

Rätten till bostad är en mänsklig rättighet som kommer till uttryck i såväl den svenska grundlagen som i internationella konventioner som Sverige tillträtt. Av tidigare studier framgår att hemlöshet och otrygga boendesituationer är ett problem för många i Sverige. Hur kan det komma sig att rätten till bostad är en mänsklig rättighet samtidigt som människor lever i hemlöshet? Den här rättsvetenskapliga avhandlingen handlar om det allmännas ansvar att förverkliga rätten till bostad för enskilda som inte kan ordna en bostad på egen hand, eller med andra ord, rätten till bostad i det sociala skyddsnätet. Det allmännas rättsliga ansvar analyseras med utgångspunkt i såväl internationell som nationell rätt. En slutsats som dras i avhandlingen är att den rättsliga regleringen som är avsedd att förverkliga rätten till bostad innefattar rättsliga motsättningar och andra brister som innebär att det saknas ett heltäckande socialt skyddsnät avseende rätten till bostad. Detta får till följd att människor som saknar en trygg bostad och som inte har möjlighet att skaffa en bostad på egen hand riskerar att bli utan stöd av det allmänna. Dagens rättsliga reglering säkerställer med andra ord inte att alla människors rätt till bostad förverkligas. Detta är en doktorsavhandling i rättsvetenskap med inriktning mot offentlig rätt vid Stockholms universitet 12023].