Tina Forsberg Kankkunen

Några av Sveriges främsta ledarskapsforskare ger i denna bok ökad kunskap för att förstå, styra och hantera organisatorisk komplexitet. Chefer i komplexa organisationer behöver hantera osäkerhet och överraskande händelseförlopp för att organisationen ska fungera väl. Det kräver att cheferna har förståelse för de förutsättningar som gäller i sådana organisationer, till exempel att beslut samproduceras i och utanför ledningsgrupper, att professionsföreträdare har ett betydande inflytande och att konkurrerande normsystem är vanliga. Ett annat särdrag är hur emotionellt krävande chefsarbetet är, med tryck inte bara från medarbetare utan även från anhöriga, brukare, den breda allmänheten, granskningsaktörer och media. Samtidigt kännetecknas komplexa organisationer av flertalet system som syftar till att reducera osäkerhet och styrproblematik, men som också i sig ställer särskilda krav på chefsarbetet. Kapitlen i denna antologi är fristående och ger ett antal kompletterande bilder av komplexitet – dess problematiker och ibland förslag på lösningar. De många exemplen kommer nästan uteslutande från offentlig sektor, eftersom den vanligen kännetecknas av omfattande komplexitet, men innehållet är relevant för alla komplexa organisationer. Boken är skriven för utbildningar i ledarskap på högskolenivå, för organisationsledningar, verksamhetsnära chefer och specialister i chefsfunktioner. Bokens redaktörer är Anna Cregård, docent i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad, Erik Berntson, docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och Stefan Tengblad, professor vid Institutionen för handel och företagande, Högskolan i Skövde. Kapitelförfattarna är alla erfarna forskare inom ledarskap. Förutom bokens redaktörer är de medverkande: Pia Andersson, Eva Bejerot, Lisa Björk, Fredrik Bååthe, Mikael Cäker, Lotta Dellve, Nomie Eriksson, Tina Forsberg Kankkunen, Maria Grafström, Annika Härenstam, Hans Lindgren, Margareta Oudhuis, Sven Siverbo, Johanna Stengård, Sabrina Thelander, Ewa Wikström och Johan Åkesson.” Det var länge sedan jag läste något så intressant och innehållstätt om ledarskap och så befriande fritt från floskler.” Sara Henrysson Eidvall, leg psykolog, specialist i arbets- och organisationspsykologi och adjungerad lärare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och i viss mån förklara hur ledning formas i kvinnodominerad omsorgs- och utbildningsverksamhet och mansdominerad teknisk verksamhet och hur den bidrar till att skapa och reproducera en genusordning i kommunala organisationer. Detta görs genom att intervjua kvinnliga och manliga enhetschefer inom såväl omsorgs- och utbildningsverksamhet som teknisk verksamhet. Enhetschefernas ledningsarbete problematiseras även i förhållande till aktiviteter på andra organisatoriska nivåer, den operativa respektive den strategiska. De teoretiska fält som har använts i studien rör framför allt organisation och genus. Studien beskriver att maktstrukturer som genus påverkar ledningens konstruktion. Ledningsarbetets metoder och förutsättningar skiljer sig mellan genusmärkta omsorgs- och utbildningsverksamheter och tekniska verksamheter. Exempelvis har omsorgs- och utbildningsverksamheter sämre förutsättningar för ett socialt samspel mellan organisatoriska nivåer än tekniska verksamheter. De olika förutsättningarna för ledningsarbetet innebär att enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter har svårare att stödja personal på den operativa nivån än enhetschefer i tekniska verksamheter. Dessutom har enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter svårare att aktivt synliggöra behov för högre ledningsnivåer och påverka den kommunala beslutsprocessen än enhetschefer i tekniska verksamheter. När enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter är separerade från beslutsprocessen kan genusordningen i kommunala organisationer reproduceras relativt osynligt.