Tina Mattsson

Vad kännetecknar möten och samtal i professionellt socialt arbete? Hur påverkas möten av professionella, relationella, organisatoriska och samhälleliga faktorer? Utgångspunkten i den här boken är att möten och samtal är mångdimensionella och mångbottnade. För att förstå mötets och samtalets dimensioner och dynamik menar författarna att vi behöver ta hjälp av teoretiska perspektiv och begrepp som exempelvis empati, intersubjektivitet, emotioner, makt, organisation, institution, profession, narrativitet och improvisation. I boken tas följande frågor upp:• Hur ser förhandlingar om klientens problem och lösningar ut i professionella samtal?• Vilken betydelse har berättelsen och vilka möjligheter ger den i socialt arbete?• Vilken betydelse har det mellanmänskliga mötet i vården?• Hur regleras och hanteras närhet och distans i stödjande samtal när det gäller frivilligt socialt arbete?• Vilken roll kan musiken spela i det terapeutiska mötet?• Vad innebär ett professionellt lyssnande ur ett dialogfilosofiskt perspektiv?• Vilken roll och betydelse har improvisationen i det sociala arbetets praktik?• Hur förmedlar vi förståelse och hur kan vi arbeta stödjande med hjälp av chattsamtal?• Hur kan kritisk reflektion och intersektionell förståelse bidra till att utveckla en professionell maktmedvetenhet?• Vad kännetecknar och hur realiserar vi fenomenologisk empatiträning? Professionella möten och samtal i socialt arbete riktar sig främst till universitets- och högskolestudenter i socialt arbete samt till yrkesverksamma socialarbetare, psykologer, behandlingsassistenter och vårdpersonal.

I skärningspunkten mellan kön, sexualitet, klass, etnicitet/"ras", funktionalitet och ålder skapas föreställningar och handlingar som leder till förtryck och ojämlikhet. Sådana vardagliga maktstrukturer är ofta svåra att sätta fingret på, och just därför får de stora konsekvenser för både enskilda individer och samhället i stort. Med hjälp av konkreta exempel visar författaren här hur också det sociala arbetet påverkas av dessa maktstrukturer, oavsett vilka intentioner socialarbetare har. Utifrån det intersektionella perspektiv som introduceras i boken går det dock att skapa medvetenhet om sin egen och andras roll i de förtryckande strukturerna. Därigenom blir intersektionell analys ett led i ett kritiskt socialt arbete, där medvetenhet och reflektion skapar förutsättningar för förändring. Denna tredje upplaga har reviderats så att det intersektionella perspektivet utöver kön, sexualitet, klass och etnicitet/”ras” också inkluderar funktionalitet och ålder. Bokens konkreta exempel har utvecklats och fördjupats och ny forskning har inkluderats. Tina Mattsson är docent i socialt arbete, socionom och genusvetare. Hon är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Den här boken handlar om kunskap i socialt arbete och om socialarbetares syn på och användning av kunskap. Vad innebär det när kunskap utövas i praktiken? Vad är det för kunskaper vi använder för att förstå och agera i den praktik och de handlingar som socialt arbete utgör? Hur kan sådan kunskap utvecklas, fördjupas och omvärderas? Hur kan den konkretiseras? Under de senaste decennierna har det förekommit starka diskussioner om vikten av att det sociala arbetets verksamheter grundas i kunskaper om vilka metoder och insatser som fungerar. Vi står inför ett socialt arbete och en socialtjänst där kraven på kunskapsförankring är tydliga och uttalade, och där tanken om att relatera det praktiska sociala arbetet i förhållande till vetenskap och forskning inte torde vara främmande för dagens socialarbetare. Med utgångspunkt i exempel från socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar analyseras i denna bok hur socialarbetare utvecklar och använder kunskap i sitt dagliga arbete. Den inleds med en omfattande teoretisk diskussion om kunskap och lärande i socialt arbete. Därefter följer en empirisk del som konkret belyser hur socialarbetare utvecklar och använder kunskap i arbetet med våld i nära relationer. Boken riktar sig i första hand till socionomstuderande och yrkesverksamma i socialt arbete, men den breda diskussionen om kunskap som förs i boken är intressant också för andra näraliggande utbildningar och verksamhetsfält." Boken Kunskap och lärande i socialt arbete kan användas som kursbok på socionomutbildningen och den fungerar bra på kurser som behandlar frågor om kunskap och professionell kunskapsutveckling i socialt arbete. Exempelvis på introduktionskurser men också, och kanske framför allt, på verksamhetsförlagda kurser samt kurser mot slutet av utbildningen där studenten reflekterar över sin egen kunskapsutveckling och sin professionella roll. Boken bör också kunna vara intressant för andra näraliggande utbildningar inom exempelvis vård." Tina MattssonTina Mattsson är socionom, genusvetare samt forskare i socialt arbete. Hon är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet och har tidigare bland annat utgivit Våld i barnavårdsutredningar: Socialtjänstens ansvar och viljan att veta samt Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis .

Mot slutet av 1990-talet förtydligades socialtjänstens ansvar för kvinnor och barn som utsätts för eller har erfarenheter av våld i en nära relation. Tidigare hade framför allt ideella kvinnojourer gett stöd och hjälp åt våldsutsatta kvinnor, men nu hamnade våld i nära relationer på socialtjänstens arbetsagenda. Socialtjänstens erfarenhet av våld var starkt relaterad till deras ansvar för att skydda barn från att utsättas för våld, men i och med lagändringen blev även de våldsutsatta kvinnorna en målgrupp för socialtjänsten. I den här boken undersöks hur socialtjänsten arbetar med dessa frågor i dag. Med hjälp av konkreta exempel från den sociala barnavården och barnavårdsutredningar som syftar till att synliggöra och skydda barn som far illa visar författaren att socialtjänstens utredare kan uppfatta och hantera frågan om våld i nära relationer på mycket olika sätt. Författaren pekar också på att våld i nära relationer kan förstås som både ett ansvars- och kunskapsområde för socialtjänsten, och att det som kunskapsområde behöver inkludera förståelser av sambandet mellan våld, makt och kön. Tina Mattsson är socionom, genusvetare och forskare i socialt arbete. Hon har tidigare utgivit Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis . Hon är verksam som lärare och forskare vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Högre utbildning och forskning är en av de samhällsarenor där kvinnors position radikalt har förändrats de senaste trettio åren. Kvinnor är inte länge en minoritet inom akademin i stort, sam­tidigt som män fortfarande dominerar på lednings­positioner och professors­tjänster. Andra minoritiserade grupper har också uppnått en större närvaro och synlighet. Policy för jämställdhet och mångfald är ofta centralt i universitetens framställning av sig själva som framgångsrika. "Att bryta innanförskapet" är en ansats att kritiskt granska och expandera vad jämställdhet och mångfald är och skulle kunna vara inom akademin. Forskare inom genusvetenskap, sociologi, socialt arbete och rättssociologi undersöker här kopp­lingar mellan kön, etnicitet, sexualitet, klass och makt, gränser och villkor för närvaro samt hur olika grupper av anställda erfar, namnger och tolkar sina positioner och möjligheter inom ramen för de akademiska strukturförändringarna. I antologins texter undersöker vi å ena sidan vem och vilka som problematiseras och ska åtgärdas i policy, samt vilken plats policy har inom forskningspolitik och inom organisationen. Å den andra lyfter vi fram underordnade gruppers erfarenheter av att jobba och verka inom akademin. En inkluderande under­ordning i förhållande till minoritiserade grupper är fortfarande en realitet på akademiska arbetsplatser och i vetenskapliga discipliner.

I sin doktorsavhandling i socialt arbete undersöker Tina Mattsson hur kön görs inom missbrukarvården, där hon utgår från att kön görs i samspel med sexualitet, klass och etnicitet. Studien baseras på ett rikt empiriskt material i form av deltagande observationer och intervjuer med personal vid två institutioner inom missbrukarvården. I denna andra upplaga finns ett nyskrivet och utvidgat förord.