Tobias Egge

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro är i stort sett konstant, trots att antalet redaktioner fortsätter minska. • Det blir färre journalister på nyhetsredaktionerna. Fyra procent har försvunnit på två år. Men nedskärningstakten har minskat. • Ägarkoncentrationen tilltog ytterligare under året. Mer än hälften av antalet redaktioner i landet ägs nu av fem stora koncerner. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2019 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Det är stor skillnad på hur ofta medier bevakar kommuner – dagspress gör det ofta, public service mer sällan. I storstadsområden bevakar gratistidningarna oftast. • Kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats mest under året. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2018 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• I 73 av landets kommuner finns ingen regelbundet bemannad redaktion. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Antalet anställda på de svenska nyhetsredaktionerna har minskat med sju procent eller minst 370 personer på två år. • Mer än fyra kommuner av tio upplever att dagspressens kommunbevakning blivit sämre eller mycket sämre över tid. • Raset för annonsintäkter fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2017 – med fokus på den lokala rapporteringen.

- I var fjärde kommun sakans i dag en nyhetsredaktion - Var fjärde annonskrona har försvunnit från journalistiken sedan 2007 - Det digitala medieutbudet, som allt mer tar över, har annat innehåll än det analoga - bland annat mer sport och mindre politik. - Trots den ekonomiska pressen har medierna behållit bevakningen av kommunpolitiken - antalet artiklar har ökat de senaste åren. Demokratin och dagstidningen är mer eller mindre jämnåriga. Men när våra medievanor digitaliseras skakar nu den tidigare så trygga finansieringen av journalistiken. De digitala medierna har gjort oss alla till publicister - men kan det ersätta den organiserade journalistiken? Den tredje statsmaktens roll måste efter två sekel formas på nytt. När allt förändras gäller det att veta precis vad som händer. Därför kommer nu Mediestudiers årsbok 2014/2015 som första utgåvan i en årlig serie med syfte att ge en stabil kunskapsgrund om journalistiken och journalistikens förutsättningar. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2015.

• Var tredje kommun saknar dagstidning. Var åttonde saknar dessutom gratistidning eller lokal nyhetssajt. Dessa 35 kommuner är vita fläckar på nyhetskartan. • Nedgången i resurser fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. • Det finns i dag närmare 600 lokala medier i landet – nästan 100 av dem bara på nätet. • De nya hyperlokala medier som nu uppstår hamnar inte i första hand i underbevakade områden, utan oftare där det redan finns gott om medier. • Trots den ekonomiska pressen hålls bevakningen av kommunpolitiken uppe även i år. Förändringen mellan 2015 och 2016 är liten. Vi tar inte längre del av medier på samma sätt som vi gjorde för bara några år sedan. Och för varje förändring av vårt beteende, har det blivit svårare att finansiera inte minst den lokala journalistiken. Mediestudiers årsbok följer utvecklingen för att ge medborgare, bransch och politik en klar bild av vad som händer – och underlag för den kvalificerade mediepolitiska debatt som så länge saknats. Vi sammanfattar med unik data tillståndet för journalistiken 2016 – med fokus på den lokala rapporteringen. Kolla läget i din kommun: kommunerna.mediestudier.se