Tom Karlsson

Galago, sedan nästan 30 år tillbaka Sveriges ledande tidskrift för alternativa serier, har blivit en serieantologi i bokform. I tre 200-sidiga volymer per år publiceras de bästa svenska och utländska serierna gjorda för en vuxen publik, tillsammans med tecknarintervjuer, rikt illustrerade noveller och diverse infall. I Galago volym 92 presenterar David Liljemark och Ruben Dahlstrand en lång originalserie om frijazz och förvriden sexualitet,Fabian Göranson låter sin kaosskapande apa löpa amok och Åsa Grennvall tränger djupt in i föraktets mekanismer. Numrets novell är en lång historia av New York-eleganten Jay McInerney, stilfullt illustrerad av Loka Kanarp. Pär Thörn skriver sinnesförminskande text och Frej från Slagsmålsklubben intervjuar Simon Gärdenfors om mastodontprojektet Simons 120 dagar. Dessutom: Mats Jonsson går runt i Stockholm med barnvagn! Liv Strömquist brinner! Italienarna är över oss! Och mycket, mycket mer.

Lång intervju med Ester Eriksson, Fredrik Jonsson i Norrbotten, Julia Hansen i Finland, Henrik Bromander i Japan, Karin 17 + Håkan 31 = SANT, Quinckes ödem, Johannes Nilsson behöver #prataomdet. Dessutom dikter av Marit Olanders, serier av Caroline Sury och John Porcellino, novell av Karolina Stenström, Långben-rutor av Ester Eriksson samt nya teckningar av Magdalena Nordin. "Vi borde ha relationstema i ett nummer. Förpackat i nåt tuffare begrepp kanske. Vi ska i alla fall komma fram till att allt är skit. Kärnfamiljen, singellivet och allt däremellan."

Nummer 23 har en mycket speciellt betydelse, och detta firar vi med ny prosa av Pär Thörn, Karolina Stenström och Johannes Nilsson, ny poesi av Klara Wiksten och Marit Olanders, nya serier av Amanda Vähämäki, Julia Hansen, Grace Wilson, Caroline Sury, Sling och John Porcellino och intervjuer med kvinnorna bakom namnkunniga musikakter som Neutral, Draugurinn och Källarbarnen. Magdalena Nordin berättar om fri mjukvarudårar och besöker ljusskygga platser på internet. Dessutom: En visit till Mussolinis grav, ett bildreportage från Stefan Sundströms spelning på norra Gotland i somras, en japansk feministikon och Israels nationalmellanmål.

"I stället för att mingla med bemanningsutsugare borde våra folkvalda ta en kopp beskt kaffe och läsa två texter ur detta magasin: Först Jonas Juuso och Karolina Dahls rysarbrevväxling om de bisarra och årligt försämrade villkoren i deras vårdjobb. Därefter Hanna Alfredssons serieberättelse om timanställningar. Jag får en knut i magen som håller i sig flera dagar. Alla måste läsa!" - Ida Therén, Aftonbladet "Få tidskrifter är lika bra som Det grymma svärdet på att bejaka tidskriftsformatets många möjligheter. När andra lägger fokus på pliktskyldiga temanummer ger man i DGS plats åt det ofärdiga, det rastlösa, det långa och vindlande. I #21 finns till exempel en chat mellan Pontus Lundkvist och Johannes Nilsson om den samtida vänstern, ett reportage om alternativa sociala medier av Magdalena Nordin och en härligt knastrig dagbokstext av Karolina Stenström. Ett andningshål, mitt i all torftighet" - Rebecka Kärde, Arbetaren

"Det grymma svärdet är jag också förtvivlat svag för. Det är en någorlunda riktig tidskrift fast med fanzine estetik. Fanzine som de gjordes på Gösta Bohmans tid, ni vet. Nej, okej, ni vet inte, men det var innan reklamindustrin kopierade ihjäl DIY-kulturen och drev de ursprungliga producenterna och brukarna in i permanent paranoia. Det grymma svärdet känns, mot bakgrund av Den stora kapitalistiska reaktionen, som en livboj. Eller som någon av de där indierockarna som samplar in vinylknaster i sina dammfria laserproduktioner." - Jonas Thentes bokblogg på dn.se 18 oktober 2011

"Det Grymma Svärdet samlar allt som inte får vara med i andra kulturtidskrifter och är en av de främsta företrädarna för en motkultur i det samtida tidskriftsutbudet." - Tidningen Kulturen "Ibland är det så befriande att läsa något som man inte begriper mycket av. Något som helt uppenbart är riktat till någon annan, någon med helt andra referensramar än de man själv, mer eller mindre medvetet, byggt upp kring sin läsning. När jag läser senaste numret av fanzinet eller boktidskriften 'Det grymma svärdet' drabbas jag av just den befrielsekänslan." - Helsingborgs Dagblad

Ekonomiskt beslutsfattande präglas av stor osäkerhet och komplexitet. Betydande informationsmängder ska hanteras för att på ett så transparent sätt som möjligt resultera i effektivt användande av tillgängliga resurser. Kalkylering för offentliga verksamheter är särskilt framtagen för att förstå hur offentliga verksamheter skiljer sig från privata eller vinstsyftande verksamheter. I boken presenteras, diskuteras och problematiseras olika metoder för ekonomiskt beslutsfattande på kort såväl som lång sikt. På kort sikt presenteras metoder för total- och resultatanalys, avvikelseanalys samt självkostnads- och bidragskalkylering. På lång sikt presenteras metoder för lönsamhetsbedömning och prioritering av kapitalinvesteringar. Slutligen ägnas en del av boken till att presentera metoder för att bedöma finansiella prestationer. Kalkylering för offentliga verksamheter riktar sig i första hand till studenter eller praktiker som vill lära sig mer om ekonomiskt beslutsfattande i offentliga organisationer. Genomgående används exempel från den offentliga sektorns olika nivåer (kommun, region, stat samt offentligt ägda aktiebolag) för att pedagogiskt belysa olika metoders användbarhet i offentliga organisationer.

During more than 30 years, the public sector has been subjected to increased forms of economification. A general trend of imposing management techniques within public administration has shifted previous understandings of how organising and control should be undertaken. Instances of efficiency and economy have become important, overshadowing instances of effectiveness and equity. As these instances play out within public administration dilemmas emerge, which actors need to make sense of. In this dissertation, an exploration of actors’ taken-for-granted assumptions within the Swedish central government is undertaken. More specifically, actors engaged in public administration within the Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) make out the central empirical focus. This dissertation contains open-ended interviews, selfadministered surveys, as well as the use of focus groups as methods for continuous exploration. Taking a theoretical stance within institutional theory, the concept of taken-for-granted assumptions is elaborated and explored in order to challenge prior knowledge of actors’ understandings and behavioural alignment. It is argued that such taken-for-granted assumptions align with social systems, dominating certain contexts. Within public administration, these social systems are understood as Management and Civil Service. It is concluded that dilemmas inherent in public administration are made sense of in two manners. Firstly on the basis of rejecting the premises for dilemma and secondly by compartmentalising internal and external perspectives. The separation of Management from Civil Service enables actors engaged in public administration to understand beliefs and practices within contemporary public administration.