Tom Madell

The CISG Part II Conference was held in Stockholm on 4–5 September 2008. The Conference was held in honour and remembrance of the late Supreme Court Justice Hans-Gunnar Solerud, the first chairman of the Stockholm Centre for Commercial Law. The Conference was organised by the Stockholm Centre for Commercial Law in co-operation with the Swedish Ministry of Justice. CONTENTS: - The CISG from a Common Law Perspective Michael Bridge - Scandinavian Contract Law and its Implication on CISG – the Danish Approach Torsten Iversen - Changes proposed in the Nordic stance on the CISG Jan Kleineman and Tom Madell - CISG Case Law and the Scandinavian Part II Reservations - Some Reflections on the CISG Part II Conference at the University of Stockholm, 4–5 September 2008 Joseph Lookofsky - The Scandinavian Reservation under Art. 92 CISG Ulrich Magnus - The Effect of CISG on Swedish Contract Law – now and in the Future Jan Ramberg - CISG – a Uniform Law within the Sphere of Conflict of Laws Carolina Saf - The CISG – A Story of Worldwide Success Ingeborg Schwenzer and Pascal Hachem - Scandinavian Contract Law and its Implication on CISG – The Finnish Approach Leif Sevón - Nordic hesitancy regarding Part II of the CISG Lena Sisula-Tulokas

Kommuner och regioner är tillförsäkrade självstyre under riksdagen och regeringen. Självstyrelsen manifesteras av den kommunala rösträtten och den kommunala beskattningsrätten. På en rad sakområden har riksdagen i lag ålagt kommunerna att göra samhällsinsatser, en del av dem finansierade av riksdagen. Kommunerna och regionerna har därmed den rättsliga ställningen som demokratins verkställande organ. Lagenligheten av de kommunala besluten kan på begäran av enskild person prövas av förvaltningsdomstolar. Genom domstolarnas domar har skapats en rättspraxis rörande innehållet av och gränserna för kommunernas befogenheter. Den kommunala verksamheten och hur kommunerna ska styras regleras i huvudsak genom 2018 års kommunallag. Kommunallagen har stora likheter med tidigare gällande kommunallag men har delvis getts en ny struktur, ett enhetligt språk och även en enhetligare begreppsbildning. Förändringarna i förhållande till föregående lag består huvudsakligen i att fullmäktige getts en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet samt att kommuner och regioner kan besluta att ge kommunal- och regionråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Vidare tydliggörs rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda. Reglerna för anmälan av delegationsbeslut förenklas genom att nämnderna själva får besluta vilka beslut som ska anmälas. Den kommunala anslagstavlan ska fortsättningsvis vara webbaserad. Det har även införts ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Slutligen har det införts ett uttryckligt lagstöd för att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de vunnit lagakraft. Den fjärde upplagan har reviderats och uppdaterats med bl.a. nytillkommen lagstiftning och praxis.

Genom regeringsformen och kommunallagen är kommuner och regionertillförsäkrade självstyre under riksdagen och regeringen. Självstyrelsen manifesteras av den kommunala rösträtten och den kommunalabeskattningsrätten. På en rad sakområden har riksdagen i lag ålagtkommunerna att göra samhällsinsatser, en del av dem finansierade av riksdagen. Kommunerna och regionerna har därmed den rättsliga ställningen somdemokratins verkställande organ. Lagenligheten av de kommunala beslutenkan på begäran av enskild person prövas av förvaltningsdomstolar. Genomdomstolarnas domar har skapats en rättspraxis rörande innehållet av ochgränserna för kommunernas befogenheter. Kommunala befogenheter beskriver kommunernas allmänna befogenheterenligt rättspraxis och de rättsliga principer som domstolarna närmare utformatmed stöd av lagstiftningen. Denna nionde upplaga är uppdaterad medbl.a. nytillkommen lagstiftning och praxis samt med den senaste revideringenav kommunallagen.