Tom Petersson

Den svenska modellen lever - trots stora omvälvningar, kriser och strukturomvandlingar. Här skildras hur arbetsorganisation, effektivitet i svensk industri och olika innovationssystem har utvecklats inom ramen för en övergripande svensk modell under efterkrigstidens alltmer globaliserade värld. Genom att belysa historiens roll lyfts centrala framtidsfrågor fram, som vilken roll bland annat management och kringliggande institutionella faktorer kan spela för innovationspotentialen i svenskt näringsliv framöver. Den svenska modellen i en vidare tolkning har uppvisat en stor överlevnadsförmåga, men frågan om innovationer förblir central för dess framtid. Författarna, samtliga forskare inom ekonomisk historia och företagsekonomi, vidgar perspektivet på den svenska modellen till att omfatta fler aspekter av samhällsomvandlingen och förklarar därigenom modellens framgångssaga. Redaktörer är Lars Magnusson och Jan Ottosson. Övriga författare: Lena Andersson-Skog, Göran Brulin, Hans De Geer, Eskil Ekstedt, Per-Erik Ellström, Staffan Furusten, Roger Henning, Maths Isacson, Mats Larsson, Jan Löwstedt, Sofia Murhem, Tom Petersson, Svante Schriber, Lennart Svensson, Fredrik Tell.

När drygt en miljon svenskar emigrerade till USA under decennierna kring sekelskiftet 1900 öppnade sig nya a­ffärsmöjligheter för driftiga entreprenörer. I New York, Chicago, Minneapolis, Saint Paul, Seattle och många andra storstäder grundade a­ffärsmän av svenskt ursprung egna banker. De antog firmanamn som Swedish-American Bank, Scandinavian-American Bank och Scandia Bank. Med hjälp av intensiv marknadsföring i de svenskspråkiga tidningarna i USA skulle de svenska immigranterna övertygas att sätta in sina sparpengar i en bank som de kunde lita på den hade ju grundats av landsmän. Många av de svenska bankerna blev dock kortlivade. De försattes i konkurs och anklagades för att medvetet ha försökt lura sina landsmän på deras surt förvärvade sparpengar. Men andra banker med Swedish-American Bank of Minneapolis som det främsta exemplet framstod som ett föredöme för hur svenska finansiella entreprenörer på en och samma gång bidrog till den amerikanska ekonomins utveckling och till de svenska immigranternas integration i det amerikanska samhället. I Amerikas svenska banker berättas en tidigare okänd historia om hur ett antal finansiella entreprenörer av svenskt ursprung etablerade banker och skapade en egen nisch i det framväxande amerikanska banksystemet. Tom Petersson är docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och forskare vid Uppsala Center for Business History. Han har framför allt forskat om det svenska bank- och finanssystemets utveckling sedan tidigt 1800-tal, men också om hur sociala och personliga nätverk har påverkat svenskt företagande.

This book deals with risk management and the organisation of banking in Swedish savings banks alongside the development in other European countries. The period of analysis begins with the establishment of the first savings banks in 1820 and ends in 1910. During this period, banking developed as a well-functioning system for deposits and credits. The book focuses on this development from a theoretical perspective connected to risk management and the role of trust and legitimacy in credits and savings. The analysis deals with the overall development of the Swedish banking system and the role of savings banks as well as bank connections with different groups of customers. Of interest to financial historians, academics, and researchers, it also analyses the role of insider lending and the practical aspects of granting credits, such as the use of collaterals and the level of interest rates to compensate higher risks.

I tvåhundra år har sparbankerna varit en del av det svenska banksystemet. Under dessa två sekel har de omvandlats från lokala, småskaliga inlåningskassor till fullsortimentsbanker sammankopplade med de globala finansiella marknaderna. I början av 1990-talet gick en stor del av sparbankerna samman och bildade Sparbanken Sverige, som år 2006 bytte namn till Swedbank. I dag finns nära sextio självständiga sparbanker kvar runt om i landet. Här analyseras utvecklingen under de senaste decennierna mot bakgrund av en historisk tillbakablick som sträcker sig till 1820-talet. I fokus står den mångbottnade relationen mellan sparbanker, sparbanksstiftelser och Swedbank. Sparbanker och sparbanksstiftelser utgör i dag den enskilt största ägaren av Swedbank, och relationen mellan sparbankerna och Swedbank har varit avgörande för båda parters utveckling. Hur denna relation har prövats och förändrats genom perioder av kriser och konflikter men också av expansion och tillväxt är det centrala temat i boken. Framställningen bygger på intervjuer med mer än fyrtio personer. Till dem som ger sin syn på historien, samtiden och framtiden hör tidigare chefer i Swedbank Göran Collert, Reinhold Geijer, Jan Lidén, Birgitta Johansson-Hedberg, Michael Wolf, Anders Sundström, Lars Idermark och Birgitte Bonnesen liksom ledande företrädare för sparbanker och sparbanksstiftelser, såsom Lennart Haglund, Erik Hägglöv och Bosse Johansson. Författaren Tom Petersson är docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och forskare vid Uppsala Center for Business History.

Decennierna efter andra världskrigets slut innebar att ett möjligheternas fönster öppnade sig för det svenska näringslivet, särskilt för tillverkningsindustrin som var orienterad mot export. Delar av den europeiska industrin låg i spillror, medan de amerikanska företagen i första hand inriktade sig på att tillgodose den inhemska efterfrågan. Det lämnade ett utrymme för ambitiösa svenska företag och entreprenörer att flytta fram sina positioner på ett antal internationella marknader. Men perioden präglades också av att det svenska välfärdssamhället började byggas ut i stor skala. Staten skulle i större utsträckning än tidigare ta ansvar för medborgarnas trygghet och välfärd. Det privata näringslivet skulle inte bara generera sysselsättning och vinster till sina ägare, utan också bidra till finansieringen av en växande offentlig sektor. Vissa branscher, särskilt den finansiella sektorn, reglerades och styrdes hårdare för att de överordnade samhällsmålen skulle kunna nås. Boken är en analys av denna utveckling, och tecknar samtidigt en bild av det svenska samhället i stort under de första efterkrigsdecennierna. Tom Petersson är docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och forskare vid Uppsala Center for Business History.

När gamla svenska industriföretag, som Saab och Volvo, går i graven eller säljs till utlandet, finns det anledning att fundera på vad det är som gör att vissa storföretag och familjedynastier överlever och utvecklas, medan andra går i graven. Facit är ett av svensk industrihistorias mest välkända företag. Från början av 1920-talet till början av 1970-talet utvecklades företaget från en småskalig träindustri till en av världens största tillverkare av kontorsmaskiner. Det var Elof Ericsson och sedan sonen Gunnar Ericsson som ledde Åtvidabergs Industriers omvandling från krisföretag till en stor exportframgång, där den svenska kontorsmaskinindustrin samlades i koncernen Facit AB. Lika mycket förknippas Facit med den djupa ekonomiska kris som företaget hamnade i på 1970-talet. Företagsledningen anklagades för att helt ha missat elektronikens snabba framsteg som i ett slag gjorde de gamla elektromekaniska maskinerna hopplöst föråldrade. Denna bok baserar sig till stor del på den omfattande VD-korrespondens som bevarats i företagets historiska arkiv. Brevmaterialet har gjort det möjligt att få en inblick i Elof och Gunnar Ericssons resonemang och vad som låg till grund för deras agerande och beslut. De personliga nätverkens betydelse för företagets utveckling var mycket stor, och både Elof och Gunnar Ericsson var inte bara företagsledare utan också politiker och idrottsledare på högsta nivå. Tom Petersson är docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och forskare vid Uppsala Centre for Business History.