Tomas Kumlin

Boken ger läsaren en grund för ett personcentrerat och återhämtningsinriktat vårdande med utgångspunkt i patientens livsvärld. Teman som exempelvis hopplöshet, stigmatisering och försoning, beskrivs i relation till psykisk ohälsa och återhämtning. Boken tar fasta på hur vårdandet kan bidra till att stärka personens egen kompetens och beskriver även specialistsjuksköterskans kärnkompetenser inom psykiatrisk vård. Vårdarens hållning lyfts fram i relation till såväl vårdkulturen som patientens hälsoprocesser och kommunikationen mellan patienter och vårdare. I denna fjärde upplaga av boken har tidigare kapitel omarbetats och uppdaterats med ny forskning, och flera nya författare medverkar. I linje med bokens fokus på människors livsvärld utgår ett kapitel från författarens egna erfarenheter av psykisk ohälsa och återhämtning. Vården av barn och ungdomar med psykisk ohälsa har fått större utrymme i denna upplaga, liksom etiska utmaningar, samverkan med närstående och läkemedelsbehandling ur ett personcentrerat perspektiv. Målgruppen är i första hand studenter på avancerad nivå samt sjuksköterskor inom den psykiatriska vården. Boken är också läsvärd för andra som är intresserade av att få en inblick i hur den psykiatriska vården kan förstås med utgångspunkt i patientens värld och ett caring-perspektiv, snarare än utgående från diagnostiska kriterier.

I vår tid breder den psykiska ohälsan ut sig och i debatten om dess uppkomst, vidmakthållande och bot så intar den existentiella ståndpunkten en central roll; hur vi utformar våra liv och hur vi väljer att leva i vardagen har betydelse för vårt psykiska välbefinnande. Lever man inte väl, så mår man inte bra. Men vad är det att leva väl i vår tid? Hur formar man sitt eget öde? Vad ligger utanför vår direkta kontroll och är sådant som vi bara kan förhålla oss till? I denna antologi reflekterar nio erfarna forskare och terapeuter över ämnet Existens och psykisk hälsa. Här ryms frågor om vårt förhållande till våra kroppar, till andra människor, till svåra barndomsupplevelser, till andliga frågor, till kriser, sorg och död. Antologin rymmer också kritiska perspektiv på tidens ”diagnostiska kultur” och på de behandlingsalternativ som är förhärskande inom den psykiatriska vården. Några av bidragen visar också på existentiella alternativ till denna vård. ”Det är inte lätt att leva väl men det är, oftast, möjligt” – så kunde bokens motto formuleras. Existens och psykisk hälsa vänder sig till alla som intresserar sig för förhållandet mellan livsstil och psykisk hälsa – särskilt existentiell hälsa – såsom psykologer, socionomer och psykoterapeuter. Men det är också en bok för alla som vill nå en djupare förståelse av centrala livsfrågor.

Den sociologiska socialpsykologin har vuxit fram som en reaktion på psykologisk socialpsykologi men också på traditionell, strukturorienterad, sociologi. I denna bok presenteras för första gången på svenska en extensiv och samlad redogörelse för den sociologiska socialpsykologins portalfigurer – deras biografier, idévärldar och begreppsbildningar. Efter att ha positionerat den sociologiska socialpsykologin behandlas i tur och ordning George Herbert Mead, Johan Asplund, Erich Fromm, Erik Homburger Erikson, Erving Goffman, Harold Garfinkel, Jean-Paul Sartre, Jonathan Potter och Judith Butler. Därefter summeras de enskilda bidragen med avsikten att fördjupa förståelsen av ett socialpsykologiskt perspektiv på människan. I boken varvas teoretiska resonemang med konkreta exempel och under framställningens gång möter man som läsare många av vår tids frågor kring identitet, frihet, könsförtryck, utbrändhet, meningssökande och utanförskap. Boken vänder sig främst till studerande inom samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen, men kan även vara av intresse för den samhällsintresserade allmänheten. Antologier kan vara brokiga. Denna presentation av socialpsykologi är sällsynt väl integrerad trots många författare. Texterna förstår människan som social varelse. Det är behövligt i en tid när de nya neurologiska fynden dominerar starkt. Boken är värd en stor spridning var helst socialpsykologi presenteras. Lars-Erik Berg, professor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde