Tomas Riad

I boken presenteras en konkret och utprövad arbetsmodell som är särskilt inriktad mot just ordundervisning. Den innehåller fyra steg: val av ord, introduktion, test och återkoppling. Ordinlärningen stöds av kollegiala samarbetsformer mellan lärare i olika ämnen och i boken finns förslag på hur det gemensamma ordarbetet kan läggas upp i arbetslaget. Explicit ordundervisning riktar sig främst till lärare som arbetar med nyanlända ungdomar i gymnasieåldern men även grundskollärare och lärarstudenter kan ha nytta av boken. Författarna har lett skolutvecklingsprojektet Intensivutbildning i svenska för nyanlända elever, www.intensivsvenska.se. Projektets framgångsrika resultat av arbetet med ordförrådet ligger till grund för denna bok.

Varför kan vi säga såsig i svenskan men inte *senapig? Katastrofal men inte *olyckal? Det beror på morfemens prosodiska egenskaper. I tidigare beskrivningar av svenskans ordbildning och ordböjning har en systematisk sammankoppling mellan morfologi och prosodi saknats. Man har utgått ifrån att ordbildningen sker först och att prosodin tillkommer efteråt. Här presenteras en beskrivning av svenskans morfologi och prosodi från ett mer integrerat perspektiv. Morfemens form består inte bara av vokaler och konsonanter, utan också av betoningstruktur, tonaccent och kvantitet, dvs. prosodiska egenskaper. Med prosodin kan vi klassificera morfemen och förklara flera tendenser i det svenska ordförrådet, exempelvis varför smeknamnen alltid har samma storlek (Katt-is, Beng-an) och varför somliga ändelser föredrar romanska stammar (debut-ant, delikat-ess), medan andra kombinerar fritt med både germanska och romanska stammar (trev-lig, professor-lig; borg-are, kriminal-are). I sin banbrytande forskning visar Tomas Riad att accent och betoning har en avgörande roll i svenskans ordbildning. Tomas Riad är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien.

Konferensserien Svenska språkets historia höll sin tolfte sammankomst i Stockholm 13–14 april 2012. Konferensens tema denna gång var Variation och förändring. Det är ett brett tema: språkhistoria är i mycket just ett studium av hur språk varierar i tiden och förändras över tiden. Temat belystes ur olika perspektiv av fyra inbjudna plenarföreläsare: Lars-Gunnar Andersson (Göteborg), Lars-Olof Delsing (Lund), Karl G. Johansson (Oslo) och Mirja Saari (Helsingfors). De fyra plenarföreläsningarna inleder denna konferensvolym. Därtill hölls 22 sektionsföredrag, varav 15 publiceras här.

This book presents a comprehensive, contrastive account of the phonological structures and characteristics of Swedish. After an introduction on the history of the language and its relation to other Scandinavian languages, the book is divided into parts dealing with segmental phonology, lower prosodic phonology, stress and tone, morphology-phonology interactions, higher prosodic phonology, and intonation. The book concludes with concise accounts of phonotactics and the relationship between phonology and orthography. Tomas Riad's approach is data-oriented and, insofar as possible, theory-neutral. As well as making an important contribution to its subject, his book provides new insights into how morphology largely determines the distribution of stress in a Germanic language, and how tonal accent may signal wellformedness in word formation.