Tommaso Milani

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig. I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Språk både speglar och formar samhällen, och präglar verkligheten för alla som verkar i dem. Denna grundsats inom sociolingvistik, studiet av språk i ett socialt sammanhang, är viktig för denna bok. I fokus står Sveriges nationella minoritetsspråk - finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska - samt svenskt teckenspråk som också har lagskydd inom svensk språklagstiftning. Författarna lyfter fram vardagens språkliga praktiker som ett angreppssätt för att förstå den levda erfarenheten av språkpolitik. Men de beskriver också de historiska processer som lett till dagens situation för de nationella minoritetsspråken. Hur har villkoren kommit att förändras för deras talare? Hur upplever de sin förmåga och möjlighet att använda sina språk? Och hur gör sig historien påmind i nuet? Boken är avsedd för utbildningar som anlägger sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet. Inte minst är den en viktig resurs för lärarstudenter och lärare i arbetet med att förmedla uppdaterad kunskap om nationella minoriteter och deras språk. Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, medverkar med ett omfattande efterord.

The book investigates the intellectual and political trajectory of the Belgian theorist Hendrik de Man (1885-1953) by examining the impact that his works and activism had on Western European social democracy between the two world wars. Based on multinational archival research, the book highlights how the idea of economic planning became part of a wider effort to address an ideological crisis within the socialist movement and revitalise the latter amidst the Great Depression. A heavily controversial figure also because of his subsequent involvement in Belgian wartime collaboration, de Man played a pivotal role in challenging traditional Marxist assumptions about the role of the state under capitalism and in promoting transnational exchanges between unorthodox social democrats across Europe. Starting from de Man’s experience in World War I, the book analyses his departure from Marxism, his elaboration of an alternative social democratic paradigm, his entry in Belgian politics as wellas the reception of his thought in France and Britain.

The book investigates the intellectual and political trajectory of the Belgian theorist Hendrik de Man (1885-1953) by examining the impact that his works and activism had on Western European social democracy between the two world wars. Based on multinational archival research, the book highlights how the idea of economic planning became part of a wider effort to address an ideological crisis within the socialist movement and revitalise the latter amidst the Great Depression. A heavily controversial figure also because of his subsequent involvement in Belgian wartime collaboration, de Man played a pivotal role in challenging traditional Marxist assumptions about the role of the state under capitalism and in promoting transnational exchanges between unorthodox social democrats across Europe. Starting from de Man’s experience in World War I, the book analyses his departure from Marxism, his elaboration of an alternative social democratic paradigm, his entry in Belgian politics as wellas the reception of his thought in France and Britain.