Tommy Möller

Efter valet 2010 har vågmästarpolitik och tungan på vågen åter blivit heta begrepp i svensk politik. I Riksbankens Jubileumsfonds nya årsbok diskuterar statsvetare, historiker, idéhistoriker, medieforskare och politiska journa­lister politisk praktik på både kommunal och nationell nivå. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet lyfts fram som aktuella exempel på olika sätt att bedriva våg­mästar­politik. Vågmästeriets historiska rötter presenteras, från den trolöse 1700-talspolitikern Pechlin via den frisinnade statsministern C. G. Ekman på 1920-talet. Utblickar görs mot vågmästar­situationer med mer eller mindre populistiska partier i andra länder. Slutligen presenteras en färsk opinionsundersökning om vågmästeri och maktfördelning. Innehåll: Björn Fjæstad & Jenny Björkman: Den omtvistade tungan Ulla Ekström von Essen: Ett dubbelt demokratiskt dilemma Tommy Möller: Vågmästare eller tungan på vågen? Lars Nord: Kungamakare eller bråkmakare? Barbro Hedvall: Vågmästeri, halvkoalitioner och blockpolitik Lena Wängnerud: Viner partipiskan hårdare i partier med vågmästar­roll? Mikael Gilljam & David Karlsson: Tungan på vågen-partier i Sveriges kommuner Hanna Bäck & Henry Bäck: Balanspartier i regerings­bildningar Lisa Bjurwald: Vågmästarna och ansvaret Ann-Cathrine Jungar: Populister i närheten av regeringen Mai-Brith Schartau: Ett land utan klassiska vågmästare Magnus Linton: Fascister på ministerposter eller fascister på vågen Sten Widmalm: Med kärnvapen som insats Patrik Winton: Sveriges första vågmästare Opinionsundersökning med kommentar

Tjugotvå män. En historia. Tjugotvå böcker. Ett paket. Våren 2010 presenterar Albert Bonniers Förlag en av sina största satsningar på länge: De svenska statsministrarna under hundra år. En svit med biografier, från Karl Staaff till Fredrik Reinfeldt, berättar om de personer som ingår i svensk politiks mest exklusiva sällskap. Genom deras liv och gärningar framträder processer och händelser som format det moderna Sverige: unionsupplösningen, demokratins seger, folkhemmet, världskrigens och depressionens påfrestningar, välfärdsstaten, EU-medlemskapet och globaliseringen. Böckerna, enhetligt formgivna och kronologiskt förpackade i en vacker box, har skrivits av framstående statsvetare, historiker och publicister. Mats Bergstrand och Per T Ohlsson har fungerat som projektets huvudredaktörer. Dramatiska öden - som de nedbrytande trakasserierna mot Karl Staaff, C. G. Ekmans fall i djupaste vanära och Olof Palmes sista vandring på Sveavägen - varvas med ingående analyser av omvälvande skeenden. Till exempel den allmänna och lika rösträttens genombrott med Nils Edén och Hjalmar Branting, Per Albin Hanssons kamp mot den socialdemokratiska partivänstern, Thorbjörn Fälldins våndor i kärnkraftsfrågan och Ingvar Carlssons målmedvetna agerande i Europapolitiken efter Berlinmurens fall. All historia är i någon mening personlig. Det gäller i högsta grad det färgstarka och spännande galleri som de senaste hundra årens svenska statsministrar utgör. En del av dem slog sig upp till toppen med hjälp av intensiv ambition, andra hamnade där på grund av rena tillfälligheter. Men dessa tjugotvå färgstarka personligheter har en sak gemensamt. Ämbetet. Det viktigaste. Författarna och statsministrarna:Alsing, Rolf - Tage ErlanderBergstrand, Mats - Ola Ullsten Ekdal, Niklas - Per Albin Hansson Eklund, Klas - Olof Palme Elmbrant, Björn - Fredrik Reinfeldt Esaiasson, Peter - Karl Staaff Gröning, Lotta - Axel Pehrsson-Bramstorp Gustavsson, Rolf - Ingvar Carlsson Ilshammar, Lars - Hjalmar Branting Johnson, Anders - Felix Hamrin Lewin, Leif - Arvid Lindman Möller, Tommy - Carl Bildt Ohlsson, Per T - Carl Gustaf Ekman Ohlsson, Per T - Rickard Sandler Samuelsson, MarieLouise - Ernst Trygger Ström Melin, Annika - Göran Persson Svegfors, Mats - Hjalmar Hammarskjöld Svenning, Olle - ThorbjörnFälldin Svensson, Per - Oscar von Sydow Ulvros, Eva Helen - Carl Swartz Wetterberg, Gunnar - Nils Edén Åman, Johannes - Louis De Geer

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande. Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning. I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010. Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Svensk politisk historia handlar om utvecklingen inom svensk politik under drygt två sekler – om maktkamp, reformer, politisk kultur och framväxten av ett partiväsende och de utmaningar detta ställts inför i takt med att samhället förändrats. Med avstamp i 1809 års regeringsform får vi följa utvecklingen från det kungliga ”allenarådandets tid” till regeringsbildningen efter 2022 års val. Viktiga politiska händelser och förlopp blir föremål för ingående analys, till exempel representationsreformen, unionskrisen, parlamentarismens genombrott och den allmänna rösträttens genomförande, framväxten av välfärdsstaten, de ekonomiska kriserna och den successiva omläggningen av den ekonomiska politiken samt Sveriges väg in i EU. Avslutningsvis analyseras de senaste decenniernas dramatik. Nya konfliktlinjer, ett mer fragmenterat partisystem och en tilltagande polarisering har förändrat det politiska landskapet i Sverige. I boken problematiseras några av de utmaningar som sammantaget innebär att svensk politik befinner sig i en brytningstid. Denna femte upplaga är reviderad och aktualiserad. Boken vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap och historia, men även till den politiskt intresserade som vill lära sig mer om svensk politik.

Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen? Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar. I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen. Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.

Sweden has often been described as a democratic forerunner, with one of the world's most stable party systems and with a well-functioning parliamentary system. However, the political landscape in Sweden has undergone a rapid change in recent years. The institutions of the political system – not least political parties – appear from a historical perspective to have become partly dysfunctional. The previously stable party system has become unstable. Consequently, it has become more difficult to form governments, and more difficult for governments to govern. The famous culture of consensus has been replaced by a harsher and more confrontational political climate; the tone in political debate has become more aggressive. During the so-called `golden age' of the party system, which lasted for a few decades from the middle of the twentieth century, parties could successfully mobilize broad and well-defined social interests with strong collective identities. Now, other conditions apply that have dramatically changed the role of parties in the democratic process. Parties have gone from being member-based popular movements to becoming professionalized voter-orientated campaign machines. Short-sightedness and a focus on median voters mean that the established parties have become increasingly similar, and populist parties have had great success in recent decades as a consequence. This volume, aimed at political scientists and those interested in discussion and analysis of Swedish political party dynamics, focuses on political parties in Sweden, how they have changed and what the changes mean in a wider sense.

Sweden has often been described as a democratic forerunner, with one of the world's most stable party systems and with a well-functioning parliamentary system. However, the political landscape in Sweden has undergone a rapid change in recent years. The institutions of the political system – not least political parties – appear from a historical perspective to have become partly dysfunctional. The previously stable party system has become unstable. Consequently, it has become more difficult to form governments, and more difficult for governments to govern. The famous culture of consensus has been replaced by a harsher and more confrontational political climate; the tone in political debate has become more aggressive. During the so-called `golden age' of the party system, which lasted for a few decades from the middle of the twentieth century, parties could successfully mobilize broad and well-defined social interests with strong collective identities. Now, other conditions apply that have dramatically changed the role of parties in the democratic process. Parties have gone from being member-based popular movements to becoming professionalized voter-orientated campaign machines. Short-sightedness and a focus on median voters mean that the established parties have become increasingly similar, and populist parties have had great success in recent decades as a consequence. This volume, aimed at political scientists and those interested in discussion and analysis of Swedish political party dynamics, focuses on political parties in Sweden, how they have changed and what the changes mean in a wider sense.

I denna bok presenteras resultat från den första väljarundersökning som genomförts i samband med val till Sametinget i Sverige: om väljare, partier och medias roll. De olika kapitlen berör alltifrån Sametingets tillkomst och politiska mandat, till valdeltagande, politiskt förtroende och om det finns några avgörande åsiktsskillnader mellan kvinnor och män. Text även på nordsamiska:Gii jienasta go lea válggat Sámediggái? Makkár politihkala erohusat leat jienasteaddjejoavkkus? Ja makkár media diehtojuohkin válggain Sámediggái duodain lea? Dán girjjis ovdanbuktojit bohtosat vuostta jienasteaddjeiskkadeamis mii lea cadahuvvon Sámedikki válggaid oktavuodas Ruotas: jienasteddjiid, bellodagaid ja media rolla birra. Sierra kapihttalat giedahallet buot Sámedikki ásaheamis ja politihkala mandáhtii, válgaoassálastimii, politihkala luohttámu ii ja jus gávdnojit makkárge dehála oaivilerohusat nissoniid ja dievdduid gaskkal. Medverkande författare:Johannes Bergh, Stefan Dahlberg, Anna-Maria Fjellström, Andreas Gottardis, Marie Knobloch, Sören Holmberg, Maria Jansson, Patrik Lantto, Ulf Mörkenstam, Tommy Möller, Ragnhild Nilsson, Jo Saglie, Emma K. Sjøenden Vestli, Eli Skogerbø, Richard Svensson

Vilka blir politiska ledare? Hur ser deras drivkrafter ut? Vad är utmärkande för politiskt ledarskap i vår tid, och vad krävs för framgång? Varför är det fortfarande så få kvinnor som når de högsta positionerna i politiken? Detta är några av de frågor som diskuteras i Politiskt ledarskap, som första gången utkom 2009. I denna andra upplaga har en revidering och uppdatering skett. Politiskt ledarskap handlar om svåra avvägningar: om att stå upp för den egna övertygelsen men också om att kunna kompromissa när man inte får tillräckligt många med sig. Det gäller att hitta en balans mellan att leda och att lyssna. Under senare år har opinionskänsligheten ökat. Vad betyder det för vår demokrati? Samtidigt innebär det starka mediala strålkastarljus som riktas mot ledande politiker – även när det gäller deras privatliv – att de befinner sig under ständig press. Hur påverkar det ledarskapet? I boken beskrivs teorier om politiskt ledarskap i ljuset av olika exempel från svensk och internationell politik. Författaren visar hur ledarskapets villkor har förändrats, hur politiken blir mer personcentrerad och hur handlingsutrymmet för politiska ledare minskar. Sagt om boken"Boken är tankeväckande och intressant för den som är engagerad i den här typen av frågeställningar." Gunvor Hildén, Upsala Nya Tidning." Möllers analyser av statsmäns ageranden och karaktärsdrag från Lyndon B. Johnsons och Margaret Thatchers till Gudrun Schymans och Ilkka Kanervas är träffsäkra och fängslande att ta del av. Möller lyckas väl med att beskriva det politiska ledarskapets dilemma och skapa ett fungerande sammanhang. Mycket har behandlats tidigare men författarens grepp är spännande. Här i det nya perspektivet ligger bokens största förtjänst. Den kunde väl översättas till finska." Hufvudstadsbladet, 19 mars 2009 (Viveca Ramstedt)." Tommy Möllers bok --- Politiskt ledarskap är riktigt intressant." Barometern, 5 feb 2009 (Per Dahl)."en tankeväckande bok" Sydsvenskan 8 mars 2009 (Per T Ohlsson)." Det är inte alltid man kan rekommendera statsvetenskaplig litteratur för fritidsläsning, men den här boken lämpar sig väl för verandan en solig eftermiddag. Många funderingar väcks utan att språket hindrar." Vänstra Stranden 28 maj 09 (Marie Demker)." I boken belyser Tommy Möller det politiska ledarskapet ur olika synvinklar och illustrerar dessa med talrika exempel från framför allt svensk politisk historia. Utgångspunkten är att de villkor som politiska ledare ställs inför har blivit allt svårare eftersom medborgarna idag är mer ifrågasättande och ställer andra krav än tidigare. Dagens politiska ledare är dessutom i större utsträckning exponerade i massmedia. Boken består av 24 korta och lite essäbetonade kapitel." Ulf Pauli, lektör, BTJ-häftet nr 9, 2016. Om författarenTommy Möller är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.