Kirjojen hintavertailu – 12 859 818 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Tora Wall
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 11 kirjaa, julkaisuja vuosilta 2011–2026, suosituimpiin kuuluu Natten går tunga fjät. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
Sabine Mickelsson; Jenny Hansson; Elina Kangas; Fanny Tengros; Anna Sofia Andersson; Philip Stenström; Sarah Somehagen; Angelica Schachner; Cecilia Linder; Lizette Lindskog; Malin Rosenfrost; Maria Wallerfrost; Linda Svensson Vendel; Henrik Hermansson; Yvette Klang; Elin Jäverbrant; Monika Chanovian; Pernilla Enmark; Ulrika Medén; Tora Wall; Anja Moberg; Jessica Eriksson; Stefan Holm; Pia Sjöholm; Emelie Kempe
Mörkret. Det suger själen ur en. Inte ens prästerskapets lyktor förmår fördriva det. Det är knappt att jag ser ljusen där de slingrar sig uppför trappan till vår heligaste plats. Alla är här för att be om nåd. Mysiga sagor blandas med spännande verk i en härlig, ibland skrämmande, julstämningskompott.
Birk Andersson; Achillea Dahl; Erik Edsbagge Engström; Otilia Eek; Torun Ewald; Lise-Lotte Finell; Kajsa Jansson Ribbestål; Leena Kossila; Johan Landgren; Anna Nero; Anna Nygren; Kerstin Park; Tina K Persson; Beatriz Quevedo de Hansen; Anna Swanberg; Petra Thorgren; Tora Wall
Fri Press förlag efterlyste nyskrivna skönlitterära texter på svenska som på olika sätt sätter ljuset på hur vi kan förbereda oss inför skadliga förändringar och hur vi kan återhämta oss när de redan fått fäste – liksom hur naturen själv hanterar dem. Förhållandet mellan människa och natur fick gärna framgå. Här finner du sjutton skönlitterära texter skrivna av sjutton olika författare som på olika sätt tolkar begreppet resiliens. Det handlar om hur människan kan förbereda sig inför kriser och skadliga förändringar och hur hon - likt naturen - kan återhämta sig när de redan fått fäste. Läs mer på www.fripress.se
Havet och dess gåtfulla krafter har alltid fascinerat människor – vad döljer sig egentligen under ytan? Vattnet har också en särskild plats i folkloren, där den ofta förknippats med kraftfulla magiska egenskaper. Med avstamp i den fornnordiska mytologins berättelser tar den Augustprisnominerade författaren och folkloristen Tora Wall med oss på en resa genom en diger och mångbottnad föreställningsvärld, så som den kommer till uttryck i myter, folktro, sägner och sagor. I den rikt illustrerade Havet möter vi figurer som den mäktige havsguden Njord, havsfrun som rår över strömmarna och havsfolk som bor djupt under ytan. Men vi får också läsa om mytomspunna sjörövare, pirater och spökskepp – alla en del av havets oemotståndliga mystik.
Nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok 2024. I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning.
Året är fyllt av traditioner, fester och högtider som vi firar vid bestämda tidpunkter. En del är nya, andra har firats länge. Men vad vet vi egentligen om uppkomsten och historien kring alla hjärtans dag, nyår, valborg och mors dag? I den här boken beskrivs årets högtider och traditioner med fokus på deras kulturhistoriska rötter. Förutom storhelger som påsk, midsommar, jul och nyår uppmärksammas även märkesdagarna i kalendern, som till exempel Olofsdagen eller Mickelsmäss. Genom dem får vi en glimt av hur människors liv och villkor såg ut i det förindustriella samhället. Folkloristen Tora Wall guidar oss genom hela kalenderåret och går igenom ursprung, historia och seder såväl historiska som nutida kring de svenska traditionerna och högtiderna. Denna vackert formgivna och rikt illustrerade utgåva har inspirerats av dåtidens Husbibel, som var en självklarhet i alla hushåll.
Året är fyllt av traditioner, fester och högtider som vi firar vid bestämda tidpunkter. En del är nya, andra har firats länge. Men vad vet vi egentligen om uppkomsten och historien kring alla hjärtans dag, nyår, valborg och mors dag? I den här boken beskrivs årets högtider och traditioner med fokus på deras kulturhistoriska rötter. Förutom storhelger som påsk, midsommar, jul och nyår uppmärksammas även märkesdagarna i kalendern, som till exempel Olofsdagen eller Mickelsmäss. Genom dem får vi en glimt av hur människors liv och villkor såg ut i det förindustriella samhället. Folkloristen Tora Wall guidar oss genom hela kalenderåret och går igenom ursprung, historia och seder såväl historiska som nutida kring de svenska traditionerna och högtiderna. Denna vackert formgivna och rikt illustrerade utgåva har inspirerats av dåtidens Husbibel , som var en självklarhet i alla hushåll.
Kristina Suomela Björklund; Maria Ahlqvist Ruokolahti; Nour Alhouda Kanjo; Monika Chanovian; Erik Edsbagge Engström; Elsa Egnell; Anette Elg; Sara Gren; Alva Isaksson; Monica Ivesköld; Hanna Lenart; Josef Liebera; Per Lindskog; Åsa Lovén; Cathrin Monell; Christian Munthe; Peder Palmstierna; Mikaela Rönnerman; Johanna Samuelson; Sabine Schulz; Johanna Sernelin; Annika Sjögren Arvidson; Ida Sköldengen; Lena Stangmark; Philip Stenström; Patrik Söderberg; Sarah Taubert; Tora Wall; Ingbritt Wik
"Musiken från orkestern blandas med mina minnen, jag dansar till tonerna. Rör mig följsamt över ängen. Intensiteten ökar och trumpeterna tar över melodin. Stegvis stiger tempot och jag rör mig snabbare i växtligheten. Snurrar så nattlinnet står ut och skärpet från morgonrocken lossnar. Jag höjer armarna i crescendot och valthornens toner ljuder över trumpeternas. Eufonium och tromboner, pukorna dundrar som bultandet i mitt bröst, pulsen i mina tinningar. Jag ryser, skälver."29 författare skriver om musikens inverkan på upplevelser, minnen och livet.
De ansågs finnas överallt omkring oss och de kunde uppträda i alla tänkbara former och med olika uppsåt. Det handlar om folktrons väsen och så som de framstår i folklorens fantastiska och brokiga värld av berättelser och föreställningar. Folkloristen Tora Wall berättar i detta bildrika praktverk om den nordiska folktrons många olika väsen. Vi får bland annat möta lockande skogsrån med ihåliga ryggar, irrande lyktgubbar, svarta hundar från Bohuslän, asagudar, maror, spöksvin, lindormar och gastar. Bered dig på magisk läsning med anor från bondesamhällets folktro samt vikinga- och medeltidens föreställningsvärldar.
I den nordiska konsten kring sekelskiftet 1900 utgör magisk besjälad natur en fascinerande och återkommande tematik. Djupa skogar, dimhöljda ängar och brusande forsar, kom i flera verk från denna tid att befolkas av olika naturväsen såsom troll, älvor och Näcken. Intresset för nordisk folktro och mytologi bland bildkonstnärer, sammanföll i tid med nationella strömningar, inflytanden från symbolismens tankevärld och ett uppsving för nedtecknade sägner och illustrerad sagolitteratur. John Bauers fängslande sagoillustrationer presenteras i denna bok i dialog med verk av hans samtida nordiska konstnärskollegor, däribland J. A. G. Acke, Agnes de Frumerie, Akseli Gallen-Kallela, Ernst Josephson, Theodor Kittelsen, Louis Moe och Hugo Simberg. Angelägna frågeställningar, kopplade till natur, magi och identitet, tematiseras inom den nordiska samtidskonsten hos konstnärer såsom Maria Friberg, Elisabeth Henriksson och Tori Wrånes. Denna rikt illustrerade publikation har tillkommit i samband med den omfattande utställningen Trollbunden – John Bauer och den magiska naturen, som visas på Prins Eugens Waldemarsudde hösten 2020 och vintern 2021. Ett antal framstående experter inom konst, litteratur och etnologi ger intressanta perspektiv på folktro och väsen i nordisk konst, sägner och sagor och på visualiseringen av en besjälad natur då och nu.
Anna-Karin Jobs Arnberg; Charlotte Ahnlund Berg; Karin Dern; Jessica Enevold; Jonas Engman; Karin Günther; Charlotte Hagström; Cecilia Hammarlund-Larsson; Kajsa Hartig; Per Larsson; Lasse Lassander-Karlsson; Matti Wiking Leino; Maria Maxén; Christian Richette; Wenke Rundberg; Dan Waldetoft; Tora Wall; Göran Wessberg
Lek och lärande hör ihop och därför uppfattas leken som viktig, både i sig och som studieobjekt. Spel och spelande, däremot, är något ideologiskt laddat och mer ifrågasatt. I årgång 2014 av Nordiska museets och Skansens kulturhistoriska årsbok Fataburen är perspektivet på dessa frågor brett. Författarna berättar om boule, bratz, blindbock och mycket däremellan.
Sverker Sörlin; Annette Rosengren; Charlotte Ahnlund Berg; Gustav Olsson; Birgitta Svensson; Katarina Saltzman; Beate Feldman Eellend; Tora Wall; Dan Waldentoft
Fataburen 2011. Ett område sådant det uppfattas av människor så kan landskapet beskrivas. Landskapet är både natur och kultur och människans uppfattning är avgörande. I Nordiska museets och Skansens verksamhet är föreställningar om landskap och bygd, land och stad klassiska och grundläggande. Landskapet talar om historiska, biologiska, ekonomiska och sociala samband, om konflikter och möjligheter, om makt och fördelning. Tiden i form av minnen och avtryck har stor betydelse, men framför allt är landskapet utsikt och blickfång. I Fataburen 2011 får vi möta några av dem som före oss har fångat landskapet med blicken och med kameran, skapat landskapet som bild och begrepp, ibland också i rent fysisk bemärkelse. Ett tiotal författare från museer, universitet och högskolor närmar sig landskapet på olika sätt och ger oss glimtar av ett kunskaps- och forskningsområde som är både etablerat och aktuellt.