Torbjörn Aronson

Mitt under brinnande världskrig vigs John Cullberg (1895 1983) till biskop. Han är en då en uppmärksammad religionsfilosof med konservativ politisk förankring. Redan under 1920­-talet startar Cullberg sin akademiska karriär och blir doktor i både filosofi och teologi och han förblir religionsfilosof livet ut. Efter att ha varit församlingspräst blir John Cullberg 1940 biskop i Västerås stift (1940 1962). Som biskop bekämpar han partipolitiseringen av Svenska kyrkan, stöder ett ökat engagemang och inflytande för lekmännen, röstar för att kvinnor ska få prästvigas och ger hårt arbetande högkyrkliga präster sitt stöd. John Cullberg är samtidskritiker, både när det gäller kyrka och samhälle, och som uppmärksammad debattör drar han fulla hus. Cullberg kan kritisera vad han anser vara demokratins avigsidor men är också socialt engagerad i Sverige och utomlands. Han driver frågor om internationellt bistånd och är till exempel medlare i Cypernkrisen. Boken John Cullberg. Biskop, religionsfilosof och samtidskritiker är det första arbetet som presenterar en av de mest intressanta och komplicerade kyrkoledarna i Svenska kyrkan. I boken bidrar dryga dussinet författare till en spännande framställning av biskop Cullbergs insatser för Västerås stift, för Svenska kyrkan och för den världsvida kyrkan. Sven-Erik Brodd: Biskopen som filosof, kritiker och klerk. Libertas ecclesiae (Om ecklesiologi och politisk teori i John Cullbergs teologi). John Cullbergs bibliografi 1918 1975, med inledningJonas Jonsson: John Cullberg: Konturer av ett liv I. John Cullberg: Konturer av ett liv II. John Cullberg: Konturer av ett liv III. John Cullberg: Konturer av ett liv IV. John Cullberg: Konturer av ett liv VInga Sanner: John Cullberg och kulturidealismenBirgitta Brodd: John Cullbergs uppfattning om demokrati och dess utveckling. Debatten om John Cullbergs hållning till demokrati och nazismTorbjörn Aronsson: John Cullberg, Svensk tidskrift och högern i demokratins genombrottstidGunnar Weman: John Cullberg och gestaltningen av Svenska kyrkans gudstjänstBo Hansson: John Cullbergs syn på verklighetKarin Johannesson: På jakt efter en skapelseförankrad kristologiJohan Cullberg: Pappa och familjenMikael Mogren: Arvet efter John Cullberg i Västerås stift

Varför är bibelsynen så viktig? En bibelvetenskap och teologi som bygger på bibeltro är en nödvändig förutsättning för att bygga Kristi kropp stark. Författarna till denna bok har, var och en utifrån sina specialiteter, formulerat hur de ser på Bibeln och dess roll. De olika bidragen spänner från bibeltolkningens historia, med början i den svenska reformationen, till ständigt aktuella frågor. Syftet är att Guds Ord ska förklaras rent och klart och att människor ska få hjälp till en frälsande tro och ett liv i Kristus. Innehåll: Därför tror jag på en historisk Adam och Eva Slaget om Gamla testamentet Bibelsyn i Sverige från reformationen till 1993 Bibelsyn i Svenska kyrkan under 1800-talet Tron att hela Bibeln är Guds Ord: exemplen de tidiga baptisterna och Anders Wiberg, Lewi Pethrus och Sven Lidman Bibeln i ljuset av andra källor till Guds uppenbarelse Historisk-kritisk metod och kristen erfarenhet – om bibelsyn och vetenskapssyn Sund bibeltolkning: några grundregler Bibeltolkning och mänskliga tankemodeller Guds Ord och förkunnelsen. Reflektioner kring första Korinterbrevets fyra första kapitel Medverkande Torbjörn Aronson är professor i kyrkohistoria vid Skandinavisk teologisk högskola och docent i samma ämne vid Uppsala universitet. Christian Braw är präst i Svenska kyrkan och docent vid Åbo Akademi. Han är även författare till en lång rad böcker. Ingrid Faro är PhD, Dean of Theology och docent i Gamla testamentet vid Skandinavisk teologisk högskola. Hon predikar och undervisar internationellt, bland annat kring ämnen som hur man som kristen hanterar lidande. Johnny Foglander har varit internationellt resande predikant under 40 år och lärare på Livets Ord bibelskola i 34 år. För närvarande pastor för EChurch, Uppsala. Innehar en teologie kandidat från Uppsala universitet. Anders Gerdmar är professor i Nya testamentets exegetik vid Skandinavisk teologisk högskola samt docent i samma ämne vid Uppsala universitet. Han är också grundare av Skandinavisk teologisk högskola. Därutöver skriver han både undervisning för nyomvända och teologi för allmänheten. Pavel Hoffman, MDiv arbetar som lärare vid Skandinavisk teologisk högskola. Han studerade vid Graduate Theological Seminary vid Oral Roberts University i Tulsa, USA. För närvarande arbetar han på sin doktorsexamen via University of South Africa. Göran Lennartsson är teologie doktor i Nya testamentets exegetik. Han har bott och verkat i Mellanöstern och Jerusalem under en tioårsperiod och har sysslat med akademisk teologisk undervisning under mer än 20 års tid. Hans Sundberg är teologie doktor i systematisk teologi vid Uppsala universitet. Han har varit församlingspastor inom Baptistsamfundet, lärare vid Betelseminariet och Skandinavisk teologisk högskola, samt församlingsplanterare, pastor och National Director i Vineyard Norden. Karl-Henrik Wallerstein är präst i Svenska kyrkan och jobbar som kyrkoherde i Göteryds pastorat. Wallerstein är teologie doktor i Gamla testamentets exegetik.

Maranata uppstod som en kristen väckelserörelse i Mellansverige under 1960-talet med ursprung i Pingströrelsen. De tre ledargestalterna, Donald Bergagård, Erik Gunnar Eriksson och Arne Imsen, fick stort medieutrymme och använde sig av nya populärkulturella uttrycksformer för att sprida väckelsen: tidsenlig musik med elförstärkta instrument, profana möteslokaler och en stark närvaro i media. Uttryck som vanligtvis associerades med nöjesindustrin och underhållningskulturen. Maranata fick ett insteg bland minoritetsgrupperna i det svenska samhället: resandefolket, finlandssvenskarna, sverigefinnarna och samerna. Från samtliga dessa kom predikanter och församlingsmedlemmar. Men Maranata blev inget samfund. Rörelsen började som ett löst nätverk kring fristående församlingar, predikanter, konferenser och missionsorganisationer och finns under andra namn kvar än idag. Den gren av Maranata som leddes av Arne Imsen organiserade under 1970-talet en kommunitetsrörelse och genomförde massmedialt uppmärksammade aktioner för att väcka opinion i aktuella och kontroversiella frågor. Opinionsbildningen föregick och speglade pågående samhällsförändringar, bland annat ifråga om porr, vapenvägran, Sveriges Radios monopolställning, drogliberalismen, barnaga, hemundervisning men även sexualetiska ställningstagande. Rörelsen tog även ställning i uppmärksammade vårdnadstvister och gömde personer som var eftersökta av rättsväsendet – samtidigt som man genererade ett stort medialt genomslag. Den här boken berättar den spännande historien om en kontroversiell kristen rörelse under 1960- och 1970-talen. Den produktive kyrkohistorikern Torbjörn Aronson ger oss i denna volym en både väl underbyggd och mycket intressant ingång i ett modernt svenskt pentekostalt sammanhang med internationella förgreningar, nämligen Maranatarörelsens uppkomst, utveckling och uttrycksformer, men även till dess ledargestalter och de intressanta interaktionerna med det svenska samhället. Det gedigna arbetet fyller en lucka i svensk forskning och rekommenderas varmt. Kjell O. Lejon, professor, PhD (UCSB), TD (Lund), VDM En intressant och lysande kristen samtidshistoria över en förbisedd rörelse i svensk kristenhet. Torbjörn Aronson levererar grundlig forskning över viktiga rötter till modern pingst-karismatisk kristendom i dagens Sverige. Stefan Swärd, fil.dr i statsvetenskap och samhällsdebattör Torbjörn Aronson, f. 1963, är docent i kyrkohistoria och fil.dr i statsvetenskap. Han har skrivit en rad böcker om svensk politisk och kyrklig historia under 1900-talet.

Dessa artiklar, som väckte stor uppmärksamhet, presenterar delar av en unik kartläggning av nya karismatiska församlingar i Sverige som gjorts av Torbjörn Aronson, docent i kyrkohistoria vid Uppsala Universitet. Det handlar om en växande pingstkarismatisk (eller "pentekostal") samfundsöverskridande rörelse av församlingar i Sverige, av vilka flertalet är påverkade av teologi och spiritualitet med rötter i den karismatiska väckelsen i Sverige eller andra länder under 1960-1980-tal. Artiklarna presenterar en översiktlig undersökning av stora delar av denna grupp av församlingar, med hjälp av offentligt publicerat material. Resultatet av undersökningen visar konturerna av ett nytt kyrkligt landskap i Sverige, vilket inte går att låsa in i kategorier hämtade från 1800- och 1900-talens frikyrkliga strukturer. Globalisering och migration har fört mängder av nya neokarismatiska församlingar och nätverk till Sverige. Teologi och spiritualitet har blivit viktigare än samfundslojalitet. Det betyder att pastorer, präster och journalister, religionsvetare, teologer och kyrkohistoriker i Sverige behöver tänka om när det gäller analyser av både kyrka, frikyrka och pingstkarismatisk kristendom i Sverige.

Tema: Frikyrkans bidrag och identitet

Gottfrid Billing (1841 1925) var det sena 1800-talets kanske mest inflytelserike kyrkoman i Sverige och dessutom riksdagspolitiker. Tillsammans med en krets ur lundahögkyrkligheten förnyade han luthersk kyrkosyn och kyrkopolitik på ett sätt som blev inflytelserikt både i Svenska kyrkan och i Sveriges riksdag. Svenska kyrkans »lutherska« identitet skulle stärkas liksom dess plats i civilsamhället. Teologisk folkbildning, nya verksamhetsformer och ett gudstjänstliv på den »lutherska« bekännelsens grund var några av redskapen. Den linje som Billing och hans krets drev blev för många präster och kyrkotrogna grupper ett svar på de utmaningar som frikyrkligheten, folkrörelserna och industrialiseringen medförde. Inspirationen till den nya kyrkliga syntesen kom från Tyskland. Genom att undersöka teologins praktiska konsekvenser hos Gottfrid Billing och hans krets frilägger denna bok en för Sverige långsiktigt betydelsefull kyrkopolitisk syntes och internationell orientering. Centrala teman som behandlas är Svenska kyrkans återhämtning och förnyelse Kyrkotrogna gruppers första steg mot att bli aktörer i civilsamhället. Kyrkliga företrädares medverkan i Sveriges internationella orientering i tysk riktning. Sammankopplingen mellan »luthersk« socialetik och konservativ politik. Kretsens centralgestalter utgjordes av Gottfrid Billing (1841 1925), S. L. Bring (1826 1905), N. J. O. H. Lindström (1842 1916) och Andreas Berggren (1844 1906), vilka alla tillhörde den s.k. lundahögkyrklighetens yngre generation. Billing blev biskop i Västerås (1884 98) och Lunds stift (1898 1925), Lind- ström biskop i Växjö stift (1894 1916) medan Bring ungefär samtidigt blev professor i praktisk teologi i Lund (1886 97). Billing var även riksdagsman och en av riksdagshögerns ledande personligheter åren före och efter sekelskiftet 1900. Andreas Berggren, som var kretsens entreprenör, verkade som kyrkoherde, hovpredikant och opinionsbildare.