Torbjörn Bergman

Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen? Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar. I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen. Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.

Polarisering har under senare år varit ett flitigt använt begrepp i olika sammanhang. Men vad menar man med polarisering, och har den politiska polariseringen ökat i Sverige? Detta undersöker SNS Demokratiråd 2021. Rapportförfattarna beskriver ett antal sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Utifrån sina studier svarar de på frågorna om Sverige är mer polariserat i dag än tidigare och om politiken här är mer eller mindre polariserad än i andra länder. De resonerar även kring polariseringens betydelse för hur demokratin fungerar och hur mycket polarisering demokratin kan tåla. SNS Demokratiråd 2021 består av Henrik Oscarsson (ordförande), professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Torbjörn Bergman, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Annika Bergström, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, och Johan Hellström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.