Torbjörn Elensky

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Den moderna populärkulturen är full av superskurkar och onda genier. Men över dem alla svävar, likt en djävulsk gas, förbrytarnas förbrytare: dr Mabuse. Denne härsklystne hypnotisör, som i ständigt nya maskeringar iskallt manipulerar modern teknologi och infrastruktur och i det fördolda tillintetgör såväl människoliv som välstånd, gör entré på världsscenen 1922. Först i romanform, och därpå i Fritz Langs stumfilmssuccé Dr. Mabuse, der Spieler. Efter detta första framträdande förvandlas Mabuse till ett allestädes närvarande väsen, han blir till något bortommänskligt, till en del av luften vi andas. Men där i början, i romanen och filmen, är han ännu i viss mån mänsklig. Det går att urskilja, om inte ett ansikte, så åtminstone en gestalt med en historia och, framför allt, en samtid. Dr Mabuse är på många sätt en personifiering av den tidsanda som rådde i ruinerna efter första världskriget och som alltjämt är med oss. I denna essä ser Torbjörn Elensky den sinistre doktorn i synen och spårar konturerna av en Mabusegestalt som idag är högaktuell i all sin mångtydighet. Med illustrationer av John Andersson.

En baksidestext är som ett fönster som öppnar mot boken. Särskilt ironiskt blir detta då boken du håller i din hand handlar om textens, ordens, språkets relationer till verkligheten som vi upplever den. Men språket kan aldrig uttömma hela upplevelsen, orden förmår inte sammanfatta alla fakta, inom denna korta texts ramar ryms inte hela boken. Nej, för att förstå den måste du börja läsa, träda in i textens underbara värld, upptäcka dess sammanhang och avtäcka dess djupare meningar. Denna baksidestext förhåller sig till själva boken Absolut text, som boken förhåller sig till världen. Så stäng fönstret och öppna pärmen. – Tag och läs.

En av de stora brittiska efterkrigsförfattarna»Den mest oberoende och egensinniga engelska författaren någonsin.« Salman RushdieEvelyn från London anländer till ett New York i sönderfall, i ett USA på randen till inbördeskrig. Universitetet där han fått anställning visar sig vara ockuperat. I en nattöppen drugstore möter han Leilah, som han inleder ett förhållande med - men som han överger efter en livsfarlig illegal abort. Evelyn köper en bil och kör västerut. I öknen kidnappas han av en kvinnosekt. För sent inser han att deras ledare, Moder, har en djävulsk plan för honom att förvandla honom till en ny Eva. Angela Carters Den nya Evas passion [The Passion of New Eve, 1977] hör till litteraturens mest radikala romaner om mytologier och kön. En sen 1900-talsklassiker, i svensk översättning av Karin Lindeqvist och med ett nyskrivet förord av författaren Torbjörn Elensky. Angela Carter [1940-1992] var en brittisk romanförfattare, novellist, poet, dramatiker, essäist och manusförfattare. Hon debuterade 1965 med romanen Shadow Dance. Redan tidigt i författarskapet tilldelades hon prestigefyllda priser som The Somerset Maugham Prize och The John Llewellyn Rhys Prize. Carter har rankats av The Times som en av de tio största brittiska efterkrigsförfattarna.» Kanske måste alla utopiska manifest skrivas i raseri. I alla fall är det vad Angela Carter har gjort. Radikalare kan man inte bli.« Jonas Thente, DN»Detta redan 1977! Jag kan bara inte tänka mig vad den svenska kvinnorörelsen skulle ha utstött om den hade läst Den nya Evas passion då. Något så brutalt, snuskigt, våldsamt och anti-essentialistiskt hade väl sällan skådats.« Nina Lekander, Expressen »Sannolikt den bok av Angela Carter som går allra längst när det gäller queertematik och utforskandet av könsdentiteten. Den har många nya läsare att hitta där ute.« Annina Rabe, Svenska Dagbladet

Vi tolererar inte det vi gillar, utan det vi ogillar, och den toleransen kräver både självövervinnelse och ett arbete för att förstå det vi vänder oss mot. Spännvidd om tolerans som kritisk aktivitet ingår i en serie av essäer om tolerans. Timbro förlags essäserie presenterar nya och gamla svar på eviga frågor om människan, samhället och politiken. Nya svenska originaltexter varvas med översättningar. Torbjörn Elensky är författare.

Gränser är en bok om gränser som tar ett vitt grepp runt sitt ämne. Ett ämne som är svårt att avgränsa, ironiskt nog. För börjar man tänka över gränser, vad de betyder, hur de fungerar, var de förekommer, så visar det sig rätt snart att de landgränser vi vanligen syftar på bara är en liten del av helheten. Våra liv och samhällen präglas av många slags avgränsningar, exempelvis av ansvarsområden, inneslutningar såväl som uteslutningar, definitioner av de ord vi använder för att tala om världen, vår syn på oss själva, på våra kroppar och relationer, på vårt samhälle, vem som hör till och vem som inte gör det, hur vi förstår oss själva och dessutom hur vi kan möta och förstå varandra. Gränser kan både innesluta och utesluta, de kan ge skydd och de kan fängsla. Det finns ingen som egentligen drömmer om gränslöshet, annat än under korta stunder, till exempel av religiös extas, sex eller liknande. Men alla är inte medvetna om de gränser som omger dem. I elva tätt sammanvävda kapitel, i en oren blandning mellan essä och reportage, betraktar Torbjörn Elensky gränser, vad de gör med oss och vi med dem. Han rör sig mellan det personliga och det teoretiska, upplevelser av fysiska gränsöverskridanden och närmast ett slags fenomenologiskt närmande till de gränszoner som delar upp vår värld, på alla plan. Hela tiden medveten om sin egen begränsning, i vilken allting börjar - inte minst den djupt mänskliga viljan att komma vidare, lära sig mer, förstå mer... överskrida sina gränser och vidga sin värld.

»Genets vackraste bok.« | JEAN-PAUL SARTRE»Bara en handfull 1900-talsförfattare, som Kafka och Proust, har en lika viktig, lika auktoritär, lika oåterkallelig röst och stil.« | SUSAN SONTAGSom tjuv, tiggare och homosexuell prostituerad flackar Jean Genet runt i trettiotalets Europa. I Spanien, Italien, Österrike, Belgien, dåvarande Tjeckoslovakien, Polen och Nazi-Tyskland. På kaféer, barer och spelhålor. På brottsplatser och i fängelser. Den erfarenheten blir till grund för en berättande poesi av ett slag som ingen skådat, varken förr eller senare. Tjuvens dagbok [1949] är Genets mest öppet självbiografiska roman och den tydligaste manifestationen av hans världsbild. Fantasier som river upp Västerlandets djupast rotade normer, när kristendomens språk approprieras och brottslingen helgonförklaras. En av världslitteraturens mest originella bekännelseromaner, i översättning av Bengt Söderbergh & Marc Ribes och med ett nyskrivet förord av författaren Torbjörn Elensky. JEAN GENET [1910 -1986] var en fransk romanförfattare, dramatiker, poet och essäist. Vid sidan av sitt författarskap var han politisk aktivist och stödde den algeriska befrielserörelsen, vistades i månader i palestinskt flyktingläger i Jordanien, samt besökte Svarta pantrarna i USA.» Genet skapar en egen värld som ofta översvämmas av en brinnande skönhet. En mörkt högtidlig glans som inte mycket i den moderna litteraturen kan tävla med.« | BENGT HOLMQVIST

CESARE PAVESE [1908-1950] är en av Italiens stora moderna författare. Han föddes i Piemonte, rörde sig under andra världskriget i antifascistiska kretsar och dömdes 1935 till exil i Kalabrien. I serien "En modern klassiker" ger vi nu ut Innan tuppen gal, den första svenska översättningen av ett av Paveses främsta verk [i original Prima che il gallo canti, 1949]. Översättningen är gjord av Ervin Rosenberg och boken innehåller en nyskriven introduktion till Pavese av författaren och kritikern Torbjörn Elensky. Paveses erfarenheter under och efter andra världskriget utgör den yttre ramen för händelserna i Innan tuppen gal, som består av två längre berättelser, "Huset på kullen" och "Fängelset". Här är kriget närvarande inte bara som ett yttre skeende huvudpersonerna befinner sig i, utan framför allt som ett tillstånd, vars villkor skär in i människorna och avgör deras öden, vilka de är och vilka de kommer att bli. Några röster om Pavese: "Pavese är en av de få omistliga romanförfattarna från 1900-talets mitt." SUSAN SONTAG "Till varje sceneri av naturskönhet tar Pavese det friska ögat hos någon som ser dessa saker för sista gången och för att ta farväl Den doft av anarki som författaren lyckas koncentrera i varje scen är anmärkningsvärd." THE OBSERVER "Ingen annan inom den italienska litteraturen följde Paveses väg. Varken när det gäller språket, eller hans sätt att utvinna poetisk spänning ur en realistisk, objektiv berättelse, eller ens hans förtvivlan..." ITALO CALVINO "Bland de italienska neorealistiska romanförfattarna besatt Cesare Pavese det största mästerskapet." THE NEW YORK REVIEW OF BOOKS