Torbjörn Forkby

De senaste årtiondena har frågor om brottsprevention integrerats i vår vardag i allt från tekniska lösningar som larm, stöldskydds­märkning och övervakningskameror till engagemang i grann­samverkan. Brottsprevention är ett mångfacetterat område som involverar en mängd verksamheter, aktörer och professioner och som utspelar sig på flera olika samhällsarenor. Mycket av det brotts­förebyggande arbetet ska i dag dessutom bedrivas på lokal nivå, där olika aktörer förväntas samverka. I antologin belyses denna komplexitet och olika sätt att se på brotts­prevention utifrån teori, praktik och historia. Kapitlen behandlar teoretiska och metodologiska aspekter av brotts­prevention, rättsväsendets specifika roller samt olika ingångar till det som i boken benämns ’samhällelig brottsprevention’. I bidragen presenteras även olika aktörer på det förebyggande området liksom olika arbetsformer och pågående projekt, med tyngdpunkt på svenska förhållanden. Boken riktar sig till studerande inom kriminologi och när­­liggande ämnen samt till verksamma inom det brottsföre­byggande området. Den vänder sig även till politiker och myndigheter och till en bredare allmänhet med intresse för frågor om brottslighet.

Det finns i dag ett stort intresse för att ställa om arbetet med barn och unga utifrån ett förebyggande perspektiv. Tanken är att identifiera dem som behöver stöd i ett tidigt skede, innan problemen vuxit sig stora och svårbemästrade. Genom att tillvarata barns och ungas vardagsmiljöer, i familj, förskola, skola och under fritiden, och erbjuda insatser utan att särskilja och peka ut vissa barn som problem, finns förhoppningar om att stärka såväl de inkluderande krafterna i vardagliga sammanhang som barnets förmåga att fungera i dessa. Intresset för förebyggande arbete är inget nytt, vare sig i Sverige eller internationellt. Det nya är kraften i dess uttryck, dess omfattning och att det sker en grundläggande omställning inom och mellan flera områden samtidigt. Det innebär formandet av ett slags professionellt fält inom vilket specialiserade funktioner skapas och kompetens håller på att byggas upp. I detta arbete har uppbyggnaden av den teoretiska grunden för arbetet halkat efter. Med denna antologi vill författarna möta intresset för och presentera en systematiskt sammanställd kunskapsbas om preventivt arbete med barn och unga i Sverige i dag. Prevention med barn och unga vänder sig till studenter och praktiskt verksamma i socialt och pedagogiskt arbete samt andra närliggande ämnen. Boken är också av intresse för politiker och myndigheter där samtal förs och beslut fattas om förebyggande arbete.

Sedan 1990-talet då stridigheter mellan grupperingarna Hells Angels och Bandidos inom mc-sfären uppstod har gängfrågan varit ständigt aktuell i såväl medier som i det politiska samtalet. Bakom de sedvanliga skildringarna av våldsamma uppgörelser, narkotikahandel och outlaw-kulturer finns dock sidor som mer sällan ges uppmärksamhet. Denna bok belyser sådana genom att ställa frågor om vilka personer det är som söker sig till gängen, vad de söker efter och framför allt hur deras avhoppsprocesser ser ut. Väl inne i gängen möter medlemmarna en annan verklighet än de hade förväntat sig. Det broderskap som söktes är varken villkorslöst eller jämlikt. Med tiden korrumperas lätt relationerna vilket tillsammans med konflikter med konkurrerande gäng, fängelsevistelser och ansträngda relationer till familjen gör livet som gängmedlem svårt. Avhoppet är dock ingen enkel process och kan kräva ett omfattande stöd. Vad innebär det då att förändra sitt liv, identitet och manlighet för att fungera i samhället utanför gänget – på vanliga arbetsplatser, i privata relationer och i inte minst i rollen som omhändertagande pappa? Med utgångspunkt från intervjuer med före detta gängmedlemmar och professionella porträtteras här en mångfacetterad bild, där gänget framstår som en kompenserande arena för framgång, gemenskap och manlighet – men också ett sammanhang som är svårt att befinna sig i och som man vill lämna. Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han har studerat gäng och arbetet med dem sedan 2005 och då ställt frågor kring gängens uppkomst och organisation, samt vägen in och ut från dessa sammanhang. Jari Kuosmanen är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. I sin forskning har han ofta närmat sig frågor som berör könets och manligheters betydelse till social marginalisering och återanpassning, till exempel vid kriminalitet. Henrik Örnlind är doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitet. Han arbetar med ett avhandlingsprojekt om svensk urbanpolitik och områdesbaserade insatser. Han har tidigare arbetat inom socialtjänsten med unga vuxna som befunnit sig i kriminella miljöer och gängsammanhang.

Under senare år har det lokala brottsförebyggande arbetet oftast kopplats samman med breda trygghetsfrågor och hanterats inom olika partnerskap mellan organisationer som Polisen, socialtjänsten, skolan och fritidsförvaltningen. Den här boken är resultatet av ett flerårigt forskningsprojekt där förutsättningar och innehåll i det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet undersökts. Här ges ingående skildringar av vad de lokala brottsförebyggarna ställs inför, hur svårt det kan vara att omsätta riktlinjer och rekommendationer från nationell nivå och hur de gör när de tar sig an och konkretiserar sitt uppdrag i vardagsarbetet. Skådeplatserna utgörs i boken av Ronna i Södertälje, Botkyrka i Stockholm, Hjällbo i Göteborg samt Araby i Växjö, alltså områden omtalade som särskilt utsatta. Som sådana återkommer de ofta som exempel på områden där gängkriminalitet, marginalisering och parallella samhällsstrukturer utvecklats, såväl i medierna som i den politiska diskussionen. Vi vänder oss till alla verksamma inom det expanderande brottsförebyggande och trygghetsfrämjande fältet. Boken är även relevant för polis- och socionomutbildningar och inte minst alla andra som är intresserade av hur samhället agerar och bör agera för att förebygga brott i utsatta områden.

Människobehandlande organisationerär en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete. I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn? Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård. Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer. Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjerär professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Att arbeta för social hållbarhet är nödvändigt då det i grund och botten handlar om vår gemensamma framtid. I Sverige är socialtjänsten en nyckelaktör i detta arbete. I den här boken diskuteras bland annat vad social hållbarhet är, kopplingen mellan social hållbarhet och socialtjänstens arbete, samt hur socialtjänsten arbetar med frågor som rör social hållbarhet. I boken ger forskare och yrkesverksamma praktiker initierade och konkreta exempel på socialtjänstens arbete med social hållbarhet på olika samhällsnivåer. Författarna beskriver även hur arbetet med social hållbarhet har sett ut över tid och med utgångspunkt i lagförslag och aktuell forskning diskuteras hur socialtjänstens framtida arbete med social hållbarhet kan utvecklas. Socialtjänstens arbete med social hållbarhet vänder sig framför allt till studenter på socionomprogrammet och till studerande på andra professionsutbildningar inom det samhälls- och beteendevetenskapliga området. Boken kan med fördel läsas även av yrkesverksamma socionomer och annan personal i människobehandlande organisationer. Den är också relevant för beslutsfattare, lärare och forskare.

Sedan 1990-talet då stridigheter mellan grupperingarna Hells Angels och Bandidos inom mc-sfären uppstod har gängfrågan varit ständigt aktuell i såväl medier som i det politiska samtalet. Bakom de sedvanliga skildringarna av våldsamma uppgörelser, narkotikahandel och outlaw-kulturer finns dock sidor som mer sällan ges uppmärksamhet. Denna bok belyser sådana genom att ställa frågor om vilka personer det är som söker sig till gängen, vad de söker efter och framför allt hur deras avhoppsprocesser ser ut. Väl inne i gängen möter medlemmarna en annan verklighet än de hade förväntat sig. Det broderskap som söktes är varken villkorslöst eller jämlikt. Med tiden korrumperas lätt relationerna vilket tillsammans med konflikter med konkurrerande gäng, fängelsevistelser och ansträngda relationer till familjen gör livet som gängmedlem svårt. Avhoppet är dock ingen enkel process och kan kräva ett omfattande stöd. Vad innebär det då att förändra sitt liv, identitet och manlighet för att fungera i samhället utanför gänget – på vanliga arbetsplatser, i privata relationer och i inte minst i rollen som omhändertagande pappa? Med utgångspunkt från intervjuer med före detta gängmedlemmar och professionella porträtteras här en mångfacetterad bild, där gänget framstår som en kompenserande arena för framgång, gemenskap och manlighet – men också ett sammanhang som är svårt att befinna sig i och som man vill lämna. Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han har studerat gäng och arbetet med dem sedan 2005 och då ställt frågor kring gängens uppkomst och organisation, samt vägen in och ut från dessa sammanhang. Jari Kuosmanen är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. I sin forskning har han ofta närmat sig frågor som berör könets och manligheters betydelse till social marginalisering och återanpassning, till exempel vid kriminalitet. Henrik Örnlind är doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitet. Han arbetar med ett avhandlingsprojekt om svensk urbanpolitik och områdesbaserade insatser. Han har tidigare arbetat inom socialtjänsten med unga vuxna som befunnit sig i kriminella miljöer och gängsammanhang.

I Ungdomars fritidsaktiviteter studeras fritidsaktiviteter och dess betydelse för ungdomar. Vilka är engagerade i fritidsaktiviteter och vilka är det inte? Förstärker aktiviteterna skillnader mellan unga med olika klassbakgrund, etnicitet eller kön, eller kan de bidra till en positiv utveckling för unga från resurssvaga familjer? Forskningen om fritidsaktiviteter är ett växande fält inom pedagogik, psykologi, socialt arbete och sociologi. Boken vänder sig till studenter i dessa ämnen och till lärare, fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare samt övriga som arbetar med ungdomar och ungdomsfrågor – praktiskt och i forskning.

Sedan början av 1990-talet har det i Sverige växt fram ett antal bostadsområden där stora delar av befolkningen lever under ekonomiskt utsatta livsvillkor. Många har sin bakgrund i andra länder. Under de senaste femton åren har befolkningens utsatthet i dessa områden inte bara varit av ekonomisk natur. Successivt har olika typer av kriminalitet, ibland mycket våldsam, blivit mer förekommande. Ensidiga, ofta alarmistiska beskrivningar av enskilda händelser, men också av människors liv och livsvillkor, pekar på betydande kunskapsluckor såväl som på bristen av nyanserade och fördjupade samhällsanalyser. Syftet med denna bok är att bidra till förståelsen av vad utsatta områden är, hur de växt fram, vad som präglar dem idag samt hur den kriminalitet som drabbar de boende gemensamt kan motverkas. Målgruppen är bred och boken vänder sig till alla som vill förstå hur förhållandena har växt fram. Boken kan både ses som ett inlägg för att förklara samhällsutvecklingen och som en studiebok för dem som vill förstå, fördjupa och diskutera ämnet. Boken har sitt ursprung i en nationell forskningscirkel som startade efter initiativ från Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa) 2015. Syftet var att sammanföra kunskap och erfarenheter från olika kunskapsperspektiv för att bättre förstå problem med brottslighet och otrygghet i socio-ekonomiskt utsatta områden.