Torsten Pettersson

Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin Avvikare i Sverige ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv. Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv. Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras. Antologin fortsätter på temat i boken Världens mest protestantiska land (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

Våldet är en del av vår vardag. För somliga dessvärre i verkligheten, för samtliga i nyhetsflödet och fiktionsupplevelserna. Men i det offentliga samtalet kommer diskussionen sällan längre än till enkla föreställningar som att alla folk borde leva i fred och ungdomar borde sluta spela våldsamma datorspel. I Jag gör med dig vad jag vill bidrar ett tiotal forskare till en mer reflekterande hållning, genom fallstudier från aktuella områden som nyhetsmedier, populärlitteratur, film, tv-serier och ungdomars läsning i skolan och på fritiden. Särskild uppmärksamhet ägnas sexualiserat våld mot kvinnor. Bokens författare vill stimulera den offentliga debatten men också främja självkännedom. I och med att våldskonsumtionen ingår i vårt dagliga liv blir den oundvikligen en del av vår identitet. Vi är människor som gärna tar del av våldsskildringar vad säger det om oss? Vad har det för konsekvenser för vårt beteende? Är det ett sjukdomstecken i vårt samhälle? Antologin är redigerad av Torsten Pettersson, författare och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Håller dagens unga vuxna på att överge skönlitteraturen? Har den för dem blivit överspelad i ett internetsamhälle som erbjuder ständigt växande möjligheter att surfa på nätet och engagera sig i sociala medier i stället för att läsa? Spekulationer av detta slag förekommer ofta i både medier och kafferum. De kan nu ersättas av kunskap baserad på över 500 unga vuxnas textkommentarer, enkätsvar och intervjudiskussioner. Den har vuxit fram i ett mångårigt forskningsprojekt som har finansierats av Vetenskapsrådet och utmynnat i "Litteraturen på undantag?". Boken ger svar på frågor som: Hur ser unga vuxna på de särskilda upplevelser och värden som litteraturen erbjuder? Kan de ta till sig texter som förutsätter en viss förmåga att "läsa mellan raderna"? Vilka strategier uppvisar de inför olika texter? Och föredrar de den tryckta boken eller någon form av digital förmedling, såsom lässajter, surfplattor och mobilappar? I sista hand ger boken en blick in i framtiden: hurdan kommer skönlitteraturens ställning att vara i den kultur som om några årtionden domineras av dem som är unga i dag? Författarna Torsten Pettersson, Skans Kersti Nilsson, Maria Wennerström Wohrne och Olle Nordberg är forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och Högskolan i Borås.

En historisk thriller som utspelar sig i Berlin, när Adolf Hitler stegrar förföljelsen mot judar och invasionen av Österrike redan slutförts. Hösten 1938 har Hitler i fem år hållit Tyskland i ett järngrepp. Men en natt blir ännu en SS-man mördad på en gata i Berlin. SS-chefen Heinrich Himmler låter en av sina officerare undersöka fallet. Som svar på morden arrangerar Himmler en avelsrit. Torsten Pettersson har tidigare skrivit två brottsromaner, "Ge mig dina ögon" (2008; prisbelönt i en romantävling) och "Göm mig i ditt hjärta" (2010), båda översatta till ett tiotal språk, bland annat franska, spanska och italienska. Han har också gett ut ett antal diktsamlingar och novellsamlingen "Vargskallen" (1991). När nu Hitlers fiender: Berlin oktober 1938 - januari 1939 kommer ut publiceras den också i Italien och Tjeckien. I samband med morden på de båda SS-männen kallas den svenskfödde läkaren Richard Halder till ett möte med den excentriske Himmler för att ge ett psykiatriskt utlåtande om saken. Halder har också ett uppdrag som måste utföras i största hemlighet: att hitta järnvägstjänsteman Reinhard Pohl, där frun misstänker att han börjat spionera på nazisterna. Dessutom har Halder farliga kontakter med en vän som lider av den tortyr som han som socialist utsattes för när nazisterna tog makten 1933. Samtidigt inträffar i ett överhettat Berlin brutala övergrepp på judar: Kristallnatten och Polenaktionen.