Tove Pettersson

På några decennier har Sverige gått från att vara etniskt och religiöst relativt homogent till att bli ett av Europas mest mångreligiösa länder. Religion, migration och polisiärt arbete beskriver några av de utmaningar och möjligheter polisen kan ställas inför i ett pluralistiskt samhälle. I boken varvas teoretiska perspektiv med konkreta exempel på polisiärt arbete relaterat till religion och migration. Bokens kapitel är skrivna av forskare och praktiker verksamma inom olika områden, och behandlar en lång rad ämnen: religions­frihetslagstiftning, segregation, hatbrott, globala konflikter med lokala konsekvenser, klanstrukturer, hedersvåld, våldsbejakande extremism, bemötandestrategier, arbete med fördomar inom poliskåren samt utmaningar som konspirationsteorier och miljö­relaterade hot som kan beröra polisens arbete. Denna andra upplaga av Religion, migration och polisiärt arbete är reviderad och aktualiserad och innehåller fyra nyskrivna kapitel.

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Ungdomsbrottslighet framstår som ett av de centrala problem­områdena i såväl kriminologisk forskning som i svensk samhällsdebatt. Men hur väl stämmer den bild av ungdomsbrottslighet som finns tillgänglig i våra medier med verkligheten? I den här antologin medverkar flera av landets främsta experter på ungdomsbrottslighet. Utifrån sin forskning belyser de centrala frågor kring ungdomars brottslighet. Denna femte upplaga innehåller fem helt nyskrivna kapitel som behandlar skjutningar i gängmiljöer, skolan och brottsligheten, ungas utsatthet för brott, ungdomsbrottslighet ur ett livsförloppsperspektiv samt social förändring och ungdomsbrottslighet. Övriga kapitel har genomgått omfattande uppdateringar och omarbetningar. Sammantaget ger boken utifrån skilda perspektiv och metoder en mångfacetterad kunskap om ungdomsbrottslighetens karaktär, omfattning och utveckling, dess orsaker och förklaringar samt om samhällets åtgärder och reaktioner. Boken vänder sig i första hand till studerande på högskola inom kriminologi, socialt arbete och andra närliggande ämnen. Även yrkesgrupper som kommer i kontakt med ungdomar samt övriga med intresse för ungdomsfrågor och ungdomsbrottslighet kommer att finna boken användbar.

Boken ger ett unikt helhetsgrepp på genus och brott och är den första boken i serien Kriminologiska perspektiv på ... Boken tar upp betydelsen av ett genusperspektiv vid brott och tre perspektiv står i fokus: orsaker till brott, offer för brott och samhällets kontroll av brott. Aktuell forskning inom området presenteras, varvat med tydliga exempel för ökad åskådlighet. Boken belyser frågor som:Vilken betydelse har genus för orsaker till brott? Har genus betydelse för samhällets kontroll av brott och brottslingar? Hur hör genus samman med offerskap och brott? Vilka möjligheter och begränsningar finns det med ett genusperspektiv inom kriminologin? Kriminologiska perspektiv på genus & brott vänder sig till studenter på utbildningar inom exempelvis kriminologi, socialt arbete och sociologi. Den kan med fördel användas som fortbildning av professionella inom rättsväsende, socialt arbete och liknande områden. Även forskare inom dessa områden kan ha utbyte av att läsa boken liksom en intresserad allmänhet. Sagt om boken"Det kriminologiska fältet är verkligen i behov av en introducerande bokserie på svenska och Genus och brott av Tove Pettersson är en passande start för serien." Micael Björk, professor i sociologi. Om författarenTove Pettersson är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Utöver frågor om genus och brott har hennes forskning bland annat handlat om ungdomar placerade på särskilda ungdomshem och polisens arbete riktat mot ungdomar.

Denna tredje omarbetade upplaga ger en introduktion till den sociologiska forskningen om etnicitet och migrationsfrågor i Sverige. Medverkande författare har uppdaterat sina bidrag. Några nya kapitel av stor aktualitet har tagits med. Boken består av tre delar. Del I tar upp teori om etniska relationer i förhållande till social stratifiering, integration och maktrelationer. Del II belyser villkoren för de fem nationella minoriteterna i Sverige. I del III beskrivs svensk invandrings- och flyktingpolitik, och ensamkommande ungdomars situation. Här behandlas även diskriminering på arbetsmarknaden, bostadssegregation, kriminalitet, migration och hälsa, heder, jämställdhet och maskulinitet samt medias konstruktion av invandrare. Migration och etnicitet riktar sig till studenter och forskare inom sociologi, socialt arbete och IMER. Den lämpar sig också för andra samhällsvetenskapliga utbildningar som rör etnicitet och migrationsfrågor.

Young offenders given custodial sentences in youth institutions constitute an important group in the context of crime prevention research, given that offenders within this group are at high risk of reoffending or continuing with a criminal career into adulthood. This book explores the significance of custodial openness for children and youths and how this environment affects future desistance from crime. In Young Offenders and Open Custody Tove Pettersson provides powerful support for the view that the experience of more open custodial forms during the youth custody sentence is of significance both for providing incarcerated youths with a more humane environment and for the likelihood of a positive outcome following their release. Building upon detailed interviews with convicted youths and staff at the special approved homes in Sweden, this book offers unique insights into the effect of punishment on young offenders and their understanding of social control. Drawing upon quantitative and qualitative data, this book examines levels of reoffending over time among youths sentenced to custody, and considers the impact of open sentences. This book will be useful reading for students and researchers engaged in youth and juvenile justice, juvenile delinquency, and sentencing and punishment.

Young offenders given custodial sentences in youth institutions constitute an important group in the context of crime prevention research, given that offenders within this group are at high risk of reoffending or continuing with a criminal career into adulthood. This book explores the significance of custodial openness for children and youths and how this environment affects future desistance from crime. In Young Offenders and Open Custody Tove Pettersson provides powerful support for the view that the experience of more open custodial forms during the youth custody sentence is of significance both for providing incarcerated youths with a more humane environment and for the likelihood of a positive outcome following their release. Building upon detailed interviews with convicted youths and staff at the special approved homes in Sweden, this book offers unique insights into the effect of punishment on young offenders and their understanding of social control. Drawing upon quantitative and qualitative data, this book examines levels of reoffending over time among youths sentenced to custody, and considers the impact of open sentences. This book will be useful reading for students and researchers engaged in youth and juvenile justice, juvenile delinquency, and sentencing and punishment.

Ett effektivt ordnings- och närpolisarbete bygger på goda relationer med lokalbefolkningen. Detta gäller i allra högsta grad i kontakter med ungdomar. Med utgångspunkt från en omfattande deltagande observationsstudie belyser Att balansera mellan kontroll och kontakt en mängd frågor som är kopplade till polisens arbete med ungdomar. Hur ser möten mellan poliser och ungdomar ut? Hur arbetar poliser när de riktar in sig mot ungdomar? Vad är viktigt att tänka på och vad händer i dessa möten när poliser agerar på olika sätt? Boken visar hur komplext polisens arbete är och synliggör faktorer som påverkar ungdomars uppfattning om polisen. Polisers arbete påverkas inte bara av vad de själva gör, utan även av exempelvis strukturell diskriminering, boendesegregation och hur kontrollen organiseras i samhället i stort. Vi får följa polisens arbete och hur de tvingas balansera mellan kontroll och kontakt i sitt arbete riktat mot ungdomar. Boken visar hur lekfullhet och humor, från både poliser och ungdomars sida, utgör en viktig del av kontakten mellan poliser och ungdomar. Lekfullhet och humor fungerar kontaktskapande, men kan också från ungdomarnas sida användas som en form av motstånd mot poliserna. Boken beskriver även hur poliser kan arbeta strategiskt för att minska konflikter med de ungdomar de möter, exempelvis när de möter anklagelser från ungdomar som på olika sätt uppfattar sig trakasserade av polisen. Att balansera mellan kontroll och kontakt riktar sig till landets polis­utbildningar och yrkesverksamma poliser som arbetar med ungdomar. Den kan även vara av intresse för personer som arbetar med ungdomar inom andra verksamheter än polisen, såsom socialtjänsten och socialhögskolor.