Tryggve Siltberg

Denna bok är en uppföljare till samlingsantologin ”Spaden och Pennan”, som utgavs 2009. I utgivandet av den boken medverkade de bägge redaktörer som står bakom utgivandet av boken Du håller i Din hand. De borgar för att innehållet, liksom föregångaren, även denna gång handlar om ny humanistisk forskning. Medverkar gör ett antal skribenter från olika discipliner, alltifrån professorer till författare och journalister. Gotland är naturligtvis i centrum för publikationen, men ramarna är satta för hela Östersjöområdet. Totalt medverkar 23 olika författare med 35 olika texter. Bland dessa får vi bl a lära att Haquin Spegels viktiga ”Rudera Gotlandica” kanske egentligen var en sorts plagiat, att Helgeandskyrkan i Visby ingick i ett mönster av danska rundkyrkor, om ”mjölkhäxor”, vad arkeo­logiska skelettmaterial kan bidra med till medicinsk forskning, att det fanns korrumperade präster på Gotland, om fotografer och konstnärer i 1800-talets Gotland, hur sjöfarten utvecklats på samma ö och, uppseendeväckande nog, att det är föga troligt att det hedniska templets i Uppsala lokalisering till Gamla Uppsala stämmer. Mycket nöje och förkovran är utgivarens önskan att denna bok ska skänka Dig.

Det medeltida Gotland dominerades av bondeklassen. Något frälse fanns inte men istället en talrik grupp storbönder. Denna struktur verkar ha varit rådande också under vikingatiden och tidigare. Kung och biskop hade man inte på ön, de fanns på fastlandet. Under mer än 700 år fattades de politiska besluten på tingen, där små och stora konflikter löstes. Att organisera sig i ting hade Gotland gemensamt med andra folk i norra Europa. Vår kunskap om tingen har dock varit begränsad. Först 1412 får vi veta vad tingen hette och att de var tjugo till antalet. Det högsta tinget, där frågor för hela Gotland avgjordes, träffades i Roma. Var övriga ting möttes har varit okänt. Ända tills nu. Ur äldre kartor, fornlämningsmiljöer och historiska dokument tonar bilden fram av ett väl organiserat Gotland, långt innan ön hamnade under svenskt styre 1645.