Tuija Nieminen Kristofersson

Svenska rasbiologer stämplade finnen som lägre stående. Finnar i Sverige har kallats "det sämsta element, som från främmande land tillföres Sverige". Språket har förbjudits och stereotyper om finnar är fortfarande vitt spridda. I Finnjävlar berättar 15 sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla. Det handlar om mammor och pappor som dött i förtid. Om lärare som skrattar åt ditt uttal. Om känslan av att vara utanför. Om att varken vara finne eller svensk eller både och. Medverkande: Susanna Alakoski, Seluah Alsaati, Ivar Andersen, Kristian Borg, Maziar Farzin, Eija Hetekivi Olsson, Nanna Huolman, Andreas Ali Jonasson, Domino Kai, Mats Kolmisoppi, Tuija Nieminen Kristofersson, Lina Puranen, Victoria Rixer, Kaisa Syrjänen Schaal, Zac O Yeah och Marja Ågren. Red. Kristian Borg (f. 1975) är journalist och förläggare, född och bosatt i Stockholm. Hans föräldrar träffades på Finlandsfärjan och arbetade inom bland annat städ- och restaurangbranschen. "En träffsäker samling texter om sverigefinnarnas smärtsamma historia"Aftonbladet

I Finnjävlar berättar ett femtontal sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla. Det handlar om mammor och pappor som dött i förtid. Om lärare som skrattar åt ditt uttal. Om känslan av att vara utanför. Om att vara varken finne eller svensk eller både och. Svenska rasbiologer stämplade finnen som lägre stående. Finnar i Sverige har kallats det sämsta element, som från främmande land tillföres Sverige . Språket har förbjudits och stereotyper om finnar är fortfarande vitt spridda. Idag bor långt över en halv miljon med finsk bakgrund i Sverige. Krigsbarn, arbetskraftsinvandrare, finska romer, tornedalingar, finlandssvenskar, svensk-finsk-irakier. Barn och barnbarn. Finnjävlar handlar om oss. Om att utmana fördomarna och ta sig rätten till sitt språk och sin historia. Medverkande: Susanna Alakoski, Seluah Alsaati, Ivar Andersen, Kristian Borg, Maziar Farzin, Eija Hetekivi Olsson, Nanna Huolman, Andreas Ali Jonasson, Domino Kai, Mats Kolmisoppi, Tuija Nieminen Kristofersson, Lina Puranen, Victoria Rixer, Kaisa Syrjänen Schaal, Zac O' Yeah och Marja Ågren. Red. Kristian Borg (f. 1975) är journalist och förläggare, född och bosatt i Stockholm. Hans föräldrar träffades på Finlandsfärjan och arbetade inom bland annat städ- och restaurangbranschen.

Fattigdom finns även i Sverige. Allt fler drabbas av höjda energipriser och inflation. I denna bok belyses aspekter på fattigvården som tidigare inte har uppmärksammats i Sverige. I antikens Rom ville makthavarna förebygga hungersnöd med utdelning av gratis säd, som dock inte var avsedd för de mest utsatta. På 300-talet fick synagogorna och kyrkorna uppdrag av kejsaren att ta hand om alla fattiga i Rom. Det var en form av offentligt uppdrag som innebar skattelättnader för prästerna och rabbinerna. Boken tar upp den tidiga välfärdens idévärld och praxis. En mångfacetterad bild träder fram med de olika åtgärder som statsmakterna vidtagit för att hantera fattigdomen. Ibland har fattighjälpen kombinerats med idéer om folkets rättigheter och/eller med kontroll av de utsatta. Ända sedan antiken har understöd beviljats en del av de fattiga, de värdiga, med krav på arbetsplikt medan arbetsföra tiggare alltid väckt misstänksamhet. Bokens ramberättelse handlar om vår tids ekonomiskt utsatta och hur socialtjänsten ibland backar från sitt ansvar för dem. Samtidigt ökar frivilligorganisationernas utdelning av mat, men kan det lösa fattigdomens problem?

scribo, ergo sumatt finnas till för att de andra funnits föreutan dem blev ingen tillsammansmälta celler i kammarnatten sommar vid vida strida insjövattenoch blev början till ett skred, senare skedeskärmen skenet himmelsblå kanalut i skrifternas strömmarfiler och mappar öppnade förloradeprogram som inte svarar luckordu tätar dem med din handstil sakta stavar du mitt namnalltså skriver jag Scharlakan är både en sorgesång och en förundran över allt levande, en diktsamling som flätar samman flera teman. Vad betyder det att överleva en trafikolycka, att minnas älskade anhörigas liv och död? Dikternas berättelser rör sig också från den finske författaren Frans Emil Sillanpääs landskap till kontinentala miljöer.

Malmö University publications in urban studies, MAPIUS nr 18. Bakgrund och syfte Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker. Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor: • Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras? • Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete? • Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför? • Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer? Som alla andra forskningsprojekt utvecklas och förändras forskningsfrågorna under projektets gång. De perspektiv som presenteras i rapporten förhåller sig till de ursprungliga frågorna på olika sätt. Gemensamt är att de försöker ge en ökad förståelse för den problematik som ligger till grund för de senaste årens utveckling avseende sociala risker. Målgrupp och disposition Rapporten vänder sig till en bred läsekrets där både de som har ett mer professionellt intresse och de som är intresserade av samhällets utveckling mer generellt skall få en fördjupad förståelse av sociala risker i samhället. Boken inleds med några kapitel som dels diskuterar begreppen social utsatthet och social risk, dels beskriver den mer generella samhällsutvecklingen med fokus på social risk, social utsatthet och civilsamhällets omvandling. Därefter presenteras resultat från mer konkreta studier i Helsingborg, Landskrona och Malmö. I en särskild del presenteras och diskuteras det arbetssätt i form av forskningscirklar som använts inom projektet. Varje block och kapitel kan läsas både som relaterade till varandra och som fristående delar. De enskilda författarna ansvarar för innehållet i sina respektive kapitel men alla texter har även diskuterats gemensamt.