Ulf Leo

Av måldokumentet för det statliga Rektorsprogrammet 2021–2027 framgår att programmet är en professionsorienterad befattningsutbildning. Denna antologi behandlar skilda aspekter av rektorers professionella arbete och boken är den första i sitt slag, som tar ett samlat grepp över kunskapsfältet rektorsprofessionalism i en svensk kontext. Innehållet är organiserat i fyra delar som på olika sätt belyser rektorer som chefer, ledare och som profession:• Rektorskapets professionella premisser• Rektorsprofessionalism i olika skolformer och verksamhetsområden• Kommunikation, kollegialitet och professionshandledning• Rektorskap visavi andra skolprofessionerAtt jobba som rektor är författad av rektorsutbildare verksamma vid samtliga sju lärosäten som anordnar Rektorsprogrammet 2021–2027. Boken vänder sig främst till programmets deltagare, det vill säga nyanställda rektorer samt biträdande rektorer verksamma inom skola och förskola. Andra väsentliga målgrupper är erfarna rektorer, skolchefer och skoladministratörer på statlig- och huvudmannanivå.

I denna antologi fokuseras och diskuteras barnkonventionen som rättsligt och praktiskt verktyg utifrån olika forskningsområden och praktiska verksamheter. Bokens författare är forskare tillhörande olika vetenskapliga discipliner, varmed barnkonventionens praktiska innebörd relateras till forskning inom ämnena offentlig rätt, civilrätt, socialt arbete, rättssociologi, folkhälsovetenskap, socialmedicin och hälsopolitik, svenska som andraspråk, semiotik, utvecklingspsykologi och statsvetenskap. Vidare medverkar författare från Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn och Barnfonden med konkreta exempel på barnrättsarbete i praktiken. I antologin diskuteras barnkonventionen som normförändrande verktyg såväl som praktiskt redskap i Sverige och internationellt, men också utifrån kritiska perspektiv där begränsningar, motsättningar och dilemman kan finnas i praktiken. Tanken är att boken genom sin tvärvetenskapliga ansats och med utgångspunkt i forskning ska bidra till vidare reflektion och kunskap kring barnkonventionens betydelse och funktion för professionella aktörer och för barns levnadsvillkor. Perspektiv på barnkonventionen riktar sig till studenter, forskare och praktiker inom de olika ämnes- och verksamhetsområdena.

Skolledares vardag kantas av etiska dilemman som kräver praktiska lösningar och moraliska ställningstaganden. Den här boken erbjuder stöd i det viktiga arbetet med att utveckla en yrkesetisk hållning. Etiska perspektiv på skolledares arbete behandlar etiska dilemman och handlingsmöjligheter inom en rad områden. Exempel på teman som tas upp är: digitalisering, diskriminering och kränkande behandling, vetenskaplighet, anpassad skola, flerspråkighet, inspektion, skolförbättring, pedagogiskt ledarskap, kollegiala processer och beslutsfattande. Boken ger dessutom en blick på utbildning och utbildningsledarskap som en kritisk samhällspraktik, och pekar på ett kollektivt såväl som ett individuellt ansvar för att göra det rätta och det goda. Boken vänder sig till rektorer och andra med skolledaransvar, till exempel arbetslagsledare, utvecklingsledare och förstelärare, men också politiker och chefer på huvudmannanivå. Den är även lämplig att använda vid utbildning av skolledare både inom det statliga rektorsprogrammet och i Fortbildning för rektorer (FFR).

The aim of this sociology of law-orientated article is to analyse and describelegislative and regulatory processes concerning the task given to schools fo-cusing on environment and sustainable development. We are describing the policy-making processes in this field from 1990 to 2011. The study involves key interviews and content analysis of national policy documents as well as legal sources, in order to describe and categorize legal norms that society, through its political and administrative institutions, highlight in school activities. The article takes a starting point in a model developed by Lindensjö and Lund-gren, who used the terms arena of formulation and arena of realization, to illustrate what is happening with policy at national level. The policy-making processes and their results are in the end interpreted and understood through a perspective based on the concept of inertia and path dependence. It is evident as a result that the legal changes on the national political level are not hindering the continuing policy-making development and enactment of sustainable development on the professional administrative national arena.