Ulf Zander

Antiken har lockat filmmakare alltsedan filmens barndom. Men hur har antiken skildrats i olika tider och medier? I Svärd, sandaler och skandaler undersöker en rad skribenter från olika ämnen de uttryck antiken har tagit sig på film och i tv. Boken är den första i sitt slag på svenska. I fem avdelningar behandlas relationen mellan den antika historien och dess sentida gestaltningar i rörliga bilder, alltifrån filmens tidiga glansdagar kring år 1900 till dagens tv-skildringar. Långt ifrån alltid är det historieskrivning eller litteratur om antiken som har bestämt hur epoken framställts i visuella medier. Till exempel har scenografi och kläder bidragit till att prägla föreställningar om vad som utmärkte antiken. Epoken har även använts i politiska och ideologiska syften. Exempelvis har Noa, Leonidas, Scipio Africanus och kung Arthur varit föremål för omtolkningar som syftat till att fylla dagspolitiska behov i fascismens Italien, efterkrigstidens USA eller det unga 2000-talets Storbritannien. Svärd, sandaler och skandaler vänder sig främst till studenter och forskare i humanistiska ämnen som historia och arkeologi samt antik-, film- och religionsvetenskap, men är givetvis intressant för alla som är intresserade av hur dåtiden gestaltas i rörliga bilder.

Högerpopulism på bild "Det är i det rumsrena och vid en första anblick oskyldiga lekandet med identiteter, känslor och behov som högerpopulismens budskap formas och sprids. Det är därför relevant att se närmare på hur spelfilmer och dokumentärer med högerpopulistiskt innehåll ser ut i en rad praktiska och empiriska exempel." Så uttrycker sig bokens redaktörer för att fånga relevansen i antologins brett formulerade anslag om högerpopulism i film. I boken medverkar historiker och filmvetare med analyser av hur filmer gestaltar och förmedlar folkets förmenta vilja; genus, våld och frihet; populism i politiska partiers historiebruk; identitet och gemenskaper i centrum och periferi, nationellt laddade landskap i svenska filmer; förintelseförnekelse, vetenskapsförakt och fascistoida fantasier. Forskning om högerpopulism är långt ifrån ett nytt område, men antologin bidrar genom att granska högerpopulistiska budskap i ett ofta förbigånget opinionsbildande material. Bokens huvudredaktörer är Björn Horgby och Cecilia Trenter. Medverkande skribenter är Jimmy Engren, Christer Ericsson, Erik Hedling, Björn Horgby, Julia Håkansson, Eva Kingsepp, Maaret Koskinen, Tytti Soila, Cecilia Trenter och Ulf Zander.

Historiedidaktik handlar om människors möten med historia. De flesta kommer i kontakt med historia under sin skolgång, men också på en mängd olika arenor i samhället: i politik, medier, digitala forum, musik, datorspel, filmer och tv-serier såväl som på museer och i arkiv. Denna bok speglar spännvidden mellan de olika sätt historien kommer till uttryck på. I ett grundläggande kapitel redogörs för de teoretiska och analytiska utgångspunkterna i form av historia som medvetande, lärdom och kultur. Fyra kapitel fokuserar därefter på historieämnet i skolan: från kontinuitet och förändring i skolans styrdokument via hur lärare kan arbeta med historiebruk och identitetsbaserad historia till utformningen av de nationella proven i historia. I bokens avslutande kapitel möts historia och framtid slutligen i en diskussion om digitaliseringens konsekvenser för historieundervisning och historieförmedling. Historiedidaktik i skola och samhälle vänder sig främst till studenter och lärarstuderande i historia på universitet och högskolor samt till yrkesverksamma historielärare och historiker.

Nationalencyklopedins historia för gymnasiet täcker hela det centrala innehållet i ämnesplanen. Samtliga ämnesområden för nivå 1 behandlas i tio rikt illustrerade kapitel, alla anpassade för Gy25. Med hjälp av tidslinjer, visualiseringar och historiska kartor får eleverna en tydlig överblick över historiska epoker, händelser och samband. Varje avsnitt inleds med tydliga definitioner av centrala begrepp och avslutas med en sammanfattning. Instuderingsfrågor och övningar hjälper eleverna att reflektera över historiska skeenden, medan fördjupningar låter dem utforska utvalda händelser för att förstå olika tiders levnadsvillkor och samhällsförändringar. Genom att kombinera den tryckta läroboken med resurser i form av bland annat filmer, extramaterial och fler övningar i NE:s digitala läromedel kan undervisningen anpassas till elevernas olika behov.

I det nazistiska Tyskland framställdes Adolf Hitler som en frälsargestalt. Trots den intensiva propagandan fanns det tyskar, varav flera var högt uppsatta militärer och diplomater, som betraktade Hitler och det nationalsocialistiska partiet som en fara för den tyska nationens fortlevnad. De hade avlagt en ed och svurit lojalitet mot Führern men de såg sig nödgade att begå högförräderi för att rädda landet. Hitler utsattes för mordkomplotter, kuppförsök och bomber. Ett av dessa försök var nära att bringa honom om livet redan innan andra världskriget bröt ut. I denna bok skildrar historikern Ulf Zander även de mordförsök som aldrig iscensattes liksom de som tidigare sällan blivit omskrivna. Läsaren får också veta vad som hände dem som avslöjades som attentatsmän - och deras anhöriga.

The Swedish diplomat Raoul Wallenberg was responsible for saving the lives of thousands of Jews in Budapest between 1944 and 1945. He is recognised by the Israeli state as one of the Righteous among the Nations. This book examines both Wallenberg’s activities during the Holocaust and the ways posterity has remembered him. It explores secret Swedish diplomacy and how Wallenberg was transformed over time into a Swedish brand. It considers the political aspects of Wallenberg’s Americanisation and analyses his portrayals in music, film and television. Representations of Wallenberg as a monument are discussed with special reference to Swedish and Hungarian examples. The question of how Wallenberg’s memory can and should be kept alive in future is an essential issue related to the politics of memory. An electronic edition of this book is freely available under a Creative Commons (CC BY-NC-ND) licence.

Sedan årtionden tillbaka har hundratals gator, torg och byggnader i olika världsdelar namngivits efter Raoul Wallenberg. Han har blivit motiv på frimärken och inspirerat tonsättare att skriva musikaler och operor om hans levnadsöde. Hans gärning i Budapest 1944 45 för att rädda judarna i Ungern undan Förintelsen har fiktionaliserats i en tv-serie och en spelfilm. Mängder av böcker har skrivits om honom. I boken analyseras Wallenbergs insatser under andra väldskriget och hur hans försvinnande hanterades under kalla kriget och efter murens fall i Sverige, Ungern och usa. Hur gick det till när Raoul Wallenberg gick från att bli en inrikespolitiskt infekterad fråga i Sverige via en internationellt erkänd förebild till att bli en personifikation av humanitet under Förintelsen likaväl som ett svenskt utrikespolitiskt varumärke? Vilka aspekter av Raoul Wallenbergs liv har varit betydelsefulla när han gestaltats på operascener, i film och tv? Och på vilka sätt ska Wallenbergs minne hållas vid liv när avståndet till de händelser som han varit så starkt förknippad med tilltar? Raoul Wallenberg liv och legend bygger på ett stort källmaterial från arkiv i Israel, Storbritannien, Sverige och usa. Författarens studie grundar sig på tidnings- och tidskriftsartiklar från ett dussintal länder och en stor mängd artiklar och böcker om Raoul Wallenberg, andra världskriget, Förintelsen och efterkrigstiden, från 1945 fram till våra dagar.

»Boken kan varmt rekommenderas, utvecklingen av ett svårt kapitel i mänsklighetens historia är välskriven och ger svar på många berättigade frågor.« Svensk Flyghistorisk TidskriftMiljontals bomber fälldes under andra världskriget. Bombräderna lade stora delar av världen i ruiner och förlusterna var stora både bland nedskjutna flygplan och de som blev offer på marken. Åren 1939-45 utvecklades bombkriget markant. Bombplanen kunde föra med sig allt fler och tyngre bomber, nya sikten möjliggjorde precisionsbombning, och nya strategier som bombmattor lades fram. I denna bok berättar Ulf Zander om beryktade bombningar av städer som Rotterdam, London, Dresden och Tokyo. Vidare beskrivs hur det var att tjänstgöra ombord på ett bombplan, och konsekvenserna för de som utsattes för anfallen. Betydelsen av bombningarna för den allierade krigsinsatsen diskuteras, om de verkligen fyllde funktionen att bryta ned tyskarnas kampvilja. Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Läkaren Miklós Nyiszli anlände till förintelselägret Auschwitz i maj 1944. Waffen-SS fick kännedom om hans medicinska kompetens och lät honom tjänstgöra som patolog åt lägrets ökände chefsläkare Josef Mengele i åtta månader. Nyiszli blev ögonvittne till det industriella massmordet och i krematorierna utförde han otaliga obduktioner och undertecknade rapporterna med sitt eget fångnummer. Mirakulöst nog överlevde Nyiszli dödsmarschen från Auschwitz och därefter tre andra koncentrationsläger innan befrielsen. Efter hemkomsten, 1946, skrev han ner sin skräckinjagande skildring. Boken var en av de första där Auschwitz fasor beskrevs i detalj. Den har utgivits på en lång rad språk, sålt i hundratusentals exemplar och legat etta på New York Times bästsäljarlista. MIKLÓS NYISZLI (1901 1956) blev arresterad efter nazisternas invasion av Ungern under andra världskriget. Tillsammans med sin fru och dotter skickades hans till Auschwitz. Nyiszli, liksom hans familj, överlevde och kunde återvända hem, till vad som i dag är en del av Rumänien. "Den bästa kortfattade skildringen av upplevelser från Auschwitz som finns" The New York Review of Books "viktigt vittnesbörd från de mörkaste kapitlen i människans historia" Smålandsposten "Det är en förvånansvärt sakligt berättad bok, men väcker ändå starka känslor och den eviga frågan 'hur kunde det hända' svävar som en ond ande över den raka berättelsen." Nya Wermlands-Tidningen

Ska historia förstås och läras som en framåtriktad rörelse, med början, mitt och slut, eller ska historia förstås bakifrån, med utgångspunkt i våra egna, sentida frågeställningar? Vad skiljer och vad förenar historieundervisning på olika nivåer? Vad är viktigast: mängden av historiska fakta, analytiska och kritiska perspektiv eller redskap för att välja ut och hantera den historia som är viktig för vår tid? Vad betyder genus, klass och etnisk identitet för historieundervisningen? Och på vilket sätt kan digitaliseringen påverka historieämnet? Att undervisa i historia på universitetet tar upp dessa och flera andra historiepedagogiska och historiedidaktiska frågor som ges allt för litet utrymme i den högskolepedagogiska utbildningen. Denna bok fyller därför ett tomrum. Tolv historiker, några med stor undervisningserfarenhet, andra i början av sina karriärer, reflekterar här över både de svårigheter och de möjligheter som möter universitetets historielärare. Att undervisa i historia på universitetet vänder sig till historiker verksamma på universitet och högskolor, men även till skolans historielärare och till andra med intresse för historieförmedling.

Filmer med historiskt tema tar publiken med på en resa till en svunnen tid. Men skildrar dessa filmer hur det verkligen var? Ofta har händelseförlopp förenklats, förändrats och kanske förbättrats. Kritikerna, med historiker i spetsen, pekar på förvrängningar och faktafel. Men filmer i historisk miljö handlar inte nödvändigtvis främst om det förflutna. Ulf Zander menar att alla filmer på ett sätt är dokumentära. De speglar den tid de spelades in i och de värderingar som var rådande då: Borta med vinden handlar om 1860-talets USA, men lika mycket om 1930-talets. I Clio på bio visar Zander hur kulturella, politiska och ideologiska värden tar sig uttryck i Hollywoodfilmer. Vad det innebär att vara amerikan förklaras ofta i Hollywoods produktioner, men de egenskaper som skiljer oss och dem åt är ingalunda statiska. I kapitel som Steven Spielbergs andra världskrig och Vilda östern: muslimer i Hollywoods föreställningsvärldar visar författaren hur det amerikanska samhället har förändrats och hur det har påverkat bilden av fienden i filmens värld. Ulf Zander är fil dr vid Historiska Institutionen vid Lunds universitet. Han är flitig skribent i både dags- och fackpress, där han recenserar filmer och litteratur med historiska teman.