Ulla Damber

Fritidshemmet är en fantastisk plats för språkande, läsande och skrivande. Men vad behöver en fritidslärare ha kunskap om för att kunna stötta elevers språkutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt? Målet med den här boken är att ge läsaren redskap för att tänka bredare och djupare om samtal, läsning och skrivande i fritidshemmets verksamhet. Med stöd i literacyforskning ges många exempel på fritidshemmets möjligheter till ett vardagligt språkarbete. I kapitlen ryms bland annat det tematiska och multimodala arbetssättet och skönlitteraturens möjligheter. Viktiga fokus är också hur en flerspråkig miljö och personalens förhållningssätt kan verka språkutvecklande för alla elever samt hur ”wild pedagogies” kan öppna för en ännu bredare syn på språkets betydelse i fritidshemmet. Boken riktar sig till grundlärarstudenter, lärarutbildare, fritidslärare och andra verksamma i fritidshemmet, och lämpar sig mycket väl som inspi¬ration för kollegialt lärande. Författarna är Birgit Andersson, fritidspedagog och lektor i pedagogiskt arbete, Ulla Damber, docent i pedagogik och lärarutbildare vid Mittuniversitetet, Carina Hermansson, professor i språkdidaktik vid Högskolan Borås och Mareike Jendis, lektor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

Förskolan är en oerhört viktig kompensatorisk arena för barns lärande: ju tidigare språk och litteracitet stimuleras, desto mer påtagliga blir effekterna för resten av barnens liv. Förskolan kan göra skillnad. Den här boken baseras på ett utvecklingsarbete där forskare och förskolor i flerspråkiga områden deltog, med målet att på bästa sätt bidra till barns jämlika villkor och framtida möjligheter. Genom forskarens lins förklarar författarna teorier om literacy i ljuset av praktisk verksamhet. De beskriver hur personalen arbetar framgångsrikt och varierat med att stötta barnens språk- och literacyutveckling, hur de delar ansvar så att alla i personalgruppen involveras och hur samarbetet med vårdnadshavare får stor betydelse. Utifrån ett antal olika teman ges i boken en mängd konkreta exempel på vad förskolorna gör för att främja språk, lärande och literacy. Så vad är det då man lyckats så väl med? Och vad beror det på? Förskolor i förändring riktar sig främst till personal i förskoleverksamhet och studenter på förskollärarutbildningen.

I Berättande i förskolan går Barbro Bruce och Bim Riddersporre igenom hur berättandet och berättelser ständigt är närvarande i vårt samhälle, särskilt i förskolan. I boken medverkar en rad författare som Polly Björk-Willén, Ulla Damber, Christian Eidevald, Carina Fast, Niklas Pramling, Anna-Karin Svensson, med många fler. I förskolan är berättande och berät­telser ständigt närvarande. Berät­tande i förskolan låter människans behov av att berätta och ta del av berättelser löpa som en röd tråd genom samtliga texter. Att berätta är ett sätt att bearbeta sina intryck, tankar och erfarenheter genom någon form av gestaltning. Berättande kan ta sig olika former och uttryck men handlar alltid om att göra något synligt, begripligt och möjligt att dela. I boken skriver etablerade forskare och utvecklare under tre större delar:Det berättande barnet – att skapa och dela. Berättelser som vidgar världen – litteratur och lärande. Att berätta om sin verksamhet – dokumentation och delaktighet. Medverkande författare är: Polly Björk-Willén, Barbro Bruce, Ulla Damber, Christian Eidevald, Katarina Elfström-Peterson, Elin Eriksen Øde­gaard, Carina Fast, Kristine Hultberg Ingridz, Karin Jönsson, Jan Nilsson, Niklas Pramling, Bim Riddersporre, Björn Sundmark, Anna-Karin Svensson, Pia Williams. Barbro Bruce och Bim Riddersporre är redaktörer för boken. Läs mer om boken och författarna på Malmö högskolas webbsidaGediget, grundligt och nyanserat om berättande. Britt Jakobsson, Pedagogiska Magasinet nr 1 2015

Många människor, såväl barn som tonåringar och vuxna, lever i flerspråkiga sammanhang som skiljer sig väsentligt från den enspråkiga miljö som ofta tas för given i skola och vuxenutbildning. Där har man i stället många gånger haft svårt att förhålla sig till flerspråkighet och ofta utgått ifrån ett bristperspektiv. Detta gäller inte minst skriftspråksundervisningen, där elevernas egna erfarenheter av en flexibel flerspråkighet utanför klassrummet alltför sällan tas tillvara. I den här antologin presenterar ett antal forskare exempel på skriftspråkliga erfarenheter, både flerspråkiga och multimodala, som sällan uppmärksammas i skolan. I sina studier har de sett en mängd goda exempel på hur lärare arbetar i klassrummet för att gynna skriftspråksutvecklingen hos flerspråkiga elever – deras multilitteracitet. En sådan medvetenhet hos läraren kan t.ex. handla om alltifrån att ha kunskap om effektiva läsförståelsestrategier till att förstå hur multimodalitet i läroböcker och multimodalt textskapande i klassrummet stärker lärande och flerspråkig kompetens. Boken vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i skola och vuxenutbildning.

Tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning och ger dem en inre motivation att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Den tidiga läsningen sätter på så vis spår i den fortsatta litteratur- och språkutvecklingen, men också i kunskapsutvecklingen i stort. Men hur arbetar förskolepersonal med uppdraget att grundmura nyfikenhet och lust till läsning? Och hur kan litteraturläsningens potential som kunskapskälla tas tillvara? I bokens första del undersöker författarna vilka förutsättningar barnen ges vid ett antal förskolor i Sverige att utveckla kunskap med litteraturens hjälp. I den andra delen resonerar de kring tematiskt arbete i förskolan och vilken funktion läsning av skönlitteratur kan ha i sådana sammanhang. Men de ger även konkreta planeringsförslag på teman – teman om familjekonstellationer och om natur, djur och miljö – där ett uttalat syfte med litteraturläsningen är just att stödja barnens kunskapsutveckling. Litteraturläsning i förskolan vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare. Den erbjuder också värdefull läsning för bibliotekarier som samarbetar med förskolan.