Ulla Rantakeisu

Ålder, precis som andra kategoriseringar som genus, klass och kön, påverkar det sociala arbetets organisation, åtgärder och insatser. Därför bör även ålder vara föremål för problematisering och reflexivitet, både i vetenskapliga sammanhang och i praktiskt socialt arbete. En sådan analys blir möjlig med ett kritiskt åldersperspektiv. Boken diskuterar: • Vad karaktäriserar ett kritiskt åldersperspektiv? • Vad innebär det att ålder är en organiserande princip och vilka konkreta konsekvenser får det för socialt arbete? I de olika empiriska kapitlen illustreras vad ett kritiskt åldersperspektiv kan synliggöra vad gäller det sociala arbetet som fält och praktik. Ålder i det sociala arbetets praktiker vänder sig till yrkesverksamma och studerande inom socialt arbete, men även till forskare inom fältet.

Hur kan vi förstå den pågående samhällsdiskussionen om fattigdom? Varför betonas enskilda människors ansvar framför kollektivets eller samhällets? Hur kan utsatthet inte bara förstås, utan åtgärdas? Boken berör ovanstående frågor utifrån teoretiska presentationer i relation till empiriska exempel, med ambitionen att reda ut de olika begreppen främst i förhållande till socialt arbete. Utsatthet, marginalisering och utanförskap presenterar teoretiska begrepp med avstamp i konkreta analyser. Författarna söker svar på frågor om olika begrepps innebörd och hur de förhåller sig till varandra. Här beskrivs hur utanförskapet kan uppkomma i många olika sammanhang och av skilda orsaker. Författarna beskriver utsatthet och marginalisering i skolan, genom arbetslöshet, sjukdom eller funktionsnedsättning, fattigdom och etnisk diskriminering, missbruk och misshandel, men ger även förslag på tänkbara åtgärder för att minska marginalisering och utanförskap. Antologin riktar sig till blivande socionomer och andra samhälls- och beteendevetare.