Ulrika Holgersson

Mellan 1918 och 1922 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. När riksdagen inleder sitt hundraårsfirande av rösträtten i december 2018 utkommer denna populärvetenskapliga forskarantologi med texter av statsvetare, historiker, ekonomhistoriker, medieforskare, genusvetare och konstvetare. I tre delar, om bakgrunden, utvecklingen under 1900-talet och framtiden, berättar författarna om processerna som ledde fram till riksdagsbesluten, om människorna som arbetade med rösträttsfrågan och om vilka utmaningar demokratin står inför i dag. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Innehåll: Förord 9 Svensk tidslinje: Rösträttens århundrade viktiga årtal 12 Ulrika Holgersson & Lena Wängnerud: Kampen, utvecklingen och fortsättningen för demokratin. En inledning 17 I. KAMPEN Christina Florin: Visioner, rörelser och rösträtt. En resa i tiden 29 Magnus Olofsson: Frihet med förhinder. Demonstrationer i Sverige 18491921 65 Maria Carlgren & Linda Fagerström: Rösträttens garderob. Kvinnor, kropp, kläder 85 Ulrika Holgersson: Från tågresor till sociala medier. Rösträttens mediehistoria 103 Åsa Karlsson Sjögren & Peter Lindström: Från väljare till valbara. Kvinnor och lokalpolitik ur ett långt tidsperspektiv 129 Lars Berggren & Kjell Östberg: Reformism eller revolution? Arbetarrörelsen inför rösträttsbeslutet 191819 153 Ulla Manns: Minnet av kvinnors rösträtt. Jubileer och aktivister formar historien 179 II. UTVECKLINGEN Lena Wängnerud: Att gå och rösta. Valdeltagande och social representation efter rösträttens införande 197 Annika Berg, Martin Ericsson & Fia Sundevall: Rösträtt för alla? Begränsningar i rösträtten efter 1921 219 Emma Severinsson: Att ta vara på friheten. Populärkulturella föreställningar om rösträttens betydelse 241 Camilla Norrbin: I politikens innersta rum. De första kvinnorna i riksdagen 261 Kirsti Niskanen: Gästspel i politikens hjärta. Karin Kocks ministertid 194749 277 Josefin Rönnbäck: Från rösträtt till ökad kvinnorepresentation. Kvinnors strategier i den andra demokratiseringsprocessen 285 Drude Dahlerup & Lenita Freidenvall: Vägen till varannan damernas. Grindvakter, kvotering och representation 305 Nicklas Håkansson, Bengt Johansson & Orla Vigsø: Ojämställda bilder. Kvinnor och män på svenska valaffischer 327 III. FRAMTIDEN Helena Stensöta & Lena Wängnerud: Kvinnor, män och makt. Politikens innehåll och positioner 349 Marie Demker & Henrik Ekengren Oscarsson: Nya, gamla och nygamla skiljelinjer. Partisystem och samhällskontrakt då och nu 369 Jonas Tallberg & Göran von Sydow: EU-medlemskapet och EU:s framtid. En ytterligare arena för demokratin 387 Staffan I. Lindberg & Jan Teorell: Demokratins utveckling i världen. Tendenser under och efter rösträttens århundrade 415 Internationell tidslinje: Årtal för införande av allmän rösträtt 438 Kvinnlig rösträtt den första motionen och riksdagsdebatten 440

Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten. Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld. Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.

I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa decennium. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över klassgränserna. I Hembiträdet och spelfilmen visar historikern Ulrika Holgersson hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom utgör boken också ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa. Ulrika Holgersson är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Hon har tidigare gett ut Populärkulturen och klassamhället (2005) och Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv (2011, på engelska 2016).

There is hardly any discussion of class that does not in some way relate to the theories of Marx and Weber. So profound was the impact of their ideas, that their writings are often perceived as the only original and most reliable interpretations of class society. But Marx and Weber were neither the first, nor last, to talk about class and they did so based on the specific conditions prevalent in their own communities. ‘Class’ explains this complex field using cultural, sociological and feminist perspectives. It deepens our understanding of the problems of class and uses illuminating examples from media, popular culture and literature that explain current class analysis. ‘Class’ is an ‘elegant, lucid comprehensive introduction’ that broadens our understanding of the concept and the immense power that it exerts by way of in- and exclusions.

There is hardly any discussion of class that does not in some way relate to the theories of Marx and Weber. So profound was the impact of their ideas, that their writings are often perceived as the only original and most reliable interpretations of class society. But Marx and Weber were neither the first, nor last, to talk about class and they did so based on the specific conditions prevalent in their own communities. ‘Class’ explains this complex field using cultural, sociological and feminist perspectives. It deepens our understanding of the problems of class and uses illuminating examples from media, popular culture and literature that explain current class analysis. ‘Class’ is an ‘elegant, lucid comprehensive introduction’ that broadens our understanding of the concept and the immense power that it exerts by way of in- and exclusions.

Efter Berlinmurens fall och postmodernismens genomslag inom vetenskapen talades det om klassbegreppets kris, eller rent av dess död. Utomlands fördes en livlig diskussion, men i Sverige var det jämförelsevis tyst. På senare år har det dock blivit på modet igen att beskriva samhället i klasstermer, såväl i den offentliga debatten som i litteraturen och populärkulturen. Det här är den första grundliga läroboken och genomgången på svenska av de senaste decenniernas klassdebatt. Med hjälp av feministiska och kulturanalytiska perspektiv sätts Marx, Weber och deras mest centrala efterföljare in i sina historiska sammanhang, som en del av en stor berättelse om det moderna samhället. Därefter diskuteras alternativa vägar, som Bourdieus sociologi, postmarxism och olika feminismer. Syftet är att skapa förutsättningar för en bre-dare förståelse av begreppet klass och att ge redskap för en analys som bättre fångar klassamhällets mångskiftande karaktär, dess makt genom inne- och uteslutningar. Boken vänder sig till alla samhällsintresserade. Den är tvärvetenskaplig och kan användas på samtliga nivåer inom humaniora och samhällsvetenskap.

Populärkulturen och klassamhället - Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1800-talet Med industrisamhällets förändring och murens fall har det talats om klassbegreppets »kris«. När det inte längre finns någrafabriker som fylls av en grå massa av arbetare, finns inte heller något behov av kollektiva identiteter, har det hävdats. I Populärkulturen och klassamhället sätts föreställningen om »arbetarklassens« uppgång och fall in i sitt historiska sammanhang. Varför började man egentligen tala om klasser? Hur talade man? Och på vilka andra vis tecknade man sociala kartor?