Ulrika Winblad

Hälso- och sjukvården berör alla och debatteras ständigt. De senaste åren har debatten i stor utsträckning handlat om var gränsen ska gå mellan offentligt och privat. Ska privata aktörer äga akutsjukhus? I vilken utsträckning kommer vi att behöva privata vårdförsäkringar? Hur ska samarbetet mellan läke­medelsindustrin och vården se ut? Men debatten handlar också om i vilken utsträckning andra, t.ex. media, patienter och intresse­organisationer, ska ha insyn i vårdens praktik och professionernas utövande. Ytterligare en aspekt som diskuteras i boken är vilka intressen som betraktas som offentliga respektive privata. Kapitlen visar att det i det vardagliga arbetet i hälso- och sjukvården samtidigt pågår både motstridiga och komplementära processer, vilka kan delas in i flera dimensioner av offentligt och privat. Sammantaget pekar dessa processer mot en utveckling som tenderar att fragmentera hälso- och sjukvården. I denna bok ger femton forskare från olika discipliner inblick i detta spännande gränsland mellan offentligt och privat i vården. Författarna är: Petra Adolfsson, Maria Blomgren, Agneta Emanuelsson Blanck, Anders Forssell, Mio Fredriksson, Tina Hedmo, Markus Idvall, Agata Kostrzewa, Kajsa Lindberg, Susanne Lundin, Lars Norén, Eva Sundén, Caroline Waks, Lars Walter, Ulrika Winblad

Detta är den fjärde omarbetade upplagan av trilogin Omvårdnadens grunder. En ny redaktion har tillsatts och samtliga kapitel har reviderats och uppdaterats. Över 100 aktiva forskare och undervisare har bidragit som kapitelförfattare. Ett av de viktigaste syftena med Omvårdnadens grunder är att visa på bredden och variationen i de kunskaper som en blivande sjuksköterska behöver ha. Den läsare som tar del av samtliga kapitel i alla tre böckerna får en unik överblick över omvårdnadsämnet och en solid grund att utgå från i det livslånga lärandet. Ytterligare ett syfte med verket är att tillvarata den omvårdnads- och vårdvetenskapliga forskning som finns i landet och synliggöra den i förhållande till utbildning och praktik. Omvårdnadens grunder är i dag det mest rekommenderade verket för sjuksköterskeprogrammet. Böckerna används vid, i stort sett, samtliga lärosäten som utbildar sjuksköterskor. Att bli sjuksköterska innebär mer än att lära sig tekniska färdigheter – det handlar om att förstå människors behov, att kommunicera med empati och att agera med både kunskap och omdöme i varje möte. Verket ger en heltäckande introduktion till grundläggande omvårdnad och vägleder studenten genom såväl teoretiska modeller som praktiska färdigheter. Omvårdnadens grunder är skriven för sjuksköterskestudenter vid universitet och hög­-skolor. Verket är skrivet som kurslitteratur för att följa studenten under utbildningens alla tre år. Böckerna läses utan inbördes ordning.

Denna antologi bygger på resultat från en befolkningsundersökning om attityder till Svenska kyrkan (och religiösa organisationer) som alternativa välfärdsutförare. Antologin innebär en väsentlig breddning och fördjupning kring en av Sveriges mest komplexa framtidsfrågor som rör relationen mellan välfärdens organisering och den ökade religiösa synligheten i det sekulära Sverige.

Trots flera reformer som syftat till att förbättra regioners och kommuners samverkan kring äldre patienters vård- och omsorgsbehov finns fortfarande brister. Vilka är orsakerna till dessa brister och vad får de för konsekvenser? Och finns det något att lära av den internationella forskningen om samverkan kring multisjuka äldre? Paula Blomqvist är universitetslektor och docent i statsvetenskap, och Ulrika Winblad är professor i hälso- och sjukvårdsvetenskap, båda är verksamma vid Uppsala universitet. Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering«.

Den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av offentlig finansiering, ökande grad av konkurrens mellan olika utförare samt större valfrihet för brukarna. Hur har den här modellen vuxit fram? Varför skiljer sig utvecklingen åt mellan olika delar av landet och mellan olika tjänster? Vilken roll har politiker på nationell och lokal nivå, utförarorganisationer och tjänsternas brukare spelat? I dag produceras en sjundedel av de skattefinansierade välfärdstjänsterna av privata utförare. Men variationen mellan enskilda kommuner och landsting är stor. I Stockholms län finns till exempel fler platser på privata än på kommunala äldreboenden, samtidigt som mer än hälften av landets kommuner helt saknar privata äldreboenden. Antologin redogör först ur ett historiskt perspektiv för privatiseringen av välfärdstjänster sedan 1980-talet, med fokus på nationella reformer och lokala initiativ. Därefter undersöks ett antal möjliga förklaringar till hur pass utbredd privatiseringen av olika tjänster är i olika delar av landet. Tillsammans visar antologins kapitel att politiska, ekonomiska och geografiska drivkrafter har samspelat när den privata produktionen har vuxit fram. I flera fall redovisas nya samband som åtminstone i Sverige inte har undersökts som möjliga förklaringar till välfärdens privatisering. Antologin ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. Författare är forskarna Matz Dahlberg, Mikael Elinder, David Isaksson, Henrik Jordahl (red.), Anders Lindbom, Heléne Lundqvist, Ulrika Winblad och Richard Öhrvall.