Ulrike Ackermann

Ideologiernas död har förutspåtts ett flertal gånger under åren, men gång på gång har vi också sett gamla ideologier återvända under nya beteckningar. I denna bok behandlar vi både nuet och det förflutna. Vi belyser en del av de politiska idéer och system i historien som fortsätter att utöva inflytande på samtiden. Vi granskar också den auktoritära statskapitalismen, som i fallet Kina, och ställer frågan om den är hållbar. Om så är fallet, hur kommer den att inverka på världen? Kommer den att bli förebilden, precis som liberal demokrati under lång tid har varit det för många människor och nationer? Kommer islamism, främlings- och invandrarfientliga partier och andra rörelser i marginalen av det politiska och ideologiska spektrumet i Europa, USA och den islamiska världen att befästa den rådande ordningen eller undergräva tilltron till den? Vilka är globaliseringens konsekvenser för politik och ideologi? Kommer svaret att bli ett världsparlament, en världsomfattande miljörörelse eller olika strömningar med religion som gemensam nämnare? Eller kommer vi kanske i stället att få se ett annat gammalt spöke återvända: nationalismen? Boken ingår i serien Engelsbergsseminarierna och utges i samarbete med Bokförlaget Atlantis och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för almännyttiga ändamål.

Diese Open-Access-Publikation befasst sich mit dem Erzählen im Unternehmenskontext, was spätestens seit der Einführung des Storytelling in den 1999er-Jahren allgegenwärtig ist. Der Band zeigt in diesem Zusammenhang, wie Unternehmen das Erzählen explizit im Internet nutzen, um sich nach außen positiv darzustellen (= Imageförderung). In der Veröffentlichung wird deutlich, dass für die (Selbst)Darstellung bestimme Spezifika von Erzählungen von besonderer Bedeutung sind. Mit ihrer Hilfe können Unternehmen bspw. Konzepte – wie Corporate Responsibility – als gelebte Werte den Zielgruppen diskret veranschaulichen oder den Arbeitsalltag zu einem besonderen Erlebnis stilisieren. Insgesamt identifiziert die Autorin vier Grundtypen der (Selbst)Darstellung mit jeweils spezifisch narrativer Rhetorik sowie bezeichnende narrative Realisierungsformen, um diese Typen im WWW an die gewünschten Zielgruppen zu kommunizieren. Hierbei zeichnen sich die sprachwissenschaftlich analysierten Erkenntnisse durch ihre interdisziplinäre Einbettung aus. Dadurch eröffnen sich Anschlussmöglichkeiten zu anderen Fachdisziplinen.