Ulrike Schnaas

Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.

I många forskares värld utgör seminarierummet en förtätad plats. Själva idén om det akademiska textseminariet är omhuldad, särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Seminariet är en väl förankrad arbetsform inom universitetet. Det är där de höga tankarna tänks och ventileras, det är där lärande och forskning går hand i hand, och det är där kollegialiteten praktiseras i sann demokratisk anda. I bästa fall skapas en helhet som är större än summan av delarna ett MED-vetande. Men idealet utmanas också av mindre smickrande sidor. Seminariet kan vara en plats för konkurrens och hierarkier, talarordningar och outtalade regler som begränsar och skapar murar. Antologin "Det goda seminariet" tar ett helhetsgrepp på forskarseminariet som lärandeform och kollegialt rum. Högskolepedagogiska perspektiv varvas här med kulturanalytiska, i syfte att skapa en bred förståelse av seminariet som fenomen. Fokus ligger på forskarutbildningen och danandet av nya generationer forskare. Hur lär vi oss hur vi ska bete oss och känna på ett seminarium? Vilken är seminarieledarens roll? Vilken typ av makthierarkier är vanliga och hur kan de hanteras?