Urban Lundberg

I tre decennier har professor Jens Rydström varit med och format historieforskningen om marginaliserade grupper. Han har varit central i etablerandet av homo- och queerhistoria som forskningsfält i Sverige. Han har aldrig tvekat för de mest tabubelagda ämnen, och har varit med och lagt grunden för forskningsfältet sexualitet och funktionshinder i Skandinavien. Jens har även bidragit med banbrytande forskning om sexarbetares historia i Skandinavien. Denna bok presenterar en brokig samling bidrag av forskare som alla har inspirerats av Jens Rydströms vetenskapliga gärning.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. Numret kommer även att släppas som e-bok anpassad till läsplattor (ISBN: 9789179242725). I detta nummer: Urban Lundberg Åldrande och olja. Norsk pensionspolitik i internationell belysning Majsa Allelin Att orientera sig i skolan, staden och svenskheten. Det fria skolvalet enligt elever i förorten Sylwia Koziel ”De tyckte att de var finare”. En adressatstudie om föräldrastöd för småbarnsföräldrar i Tyskland Nazem Tahvilzadeh Till frågan om representation och byråkratin. Minoritetsadministratörers företrädarpraktiker i offentliga organisationer Bo Rothstein & Eric M. Uslaner Alla för alla. Jämlikhet, korruption och socialt förtroende

Till ett förött, sönderbombat Europa kunde det välfungerande Sverige leverera kylskåp, dammsugare, lastbilar... Storföretagen smorde ett väloljat tillväxtmaskineri. Kloka politiker, så som Tage Erlander och centerpartisten Gunnar Hedlund, såg till att människor kom i arbete, fick bostäder, utbildning och pengar i plånboken som gödde en gryende masskonsumtion. Politiken var rationell och grundligt utredd - och paret Myrdal var sinnebilden för nya tankegångar och framtidstro. Man samlades kring mitten. Neutraliteten var en trygg hamn i en värld som präglades av kallt krig. På senare år har dock bilden av rekordåren blivit alltmer omtvistad. Gick man för hårt fram när man beredde plats för det nya? Växte sig staten för stor? Vilka drabbades av framgången? Det blir allt svårare att se efterkrigstiden som en svunnen guldålder, en kontrast mot de katastrofer som föregick den och de svårigheter som samtidens demokratier står inför. Efterkrigstider är del 2 i Ordfronts serie om modern historia som inleddes med Yvonne Hirdmans Mellankrigstider. Efterkrigstider är ett försök att fånga perioden i hela dess fascinerande komplexitet och ge rättvisa åt dem som levde i skuggan av andra världskrigets brott mot mänskligheten. Efterkrigstiden är intressant att studera, för att finna svar på vår tids ödesfrågor men också som ett varnande exempel: Tron på en evig ekonomisk utveckling har ställt oss inför en uppvärmd och tömd planet. Och krigen rasar fortsatt.

Sverige var ett föregångsland när det gäller internationellt bistånd. Idag attackeras den traditionella biståndspolitiken från olika fronter, både i Sverige och internationellt. Men vad är den historiska bakgrunden till dessa debatter? En svindlande uppgift Sverige och biståndet 1945 1975 utspelar sig i glappet mellan vision och verklighet i svensk biståndspolitik och bygger på tidigare oanvänt material i Sidas och dess föregångares arkiv.

Under hela efterkrigstiden var den allmänna tjänstepensionen en given historisk referenspunkt för generationer socialdemokratiska politiker och partimedlemmar. Det så kallade ATP-systemets konfliktfyllda tillkomst i 1950-talets Sverige var ingen historisk händelse vilken som helst, utan den särskilda ingrediens som gjorde det svenska samhällsbygget till en specifikt socialdemokratisk skapelse. ATP-systemet var socialdemokraternas egen reform. Rösträtt och social välfärd flockades samtliga politiska partier kring, men själva juvelen i den svenska välfärdskronan - ATP - hade socialdemokraterna fått sätta dit själva. Trots denna intima historiska koppling medverkade socialdemokraternas partiledning till att Sveriges riksdag sommaren 1994 antog riktlinjerna för ett i grunden nytt och annorlunda pensionssystem. Urban Lundberg beskriver i denna bok hur det gick till när den svenska socialdemokratin slutligen övergav det gamla ATP-systemet. Det är en rafflande historia med många bottnar. Vi får följa hur makten och politikens betingelser förändras i 1980- och 1990-talens Sverige. I arbetet med att förändra pensionssystemet förändrade den svenska socialdemokratin både sig själv och sin förståelse för sitt politiska uppdrag. Urban Lundberg, född 1971, är historiker verksam vid Stockholms universitet. Juvelen i kronan. Socialdemokraterna och den allmänna pensionen är hans doktorsavhandling.