Urban Markström

Det offentliga stödsystemet för personer med psykisk funktionsnedsättning är i dag huvudsakligen ett samhällsbaserat servicesystem med tyngdpunkt på öppna vård- och stödformer. Det finns dock brister i systemets förmåga att möta behoven hos dessa personer, liksom det finns övergripande brister i deras situation i samhället som helhet. Trots omfattande reformer kännetecknas fortfarande situationen för målgruppen av utsatthet i form av diskriminering och andra former av stigmatisering samt ekonomisk och social marginalisering. Till detta kommer upplevelser av bristande inflytande över den egna vård- och stödsituationen. Trots svårigheter att leva upp till välfärdsreformernas målsättningar och att implementera evidensbaserade och effektiva insatser på området, finns ändå anledning till optimism. Det här är den tredje reviderade upplagan av boken, där aktuell forskning om livssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning samt kunskap om effektiva vård- och stödinsatser presenteras. Här redovisas en mängd olika interventioner och stödformer som visar att det finns effektiva sätt att förändra situationen. Att leva med psykisk funktionsnedsättning vänder sig till studerande inom sociala eller vårdinriktade högskoleutbildningar, men också till personer inom verksamheter som i arbetet möter personer med psykisk funktionsnedsättning.

Förmågan och möjligheten att arbeta är viktig både för den enskilda individen och för samhället. När en person helt eller delvis förlorar sin arbetsförmåga på grund av ohälsa ska olika aktörer i välfärds­samhället möjliggöra återgång i arbete. Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen blir i en del fall komplex beroende på variationer i aktörernas perspektiv på arbetsförmåga, de bedömningsmetoder som används och vilka regelverk som är tillämpbara. Kunskapsbaserade åtgärder för att främja återgång i arbete involverar i allmänhet arbetsplatsen som en central aktör och arena för åtgärder, medan praktiken ofta är annorlunda. Boken belyser förut­sättningar för att implementera kunskapsbaserade utredningar och åtgärder i det svenska samhället, liksom komplexiteten i dessa processer. Boken vänder sig till personer som arbetar med bedömning av arbetsförmåga och med åtgärder för att främja återgång i arbete. Målgrupper är studerande och professionella som i sin yrkesutövning inom till exempel primärvården, företagshälsovården eller inom privata rehabiliterings­enheter arbetar med sjukskrivningsprocesser och arbetslivsinriktad rehabilitering. Boken riktar sig också till arbetsgivare och arbetsledare som har ansvar för sjukskrivna medarbetares återgång i arbete.

Socionomyrket innebär ett stort ansvar, där man fattar beslut om insatser som påverkar andra människors liv. Hur ser man till att besluten är grundade i relevant och tillförlitlig kunskap? Fungerar den valda insatsen, för vem och i vilka situationer? Den här boken handlar om fördelar och nackdelar med erfarenhet respektive forskning som grund för kunskap – och hur de med fördel kan kombineras. Eftersom vi människor lätt drar fel eller förhastade slutsatser är kritiskt tänkande en central färdighet. Författarna beskriver därför hur du i beslutsprocessen kan navigera mot bästa möjliga kunskapsanvändning. De visar även varför en socionom som aldrig tänkt forska kan ha nytta av kunskaper i forskningsmetodik. Erfarenhet, vetenskap, kunskap vänder sig till studerande på socionomprogrammet och till verksamma i socialt arbete. Ulrica von Thiele Schwarzär leg. psykolog och professor i psykologi vid Mälardalens universitet. Henna Hassonär professor i implementering vid Karolinska institutet och chef för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm. Urban Markströmär professor i socialt arbete vid Umeå universitet. Sagt om boken:”Det är här som boken, som kan beskrivas som en smärre pärla eller en kompakt karamell, på ett lättfattligt och tydligt sätt förenar vetenskap och erfarenhet. [...] Erfarenhet, vetenskap, kunskap fungerar utmärkt som en uppslagsbok: begriplig, hanterbar och meningsfull när det gäller att navigera i det enorma hav av kunskap som studenten och yrkespersonen ständigt måste förhålla sig till. Vad är rätt och vad är rimligt? Den här boken bidrar på ett värdefullt sätt till att besvara frågorna.” Jack Lukkerz, BTJ-häftet nr 1, 2025

Införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorn har ytterligare aktualiserat behovet av kunskapsutveckling om socialt arbete i hälso- och sjukvård. Kunskap och utbildning är ett viktigt inslag i socionomers individuella professionalisering. Perspektiv på hälso- och sjukvårdskuratorns mångfacetterade arbete ger en aktuell bild av arbetets innehåll och karaktär och en fördjupad teoretisk ram för det sociala arbetet i hälso- och sjukvård som vidgar förståelsen för yrkets utmaningar och för hur dessa kan hanteras. Kuratorn befinner sig många gånger i en skärningspunkt mellan olika intressen och röster. I boken beskrivs och förespråkas en bred kunskapsbas som spänner över institutionella, organisatoriska, juridiska, kulturella och relationella aspekter av det sociala arbetet i hälso- och sjukvård. Vidare beskrivs det komplexa sambandet mellan hälsa/ohälsa och det sociala sammanhanget. Boken är därför ett stöd till hälso- och sjukvårdskuratorn i att inhämta kunskap som stärker det professionella självförtroendet och förmågan att hantera arbetets utmaningar. Boken vänder sig huvudsakligen till studenter på avancerad nivå som läser den legitimationsgrundande hälso- och sjukvårdskurators­utbildningen samt yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer, men kan med fördel också användas inom socionomprogrammet och professionsutbildningar inom vård och omsorg.

Människor med ett psykiskt funktionshinder ska ha samma möjlighet till gemenskap och delaktighet som andra. Den målsättningen var grunden för den svenska psykiatrireformen som trädde i kraft 1995. De psykiskt funktionshindrades livssituation skulle förbättras med hjälp av effektivare insatser och tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Det blev en omdebatterad reform. Kritikerna menar att de psykiskt funktionshindrade riskerar att överges eller hänvisas till en socialtjänst utan nödvändig kunskap. Förespråkarna hävdar tvärt om att utvecklingen är nödvändig för att kunna integrera de psykiskt funktionshindrade i samhället. I denna bok studeras planeringen och genomförandet av psykiatrireformen samt den historiska utvecklingen på psykiatriområdet, från de stora mentalsjukhusen till dagens situation. Utvecklingen av nya synsätt och arbetsmetoder granskas, liksom den politiska processen bakom psykiatrireformens tillkomst.