Vanna Nordling

Antalet människor som lever under hot om utvisning har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt har det vuxit fram en medvetenhet om att dessa människor är ? och kommer att vara ? invånare i Sverige. En bred social rörelse med fokus på irreguljära migranters rättigheter har formerats och bidragit till att lagstiftningen på området förändrats. Människor utan uppehållstillstånd har idag rätt till sjukvård ?som inte kan anstå? och deras barn har rätt att gå i skolan. Utvecklingen är dock dubbel. Över hela Europa stängs gränserna. Och politiska krav på en närmast total exkludering av irreguljära migranter har vunnit gehör. Det som länge framstod som en utveckling mot ökade rättigheter för dessa människor har visat sig handla om återkommande förhandlingar där utgången är oviss. ? I denna antologi analyserar 19 svenska forskare hur tillståndet irregularitet skapas, återskapas och upplevs. Irregularitet förstås som präglat av föränderlighet, pluralism och temporalitet, och inte som en fast identitet eller egenskap. De olika texterna uppmärksammar hur detta tillstånd synliggör en rad dramatiska paradoxer, särskilt i den svenska välfärdsstaten. Texterna diskuterar främst det komplicerade förhållandet mellan medborgerliga och mänskliga rättigheter och verklighetsglappet mellan föreställningen om Sverige som ?världsbäst? på humanitet, jämställdhet och solidaritet och den våldsamma exkludering som sker i den inkluderande välfärdsstatens geografiska och rättsliga marginaler. Maja Sager är biträdande lektor på Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Helena Holgersson är sociolog och arbetar som lektor på Institutionen för kulturvetenskap vid Göteborgs universitet. Klara Öberg är antropolog och affilierad vid IRIS, Écoles des hautes études en science sociales i Paris. Hon undervisar i migration, genus och globalisering vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Utöver redaktörerna medverkar Henry Ascher, Maria Bexelius, Carin Björnberg Cuadra, Pouran Djampour, Sofi Jansson, Shahram Khosravi, Anna Lundberg, Heidi Moksnes, Amanda Nielsen, Vanna Nordling, Anette Rosengren, Erika Sigvardsdotter, Niklas Selberg, Mikael Spång, Emma Söderberg och Åsa Smith Wahlström.

I denna bok undersöks olika aspekter av rasism och antirasism samt dess påverkan på det sociala arbetets brukare, yrkesverksamma och frivilliga aktörer i olika välfärdssammanhang. Vår ambition med denna bok är att främja reflektion och stimulera till en debatt om rasism och antirasism i socialt arbete. De olika kapitelbidragen visar på en mångfald sätt som huvudtemat rasism och antirasism i socialt arbete kan studeras utifrån val av empiriska fall och teman, liksom avseende teoretiska och metodologiska ingångar. Bidragen befinner sig på olika nivåer och inom olika områden empiriskt och teoretiskt: socialpolitik, migrations- och integrationspolitik, offentligt socialt arbete, organisation, civilsamhälle, brukar- eller klientnära arbete med och för olika individer och grupper av människor, människors livsvillkor och erfarenheter. Rasism, antirasism och socialt arbete i spåren av migration vänder sig till studerande på socionomprogrammet och mastersprogrammet i socialt arbete, men är av intresse även för forskare och lärare inom socialt arbete och närliggande discipliner samt för yrkesverksamma socialarbetare och andra välfärdsprofessionella.

Globalisation of the economy, as well as movement of people and increasing securitisation of borders, have challenged and to different degrees destabilized forms of national belonging and solidarity. Such developments produce new borders and boundaries, separate citizens from non-citizens and create hierarchies of “deservingness”. This dissertation analyses if and how social work contributes to the destabilisations as well as to the reinforcements of present citizenship practices in Sweden. Through two case studies, it critically investigates the acts and actions provided by social workers when giving support to undocumented migrants, a group most often excluded from the social services. The book raises questions on the responsibilities of social workers as well as of the welfare state. What happens with social work practice when persons who are excluded from the welfare state through migration policies appear in front of the social workers, requiring social workers to act in ways that they find to be responsible?