Vibeke Waallann Hansen

Elin Danielson-Gambogi (1861–1919) kuuluu suomalaisen taiteen historian tunnetuimpiin nimiin. Hänen monikerroksiset teoksensa käsittelevät eritysesti naisia esitteleviä aiheita ennakkoluulottomasti ja rohkeasti. Teokset paljastavat tasapainottelun naisen, taiteilijan ja yksilön roolien välillä eri kulttuureiden rajalla. Ne kuvastavat myös sitä, miten naiset rakensivat identiteettiään taiteen kautta aikana, joka ei vielä antanut siihen lupaa. Danielson-Gambogin maalaamat omakuvat ja intiimit arkielämän hetket kertovat tarinaa identiteetin löytymisestä ja oman äänen puolustamisesta – teemoista, jotka puhuttelevat yhä nykyisinkin. Elin Danielson Gambogi (1861–1919) är ett av de mest kända namnen i den finska konsthistorien. Hennes mångfacetterade verk behandlar framför allt motiv som skildrar kvinnor på ett fördomsfritt och djärvt sätt. Verken belyser balansgången mellan rollerna som kvinna, konstnär och individ på gränsen mellan olika kulturer. De speglar också hur kvinnor byggde upp sin identitet genom konsten under en tid då detta ännu inte var tillåtet. Självporträtten och de intima ögonblicken i vardagen i Danielson-Gambogis verk berättar en historia om att hitta sin identitet och att stå upp för sin egen röst – teman som fortfarande är aktuella i dag. Elin Danielson-Gambogi (1861–1919) ranks among the most celebrated artists in Finnish art history. Her rich, multi-layered oeuvre offers a bold exploration of womanhood, shaped by her own experience as a woman and artist navigating between different cultures. It also illuminates how women used art to define themselves at a time when society afforded them limited opportunities for self-expression. Through self-portraits and intimate scenes of everyday life, Danielson-Gambogi charts an artist's journey towards selfhood and an unmistakably original voice – concerns that remain strikingly relevant today.

I den nordiska konsten kring sekelskiftet 1900 utgör magisk besjälad natur en fascinerande och återkommande tematik. Djupa skogar, dimhöljda ängar och brusande forsar, kom i flera verk från denna tid att befolkas av olika naturväsen såsom troll, älvor och Näcken. Intresset för nordisk folktro och mytologi bland bildkonstnärer, sammanföll i tid med nationella strömningar, inflytanden från symbolismens tankevärld och ett uppsving för nedtecknade sägner och illustrerad sagolitteratur. John Bauers fängslande sagoillustrationer presenteras i denna bok i dialog med verk av hans samtida nordiska konstnärskollegor, däribland J. A. G. Acke, Agnes de Frumerie, Akseli Gallen-Kallela, Ernst Josephson, Theodor Kittelsen, Louis Moe och Hugo Simberg. Angelägna frågeställningar, kopplade till natur, magi och identitet, tematiseras inom den nordiska samtidskonsten hos konstnärer såsom Maria Friberg, Elisabeth Henriksson och Tori Wrånes. Denna rikt illustrerade publikation har tillkommit i samband med den omfattande utställningen Trollbunden – John Bauer och den magiska naturen, som visas på Prins Eugens Waldemarsudde hösten 2020 och vintern 2021. Ett antal framstående experter inom konst, litteratur och etnologi ger intressanta perspektiv på folktro och väsen i nordisk konst, sägner och sagor och på visualiseringen av en besjälad natur då och nu.