Vicki Johansson

Under de senaste årtiondena har användningen av olika granskningsformer för att undersöka, kontrollera och bedöma resultatet av offentlig politik ökat lavinartat. I Sverige och i andra länder investerar regeringar omfattande resurser och politisk tilltro till granskningars positiva effekter. Men vad innebär all denna granskning? Hur är det tänkt att olika former av granskning ska fungera? Är granskning alltid av godo? I Uppdrag offentlig granskning beskrivs, jämförs och analyseras fem granskningsformer: tillsyn, revision, utvärdering, ackreditering samt kvalitets- och rankningssystem. Jämförelsen sker med avseende på gemensamma kännetecken och specifika särdrag, orsaker till varför användningen har ökat samt vilka problem de olika granskningsaktiviteterna antas vara en lösning på. I boken problematiseras och diskuteras också granskningsfenomenets orsaker och funktioner i ett nutida samhälleligt och demokratiteoretiskt perspektiv. Särskild uppmärksamhet riktas mot de effekter, både positiva och negativa, som granskning av offentlig politik och verksamhet kan få för ansvarsutkrävande, verksamhetsutveckling och förtroendet för det demokratiska systemet. Boken vänder sig i första hand till studenter i offentlig förvaltning och statsvetenskap, men också till studenter i andra samhällsvetenskapliga ämnen som till exempel socialt arbete, företagsekonomi, sociologi samt till anställda i kommuner och stat med intresse för granskningens teori och praktik.

Som chef i offentlig verksamhet hanterar man komplexa, otydliga och potentiellt konfliktfyllda situationer och sammanhang. Det är ett annorlunda ledarskap som sällan beaktas i den moderna ledarskapslitteraturen. Den är ofta inriktad på privat sektor och tar det vinstdrivande företaget eller föreningslivet som utgångspunkt, inte sällan som enkla recept på snabba framgångar utifrån nordamerikanska förhållanden. Som chef inom eller ledare av offentlig verksamhet i Sverige verkar man under andra villkor. Här finns ett växelspel mellan politisk ledning och förvaltningsledning att ta hänsyn till. Av offentliga företrädare förväntas också transparens i förhållande till det övriga samhällslivet. Det offentliga ledarskapet är stundtals motsägelsefullt och utsatt för krav som ofta är svåra att förena. Ett annorlunda ledarskap är en bok om och för chefer i svensk offentlig verksamhet. Ambitionen är att underlätta för läsaren att tänka mer nyanserat kring ledarskap i offentlig sektor, oavsett om läsaren är student eller redan verksam chef.

Vad händer när ett vägprojekt ska realiseras? Hur går det till när beslut fattas? Hur hanteras risker? Varför byggs cykelbanor, busshållplatser, trafikplatser, viltstängsel och bullerskydd där de byggs? Och varför placeras massaupplag, tunnlar och broar där de placeras? I Vägen till en väg analyseras dessa frågor utifrån ett konkret vägprojekt: BanaVäg i Väst . Vägplanering äger rum i en komplex och fragmentiserad genomförandeorganisation. Aktörerna är många statliga myndigheter, kommuner, konsulter, företag, intresseorganisationer, aktionsgrupper, markägare och allmänhet och de har i regel också synpunkter på hur en väg skall utformas. För att påverka besluten använder de både informella och formella maktresurser. I planeringens centrum står vägplanerarna som tolkar mål och regler, prioriterar mellan åtgärder och väger olika intressen och önskemål mot varandra. För att lyckas med denna uppgift måste de vara skickliga förhandlingsbyråkrater. Vicki Johansson är professor i offentlig förvaltning och verksam vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

En demokratis legitimitet är beroende av att medborgarna uppfattar att politiska beslut också blir genomförda. Därför använder staten olika styrmedel för att främja, övervaka och kontrollera genomförandet av offentlig politik. Tillsyn är ett sådant styrmedel, som används allt oftare och inom allt fler politikområden. Men är tillsyn ett effektivt styrmedel? Inspektörer prioriterar ständigt mellan mål, arbetsuppgifter och tillvägagångssätt, vilket innebär att de i hög grad utformar den faktiskt förda politiken. Tillsynens effektivitet är därför nära relaterad till de val som inspektörerna gör. Vilka prioriterings-, följsamhets- och rättsäkerhetsstrategier använder inspektörer? Vilken betydelse får olika strategier för effektiviteten och legitimiteten? I boken Tillsyn och effektivitet diskuteras dessa frågor utifrån en jämförande fallstudie av två statliga tillsynsmyndigheters inspektionsverksamhet: Arbetsmiljöverket och Kemikalieinspektionen.