Victoria Benedictsson

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare. Fru Marianne (1887) handlar om en romantiskt lagd, bortskämd borgarflicka som gifter sig med en bonde och flyttar ut på landsbygden. Det nya livet som bondhustru är dock inte okomplicerat och det verkliga livet skiljer sig betydligt från den bild hon skapat sig genom romanerna. I Fru Marianne får läsaren följa en ung kvinnas utveckling, de insikter hon tillägnar sig och de krav som ställs på en vuxen kvinna i rollen som hustru och mor. Romanen kan även ses som ett försök från Benedictssons sida att bidra med nyanser till den debatt kring äktenskapet som pågick vid den här tiden.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare. Vid sin död efterlämnade Benedictsson ett stort antal halvfärdiga manuskript, skisser och utkast – ett material hon valt att testamentera till vännen och författarkollegan Axel Lundegård. I två samlingsvolymer, Berättelser och utkast (1888) respektive Efterskörd (1890), sammanställde Lundegård både i olika sammanhang redan utgivna texter och texter vilka aldrig tidigare varit publicerade. I denna samling presenteras ett antal noveller och pjäser, däribland flera av Benedictssons postumt mest hyllade alster, exempelvis den banbrytande enaktaren ”I telefon”, som fortfarande spelas.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare. Vid sin död efterlämnade Benedictsson ett stort antal halvfärdiga manuskript, skisser och utkast – ett material hon valt att testamentera till vännen och författarkollegan Axel Lundegård. Bland dessa texter fanns ett novellutkast och ett dramautkast, båda med titeln Den bergtagna. Det påbörjade dramat avslutades av Lundegård och kompletterades med undertiteln En kärlekens tragedi (1890). I dramat möter vi en kvinna, styrd av dåtidens konventioner, som väljer att följa sitt hjärta före sitt förnuft – och blir ett offer för den fria kärleken. Hon ger sig till en man, en berömd fransk konstnär, förlorar sig själv och blir ”bergtagen”. Verket bygger delvis på Benedictssons olyckliga kärlek till litteraturkritikern m.m. Georg Brandes.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare. Vid sin död efterlämnade Benedictsson ett stort antal halvfärdiga manuskript, skisser och utkast – ett material hon valt att testamentera till vännen och författarkollegan Axel Lundegård. Bland dessa texter fanns den ofullbordade romanen Modern som färdigställdes av Lundegård och utgavs 1888. Vänskapen mellan Benedictsson och Lundegård var djup, men inte problemfri. Då Lundegård förälskar sig i en herrgårdsflicka leder detta till ett triangeldrama. Benedictsson påbörjar Modern, där författaren blottar sitt känsloliv och sin svartsjuka. I verket möter vi en mor, hennes son och dennes fästmö – tre karaktärer i vilka man kan igenkänna Benedictsson själv, Lundegård och dennes förälskelse – och möjligen ger boken delvis svar på frågan varför Benedictsson valde att släcka sitt liv.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare. Vid sin död efterlämnade Benedictsson ett stort antal halvfärdiga manuskript, skisser och utkast. Bland dessa texter fanns lustspelet Teorier, författat 1887. Verket glömdes dock bort och utgavs först 1988 – hundra år efter författarens död. I Teorier – som utspelas på en liten svensk badort sommaren 1877 – driver Benedictsson friskt med den dåvarande kvinno- och äktenskapsfrågan. Boken behandlar frågor om flickors uppfostran och utbildning, kärleken och äktenskapet och kvinnans roll i hemmet och i samhället. Vi får här möta två kvinno- och manstyper: en sunt sinnlig, praktiskt lagd dotter och hennes teoretiserande manshatande, livsfientliga mor, en sunt sinnlig man med sin nära koppling till djur och natur, samt en gammal kvinnokarl som har utvecklats till kvinnohatare.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare. Final (1885) är ett drama i tre akter och något för den här tiden så ovanligt som ett samarbete mellan två författare, Victoria Benedictsson och Axel Lundegård. Dramat utspelar sig under tre vårdagar i en svensk landsortsstad. Här möter vi paret Bruhn, som har återkommande fester där societeten närvarar. Men bakom den vackra ytan, med sitt sociala spel, döljer sig en krass verklighet... Dramat, som hade urpremiär först 1888, då Benedictsson inte längre var i livet, avhandlar bl.a. frågor om jämställdhet och ekonomisk ansvarslöshet på ett sådant sätt att verket känns relevant än idag, mer än hundra år efter det skrevs.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare. Folkliv och småberättelser (1877) är en samling noveller med främst folklivsteman. Boken inbegriper bland annat verklighetstrogna och levande skildringar av människor på den skånska landsbygden. Berättelserna uppvisar en djup kännedom och förståelse för landsbygdsfolkets särdrag vid den här tiden, som var okända för andra samhällsgrupper. För novellsamlingen erhöll Benedictsson ett stipendium från Svenska Akademien.

Victoria Benedictsson (1850-88) var en svensk författare och dramatiker som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren. Trots den korta tid som hennes författargärning omfattade anses hon som en av de främsta bland 1880-talets realistiska författare. Benedictssons debut, novellsamlingen Från Skåne (1884), utgörs av en samling folklivsberättelser där hon med tydlig realism skildrar bl.a. den skånska landsbygden med dess människor. Novellerna – där kvinnors liv ofta hamnar i fokus – bygger dels på författarens egna erfarenheter, dels på observationer av det omgivande samhället. Verket har senare kommit att betraktas som ett sällsynt träffsäkert tidsdokument.

" -Mamma, jag har fått ett sådant underligt brev, sade Marianne och ställde sig vid bordet. -Vad då om? - Läs själv. Hon räckte fram brevet, fru Björk avtorkade sina händer, tog det och började läsa. Marianne satte sig ned vid andra sidan bordet för att vänta." Brevet, som ska vända den unga Mariannes liv upp och ned, kommer från lantbrukaren Börje Olsson. Inuti presenteras ett frieri, utan krusiduller eller utsvävande formuleringar. Snart är de tu gifta, men Marianne inser snart att hon inte är lycklig i sitt äktenskap. Börjes vän Pål anländer till deras gård, och med honom kommer det ytterligare bekymmer för Marianne och Börjes äktenskap. Pål och Marianne fattar tycke för varandra, och Marianne tvingas ta ett svårt beslut. Ska hon bryta upp sitt äktenskap till förmån för sin nya förälskelse, eller försöka leva med mannen hon gift sig med och lovat sitt liv och trohet till? "Fru Marianne" hamnade mitt i debatten om kvinnlig frigörelse när den utgavs 1887. Verket, som i efterhand är ett av Benedictssons mest hyllade, fick blandade recensioner när det först utgavs. Detta är bland de sista verken som publicerades när författaren fortfarande var i livet. -

Olinjerad anteckningsbok i A5-format med Victoria Benedictssons porträtt. 80 sidor. 100 g, lätt naturtonat och FSC-märkt kvalitetspapper.

Selma Berg är 16 år, orädd och nyfiken. Hon drömmer om att bli konstnär och vill studera. Men som ung kvinna på 1880-talet tvingas hon in i ett kärlekslöst äktenskap med en förmögen äldre man. Selma försöker hitta utrymme att leva, samtidigt som hon växer sig alltmer bitter och hård. Friheten blir hennes enda mål. Victoria Benedictssons noveller och romaner hör till våra klassiker. Hon var en av 1800-talets främsta realistiska författare och många ser henne också som en feministisk föregångsfigur. Romanen Pengar från 1885 bygger till stor del på hennes personliga erfarenheter och är en stark kritik mot dåtidens kvinnosyn och äktenskapslagar. Boken är ständigt återutgiven och är översatt till många språk. Nu kommer denna klassiker i en lättläst version på Vilja förlag! Boken finns även som e-bok och digital ljudbok.

Folkliv & småberättelser gavs ut för första gången 1887. Författaren Victoria Benedictsson, född 1850, hade fyra år tidigare gjort sin debut med prosasamlingen Från Skåne, vilken togs emot som ett viktigt och nydanande verk inom realismen och det modernistiska genombrottet. En fantastisk start för en debutant. För Folkliv och småberättelser blev hon fjärde kvinnliga författare att motta ett stipendium från Svenska Akademien. Victoria Benedictsson har aldrig varit bortglömd under de år som gått sedan hon gick ur tiden 1888. Hennes författarskap är fortfarande hett och aktuellt, och till ständig inspiration inom både teater och litteratur. Senaste utgåvan av Folkliv & småberättelser från 1980-talet är sedan länge slutsåld, och nu låter vi den bli startskottet för Ekström & Garays klassikerserie. Med nytt förord av Åsa Dahlberg-Ohlsson.

Victoria Benedictsson har kallats 1880-talets geni och "hjältinna i en tragedi". Hon efterlämnade en liten men tungt vägande prosaproduktion, som hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren. Intresset för hennes författarskap och person har aldrig minskat. Fru Marianne från 1887 handlar om Marianne, den bortskämda storstadskvinnan som gifter sig med Börje och blir bondhustru på den skånska ladnsbygden. Det är en roman om kärlekens irrvägar och samtidigt en rik karaktärsskildring av en kvinna som växer till insikt om kärlekens krav. Boken filmades för tv av Carin Mannheimer 2001, med Cecilia Frode och Per Morberg i huvudrollerna.

Victoria Benedictsson published Money, her first novel, in 1885. Set in rural southern Sweden where the author lived, it follows the fortunes of Selma Berg, a girl whose fate has much in common with that of Madame Bovary and Ibsen's Nora. The gifted young Selma is forced to give up her dreams of going to art school when her uncle persuades her to marry, at the age of sixteen, a rich older squire. Profoundly shocked by her wedding night and by the mercenary nature of the marriage transaction, she finds herself trapped in a life of idle luxury. She finds solace in her friendship with her cousin and old sparring partner Richard; but as their mutual regard threatens to blossom into passion, she draws back from committing adultery and from the force of her own sexuality. The naturalism and implicit feminism of Money place it firmly within the radical literary movement of the 1880s known as Scandinavia's Modern Breakthrough. Benedictsson became briefly a member of that movement, but her difficult personal life and her struggles to achieve success as a writer led to her suicide only three years later.

Författarinnan Victoria Benedictsson förknippas först och främst med romanerna Pengar (1885) och Fru Marianne (1887). Novellsamlingen Från Skåne (1884) har räknats som hennes debut, men hennes egentliga förstlingsverk är Sirenen. Sirenen är en följetongsroman som hon fick publicerad i Sydsvenska Dagbladet under hösten 1876 under pseudonymen Tardif. Redaktör Carl Herslow var tveksam, men efter många underhandlingar fick Benedictsson honom över på sin sida, och han lät publicera den i sin tidning. Denna roman har sedan 1876 legat dold i arkiv. Den kan läsas alldeles utmärkt som en sorts lättare förströelse, men på ett djupare plan tar romanen läsaren med på en resa in i författarinnans livssituation och livsuppfattning. Att huvudpersonen Isabella är språkrör för Benedictssons innersta tankar och åsikter kan knappast betvivlas. Isabella är förbittrad på männen och lägger ofta och gärna ut texten om deras uselhet, samtidigt som hon agerar ytterligt ”okvinnligt” och dessutom ger svidande kritik åt det egna könet. Vi som producerat boken står även bakom arbetet med Victoria Benedictsson-hemsidan (www.victoriabenedictsson.se). Arbetet bedrivs ideellt och alla intäkter som boken ev. inbringar går oavkortat till det fortsatta arbetet med hemsidan. För ekonomisk bidrag till tryckningen av boken Sirenen vill vi framföra vårt varma tack till: Längmanska kulturfonden.

Victoria Benedictsson (1850-1888) efterlämnade vid sin död två utkast med titeln Den bergtagna - en novell och ett drama. Historien om en oerfaren svenskas passionerade men ödesdigra möte med en berömd fransk konstnär i 1880-talets Paris speglar hennes eget livsöde och kärlekshistorien med den tongivande kritikern Georg Brandes. Här presenteras båda utkasten, hämtade direkt från Benedictssons handskrifter, med kommentarer till manuskriptet samt en förteckning över Benedictssons verkanknutna fragment och anteckningar. Professor emerita Birgitta Holm skriver i förordet till boken: "'Den bergtagna' hör till slutfasen av Victoria Benedictssons liv. De två utkasten, novellen och dramat, kom till parallellt och om båda gäller nog författarens ord att hon trodde det var de som skulle komma att leva längst efter henne. /---/ Den kvinnliga huvudpersonen är inte bara en kvinna bunden av tidens konventioner, hon är också av en sort som bara älskar en gång, som ger allt i kärleken. /---/ Erfarenhetsgrunden var Victoria Benedictssons möte med Georg Brandes - att rista ur det egna hjärtat vad det innebar att ge sig till en man. /---/ Hon upplevde sig ha förlorat sitt jag, som i dramat och novellen var hon en kvinna under inflytande, en bergtagen."

Victoria Benedictsson (18501888), pseudonymen Ernst Ahlgren, blev under sitt liv känd som författare av romaner om tidens könspolitiska frågor och mästerlig tecknare av den skånska landsbygdens människor. Efter sin död framstod hon i postuma utgåvor även som spirituell dramatiker och skapare av mörka själsanalyser. Hennes verk är skrivet på liv och död, i brottningen med dåtidens kvinnliga existensvillkor. Det utmynnade i det självutlämnande manuskriptet Stora boken, som utgör ett motstycke till Strindbergs bekännelseverk från samma epok, en litteratur av nytt slag. Introduktion av akademiledamoten Horace Engdahl. Textredigering och kommentarer av Ebba Witt-Brattström.

Victoria Benedictsson (18501888), pseudonymen Ernst Ahlgren, blev under sitt liv känd som författare av romaner om tidens könspolitiska frågor och mästerlig tecknare av den skånska landsbygdens människor. Efter sin död framstod hon i postuma utgåvor även som spirituell dramatiker och skapare av mörka själsanalyser. Hennes verk är skrivet på liv och död, i brottningen med dåtidens kvinnliga existensvillkor. Det utmynnade i det självutlämnande manuskriptet Stora boken, som utgör ett motstycke till Strindbergs bekännelseverk från samma epok, en litteratur av nytt slag. Introduktion av akademiledamoten Horace Engdahl. Textredigering och kommentarer av Ebba Witt-Brattström.