Victoria Enkvist

Denna bok riktar sig främst till rektorer som deltar i den första delkursen ”Skoljuridik och myndighetsutövning” på det statliga Rektorsprogrammet. Boken består av ett antal rättsvetenskapliga uppsatser valda utifrån innehållet i denna kurs. Förhoppningen är att boken kan tjäna som fördjupning i skoljuridik både inom och utom Rektorsprogrammet och som inspiration i övrigt inom skolväsendet. Författarna är verksamma vid Uppsala och Göteborgs universitet och har mångårig erfarenhet av undervisning på kursen Skoljuridik och myndighetsutövning.

Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra. Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc. Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang.

Att arbeta med mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning väcker många frågor. Vad innebär det egentligen att mänskliga rättigheter är just rättigheter, och vilka plikter för de med sig? Vilka strategier kan anammas i arbetet mot rasismens normalisering? På vilket sätt ska konventioner tolkas i relation till svensk lagstiftning, och varför är det centralt med ett gott bemötande? I skärningspunkten mellan ledande forskning och praxis i den svenska förvaltningen diskuteras dessa och många andra frågor. Mänskliga rättigheter i teori och praktik: Från idé till förvaltning bidrar med såväl vetenskapliga som praktiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på arbetet med mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige. I boken förenas etik, statsvetenskap och juridik med konkreta frågor och utmaningar som aktörer inom den svenska förvaltningen möter. Ledande forskare inom fältet och offentliganställda med expertfunktioner inom sina myndigheter diskuterar och bidrar med perspektiv på hur mänskliga rättigheter bör förstås, såväl i teori, tillämpning och praktik som i länkarna däremellan. Boken fungerar som ett stöd och ett diskussionsunderlag för att driva arbetet med mänskliga rättigheter framåt. Den vänder sig till dig som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige, med eller utan juridisk kompetens, men även till dig som just nu studerar mänskliga rättigheter för att i framtiden arbeta med ämnet.

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2016 en nationell konferens på temat likvärdig utbildning. Detta är den andra antologin med bidrag på det temat. I antologin diskuteras vad likvärdig utbildning, en likvärdig skola och en skola för alla betyder. Analyserna spänner över stora områden såsom vad människors lika värde har med likvärdighet i skolan att göra, till den motsättning som kan ses mellan en likvärdig skola för alla och skolans kompensatoriska uppdrag. Historiska, filosofiska och rättsvetenskapliga analyser blandas på ett intressant och givande sätt. Juridiska fakulteten har inrättat IfU, som har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området. Med utbildningsrätt menar IfU insikt i och analys av - alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, - de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och - de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler. Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2016 en nationell konferens på temat likvärdig utbildning. Denna antologi innehåller bidrag på det temat. Juridiska fakulteten har inrättat IfU som har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige. Med utbildningsrätt kan man förstå insikt i och analys av – alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, – de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och – de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler. Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida ifu.jur.uu.se. Medverkande författare: Victoria Enkvist, Ingrid Helmius, Johan Höök, Lotta Lerwall, Olle Lundin, Gustaf Wall och Kavot Zillén.

I denna bok behandlas religionsfrihetens rättsliga ramar med utgångspunkt i de regleringar som finns i den svenska grundlagen och i Europakonventionen. En övergripande fråga som studien syftar till att besvara är hur utformningen och syftet med bestämmelserna i fråga förhåller sig till hur friheten har tolkats och tillämpats i såväl teori som praktik. Inledningsvis ges en redogörelse av den teoretiska diskussionen kring religionsfrihetens betydelse med utgångspunkt i förarbeten och doktrin. Därefter följer en diskussion om hur religionsfriheten har tolkats och tillämpats i konkreta förhållanden, vilket belyses genom tre olika frågekomplex. Dessa områden är religiöst motiverad slakt, religiöst motiverad omskärelse och religiösa symboler i det offentliga. De olika delarna visar hur lagstiftaren har resonerat kring regleringarna rörande religionsfrihet. Boken presenterar en vägledning i hur reglerna rörande religionsfrihet kan förstås och tillämpas i praktiska situationer men studien innehåller också en kritisk analys av de befintliga regelverken. Europakonventionens bestämmelse rörande religionsfrihet är relativ, vilket medger begränsningar av rättigheten enligt vissa förutsättningar. Enligt regeringsformen är religionsfriheten, i vart fall ur ett teoretiskt perspektiv, en rättighet som inte kan begränsas genom lag. En central fråga i avhandlingen är om religionsfriheten i praktiken är att anse som en absolut frihet eller om teori och praktik skiljer sig åt. Akademisk avhandling.