Wieland Wermke

Lärarutbildning, makt och politik är en forskningsantologi som synliggör hur lärarutbildningar formas i ett spänningsfält mellan högskola, skolpolitik, profession, media och överstatliga aktörer som OECD. Boken skiljer mellan politiken, det vill säga statliga beslut och reformer, och ”det politiska”, det vill säga hur gränser, hierarkier och kunskap ordnas inom och kring lärarutbildning. Genom kritiska analyser visar forskarna hur lärarutbildning organiseras och styrs och hur detta inverkar på lärarprofessionen. Boken behandlar också historiska rörelser – från seminarie­traditioner till akademisering och övernationell styrning – och beskriver hur forskningsfältet har utvecklats i Sverige och internationellt. Sammantaget visas att lärarutbildning är mer än en utbildning – den är en arena där frågor om kunskap, politik och profession stöts, blöts och omförhandlas. För att hitta hållbara vägar framåt pekar forskarna på behovet av långsiktig styrning, starka forskningsmiljöer och en genomtänkt koppling mellan vetenskap och praktik. Boken vänder sig till lärarutbildare, lärarstudenter och lärare samt till skolhuvudmän och politiker.

Hur går det till när en friskola byggs upp från grunden? Samtalet om den svenska friskolan är starkt politiserat och utgör ett väsentligt inslag i offentliga debatter och medierapportering. Den här boken vill försöka förstå friskolereformen genom att studera uppbyggnaden av en helt ny fristående gymnasieskola under dess första tre år. Fram till att friskolans första elevgrupp tar studenten får vi följa skolans lärare och deras arbetssituation. Konkreta exempel visar hur organiseringen av ett skolsystem med fria skolval och ekonomisk vinst, omfattande nationella prov och skolinspektion påverkar såväl lärares arbete och autonomi som skolans organisation. Genom att sätta in händelseförloppet i ett vidare sammanhang, både svenskt och internationellt, belyser författarna olika aspekter av friskolesystemet och lärares arbetsvillkor. Anne Montelius (1955--2021) var forskarstuderande i pedagogik vid Stockholms universitet. Hennes forskningsprojekt handlade om uppbyggnaden av en ny fristående gymnasieskola utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Wieland Wermke är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet och docent i pedagogik vid Uppsala universitet. Han forskar om skolprofessioners utbildning och arbete samt skolans organisation utifrån ett internationellt jämförande perspektiv. Gabriella Höstfält är lektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hon forskar om specialpedagog- och speciallärarprofessionernas utveckling samt utformningen av läroplaner och utbildningspolicy.

What do we mean when we speak about teacher autonomy? How free are teachers to go about their work? To answer these complex questions the authors asked thousands of teachers in four national contexts: in Finland, Ireland, Germany and Sweden, what they think autonomy looks like. The resulting book examines teacher autonomy theoretically and empirically, comparing teachers’ perceptions of their professional autonomy. Utilizing a mixed method approach the authors combine data from a large-scale questionnaire study, teacher interviews, lesson and meeting observations, and workshops that brought together teachers from the four participating countries. All this engagement with teachers revealed that simply increasing their professional autonomy might not lead to desired outcomes. This is because, from a teachers’ point of view, increased decision-making capacity brings further complexity and risk to their work, and it may instead lead to anxiety, self-restriction, and the eventual rejection of autonomy. These surprising conclusions challenge the increasingly orthodox view that increased autonomy is a desirable end in itself. This is what the authors call the autonomy paradox.

What do we mean when we speak about teacher autonomy? How free are teachers to go about their work? To answer these complex questions the authors asked thousands of teachers in four national contexts: in Finland, Ireland, Germany and Sweden, what they think autonomy looks like. The resulting book examines teacher autonomy theoretically and empirically, comparing teachers’ perceptions of their professional autonomy. Utilizing a mixed method approach the authors combine data from a large-scale questionnaire study, teacher interviews, lesson and meeting observations, and workshops that brought together teachers from the four participating countries. All this engagement with teachers revealed that simply increasing their professional autonomy might not lead to desired outcomes. This is because, from a teachers’ point of view, increased decision-making capacity brings further complexity and risk to their work, and it may instead lead to anxiety, self-restriction, and the eventual rejection of autonomy. These surprising conclusions challenge the increasingly orthodox view that increased autonomy is a desirable end in itself. This is what the authors call the autonomy paradox.

Skola och utbildning utformas på olika sätt i olika länder. Samtidigt har globaliseringen blivit en viktig del i hur vi tänker och genomför utbildning. Sverige och andra länder påverkas i allt större utsträckning av globala rankningar av utbildningssystem, såsom PISA-undersökningen. I många utvecklingsländer är utbildning dessutom förknippad med biståndspolitikens villkor. Hur kan vi förstå skillnader och anpassningsprocesser i världens olika utbildningsystem? Varför började man överhuvudtaget att jämföra olika utbildningskontexter och hur genomför man bra forskning om utbildning utifrån ett internationellt jämförande perspektiv? I bokens första del beskriver författarna forskningsfältet och ger en översyn över olika forskningstraditioner och deras viktigaste metodologiska och teoretiska ingångar. I den andra delen presenterar och kommenterar de fem studier som kan användas som en metodologisk vägledning för hur man kan förstå och själv genomföra internationellt jämförande studier om skola och utbildning. Boken riktar sig dels till studerande inom pedagogik och lärarutbildning på grund- och avancerad nivå, dels till lärare, doktorander och forskare som vill skaffa sig en överblick över internationellt jämförande pedagogisk forskning. Om författarnaBarbara Schulte är docent i pedagogik vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Hennes forskningsområde är internationellt jämförande pedagogik med fokus på globalisering, privatisering och digitalisering i utbildning, särskilt i Asien och Kina. Wieland Wermke är lektor i specialpedagogik vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, och docent i pedagogik vid Uppsala universitet. Hans forskningsområde är internationellt jämförande pedagogik med särskilt fokus på lärarprofession och skolans organisation.

Läroplansreformerna 1994 och 2011 har medfört omfattande förändringar som i flera avseenden gjort erfarna lärare till nybörjare i sitt bedömningsarbete. Lärares bedömningsarbete har debatterats och kritiserats för att inte vara likvärdigt och rättvist. Den debatten har kommit att domineras av andra aktörerän lärare och kritiken har ofta ensidigt riktats mot lärares bedömningsarbete. Den här boken avser att balansera debatten och öka förståelsen för hur lärares bedömningsarbete påverkas av faktorer som ligger utanför lärares inflytande och ansvar – nämligen de ramar, traditioner, värderingar och ideal som råder i det svenska skolsystemet. Boken vänder sig till lärare, lärarutbildningar och beslutsfattare och belyser lärares nationella och lokala förutsättningar, villkor och agens att bedriva ett gott bedömningsarbete.