Wilhelm Agrell

Oleg Penkovskij betraktade sig som kalla krigets främste spion. Hans uppdragsgivare i väst delade uppfattningen, men var han i själva verket tidens främste desinformatör? Ingår i serien True Spy. (Första titeln: Stig Wennerström – Myten om en svensk storspion.)

Få utomstående har insyn i militär verksamhet. Det är ett förhållande denna bok syftat till att ändra på. I de tre föregående Uppdragsböckerna har militärer med egna ord beskrivit vad de gör, när de gör de som de tränats för. Vilka uppdrag ska hanteras? Vad möter dem, och vilka utmaningar ställs de inför? Hur ser det yrkeskunnande ut som härbärgerar både förmågan att bruka dödligt våld men också förmågan att skapa relationer, förtroende och samarbete? I den här boken bidrar elva olika forskare utifrån skiftande perspektiv, med sina reflektioner över militär yrkespraktik, dess möjligheter och dess utmaningar.

»Mycket underhållande bok om informationsläckage och inkompetens i spionagets dolda världar.« DAST Magazine Rysslands respekt för svensk säkerhet och militär styrka har aldrig varit särskilt stor. Redan under tsartiden var den ryska underrättelsetjänsten aktiv i Sverige, och man förbluffades över hur enkel inhämtningen var jämfört med i andra länder. Mycket information som annars måste luskas fram genom sofistikerad spionverksamhet kunde man här läsa om i vanliga tidningar och offentligt tryck. I takt med att vårt land blivit en allt viktigare spelbricka i det geostrategiska spelet kring Östersjön har det ryska spioneriet mot Sverige bedrivits med en ovanligt stark kontinuitet och långsiktighet. Den här boken handlar om hur ryska agenter med små medel kunnat bedriva omfattande underrättelseverksamhet i Sverige, från det tidiga 1900-talets allt svagare tsarrike, via den långa sovjetepoken, till Vladimir Putins nya imperiebyggarprojekt. Som en av Sveriges mest framstående säkerhetspolitiska experter beskriver Wilhelm Agrell ett sekel av underrättelseoperationer mot Sverige - utförda av ryska agenter och svenska förrädare.

»Wilhelm Agrell skriver med största klarhet« FokusDet ryska anfallet mot Ukraina den 24 februari 2022 var ett historiskt avgörande ögonblick. I ett slag förändrades Europas säkerhetsordning på ett liknande sätt som vid det tyska anfallet mot Polen den 1 september 1939. Vägen mot andra världskriget var liksom Ukrainakrigets förhistoria kantad av omvärldens önsketänkande, felbedömningar och obeslutsamhet. Den destruktiva dynamiken i dessa två säkerhetspolitiska katastrofer visar hur upplevt stabila fredsordningar steg för steg kan smulas sönder. Wilhelm Agrell sätter här in en pågående konflikt i sitt historiska sammanhang. Han ställer två epokgörande krigsförlopp bredvid varandra, jämför deras till synes obönhörliga dramaturgi och finner något allmängiltigt. Det blir tydligt att pardansen mellan anfallarens brutalitet och omvärldens felbedömningar utgör den farligaste utmaningen mot varje säkerhetssystem och dess förmåga att hantera existentiella hot. Röster om boken:»Den som läser En tid för krig är bättre rustad för att förstå 2020-talets förtjänster och brister vad gäller försvars- och säkerhetspolitik än den som nöjer sig med att anlägga kortsiktiga perspektiv.« Svenska Dagbladet»Agrell skriver faktabaserat, populärvetenskapligt och lättförståeligt … Wilhelms Agrells bok är ett viktigt tillskott för att förstå hur konflikter i Europa har utvecklats.« Smålandsposten »Agrell är en utomordentligt skicklig skribent som berättar med stor koncentration.« BTJ

»Mycket underhållande bok om informationsläckage och inkompetens i spionagets dolda världar.« DAST MagazineRysslands respekt för svensk säkerhet och militär styrka har aldrig varit särskilt stor. Redan under tsartiden var den ryska underrättelsetjänsten aktiv i Sverige, och man förbluffades över hur enkel inhämtningen var jämfört med i andra länder. Mycket information som annars måste luskas fram genom sofistikerad spionverksamhet kunde man här läsa om i vanliga tidningar och offentligt tryck. I takt med att vårt land blivit en allt viktigare spelbricka i det geostrategiska spelet kring Östersjön har det ryska spioneriet mot Sverige bedrivits med en ovanligt stark kontinuitet och långsiktighet. Den här boken handlar om hur ryska agenter med små medel kunnat bedriva omfattande underrättelseverksamhet i Sverige, från det tidiga 1900-talets allt svagare tsarrike, via den långa sovjetepoken, till Vladimir Putins nya imperiebyggarprojekt. Som en av Sveriges mest framstående säkerhetspolitiska experter beskriver Wilhelm Agrell ett sekel av underrättelseoperationer mot Sverige - utförda av ryska agenter och svenska förrädare.

De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat. Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor? Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter? Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?

»Den som läser En tid för krig är bättre rustad för att förstå 2020-talets förtjänster och brister vad gäller försvars- och säkerhetspolitik än den som nöjer sig med att anlägga kortsiktiga perspektiv.« Svenska Dagbladet »En tid för krig inbjuder till tankearbete och diskussion. De obehagliga tankar den väcker är viktiga att pröva.« Värmlands Folkblad »Agrell skriver faktabaserat, populärvetenskapligt och lättförståeligt … Wilhelms Agrells bok är ett viktigt tillskott för att förstå hur konflikter i Europa har utvecklats.« Smålandsposten Det ryska anfallet mot Ukraina den 24 februari 2022 var ett historiskt avgörande ögonblick. I ett slag förändrades Europas säkerhetsordning på ett liknande sätt som vid det tyska anfallet mot Polen den 1 september 1939. Vägen mot andra världskriget var liksom Ukrainakrigets förhistoria kantad av omvärldens önsketänkande, felbedömningar och obeslutsamhet. Den destruktiva dynamiken i dessa två säkerhetspolitiska katastrofer visar hur upplevt stabila fredsordningar steg för steg kan smulas sönder. Wilhelm Agrell sätter här in en pågående konflikt i sitt historiska sammanhang. Han ställer två epokgörande krigsförlopp bredvid varandra, jämför deras till synes obönhörliga dramaturgi och finner något allmängiltigt. Det blir tydligt att pardansen mellan anfallarens brutalitet och omvärldens felbedömningar utgör den farligaste utmaningen mot varje säkerhetssystem och dess förmåga att hantera existentiella hot.

Varför reagerar samhällen ofta för svagt och för sent på varnings­signaler? Och varför underpresterar förvarningssystemets experter och institutioner i just det som är deras huvuduppgift? Frågorna åter­­kommer som ett led­motiv i diskussioner och utredningar kring allvarliga säkerhetskriser. Förvarningsproblem inom samhällets bered­skapsplanering och krishantering står också i fokus för denna bok. I Vi såg det inte komma undersöker Wilhelm Agrell utifrån en gemensam analysmodell fyra sinsemellan olika varningsförlopp: det försämrade säkerhetsläget i Europa, terrorattentaten i Norge 2011, framväxten av det grova kriminella våldet i det svenska samhället och den annalkande Coronapandemin 2020. Den bild som framträder är problematisk: mot varningssystemen arbetar ett ofta omedvetet och dolt förträngningssystem som i bästa fall framträder i efterhand men i värsta fall inte ens då. Boken vänder sig till studenter och yrkesverksamma med inriktning på samhällssäkerhet, krishantering och underrättelsefrågor, men också till en bred krets av samhällsintresserade läsare.

I den tredje boken i serien True spy mo¨ter vi Erika Mo¨ller – servitris pa° restaurang Bla° Fa°geln i Stockholm – som en sommarkva¨ll 1940 tra¨ffar en trevlig och pratsam man som sa¨ger sig arbeta fo¨r ett schweiziskt elektronikfo¨retag. Hon blir fo¨ra¨lskad, rekryteras till ett lo¨st sammansatt na¨tverk av sovjetiska agenter och fa°r i uppgift att kalla sig fo¨rfattare samt att hyra en villa som blir bombfabrik och ledningscentral. Erika Mo¨ller, tidigare historieskrivningens bifigur, a¨r ha¨r handlingens huvudperson. I serien True spy av Wihelm Agrell ingår också:Stig Wennerström – Myten om en svensk storspionOleg Penkovskij – Spion på avgrundens rand

»Agrell är en mästare på att levandegöra historien. Här förenas intrikata detaljer med solid kunskap om ämnet ... Boken är lättläst och lärorik.« BTJ Under hela 1900-talet bidrog Sveriges geografiska läge och neutrala hållning till att landet blev en naturlig mötesplats för diplomater och politiska dissidenter från hela världen. Vårt land, och då särskilt Stockholm, blev därför också attraktivt för främmande makters spionverksamhet. Redan tidigt förra seklet utnyttjades vår neutrala huvudstad som bas för hemliga operationer. När andra världskriget bröt ut fick Stockholm en unik position för de krigförande parternas underrättelsetjänster och blev Nordens Casablanca . Under kalla kriget flyttade verksamheten in i skuggorna där det fördes en jakt på stormakters spioner och svenska förrädare. Wilhelm Agrell är Sveriges främsta expert på underrättelseanalys och svensk säkerhetspolitik. I sin nya bok berättar han den rafflande historien om Stockholm som spioncentral. Läsaren får bekanta sig med såväl betydande personer och platser som hemliga organisationer verksamma i staden.

"C-byrån var generalstabens hemlighus, en oaptitlig men nödvändig inrättning. Den som satts på sin post därinne var skyddad för alla indiskreta blickar. Då han lagt på haspen kunde inget störa honom i hans viktiga men beklagliga värv ..." Så börjar en artikel som några år efter kriget gjorde en kritisk granskning av det svenska försvarets allra hemligaste del. C-byrån var från början en underavdelning av den militära underrättelsetjänsten som skulle inhämta information längs med Sveriges gränser under andra världskriget. Under ledning av sina två excentriska chefer, Carl Petersén och Helmuth Ternberg, växte avdelningen till en egen organisation, och blev alltmer ett självspelande piano i förhållande till försvarets andra delar. Uppdragen längs gränserna övergick snart i hemliga aktioner inne i andra länder, ibland långt från Sverige och inte alltid utan godkännande ovanifrån. C-byrån var först i Sverige att etablera kontakter med amerikansk säkerhetstjänst och de opererade ofta på gränsen till det tillåtna. Anklagelser om tidigare samarbete med Nazityskland och tveksamma privata affärer bidrog dock till att C-byråns rykte släpades i smutsen efter kriget. Drygt 75 år senare presenterar nu Gellert Hardi-Kovacs den heltäckande berättelsen om Sveriges ökända men okända hemliga underrättelsetjänst under andra världskriget! Gellert Hardi-Kovacs är född i Ungern men kom som nioåring till Sverige. Han är historiker, skribent och lärare, bosatt i Stockholm.________"[Författaren Gellert Hardi-Kovacs] ger oss bakgrund och orsak till grundande av Försvarets Radioanstalt (FRA), Sveriges tidiga underrättelseförbindelser med USA och Raoul Wallenbergs arbete. Frågan om C-byråns eventuella nazistsympatier penetreras också i denna väl dokumenterade (fotnoterna är många och upplysande) redogörelser." Kjell E. Genberg, DAST Magazine

Andra världskriget upphör aldrig att fascinera oss. Den här boken kastar ljus över tio mindre kända militärhistoriska episoder. Fanns det koncentrationsläger här? Var Sverige i sjökrig med Sovjetunionen? Ville den svenska militären gå i krig på Finlands sida? I den rikt illustrerade Sverige under andra världskriget lyfter flera av våra främsta militärhistoriska författare fram intressanta och oväntade perspektiv på historien under de dramatiska krigsåren 1939-1945. ANDERS FRANKSON är verksam som militärhistorisk författare och redaktör på Pennan & Svärdet, som utges av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. I boken medverkar även ANDERS JOHANSSON, NIKLAS SENNERTEG, TOBIAS BERGLUND, LARS GYLLENHAAL, KENT ZETTERBERG, LARS ERIKSSON WOLKE, GUSTAF VON HOFSTEN, ANDERS EHRNBORN och WILHELM AGRELL. "ett mycket intressant innehåll med stor bredd." BTJ

Den svenska FN-insatsen i Kongo 1960-1964 var redan från början kontroversiell. Det svenska försvaret hade vid denna tid inga erfarenheter av operationer långt från hemlandet. Och vad var det egentligen man skulle uppnå som fredsbevarare i ett land i kaos? Steg för steg förändrades uppdraget och de svenska styrkorna blev alltmer en stridande part i ett inbördeskrig kring utbrytarstaten Katanga. Att Sverige ändå slöt upp berodde till stor del på att Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare. För honom var Kongokrisen en avgörande utmaning där han måste visa att världsorganisationen kunde spela en självständig roll mellan stormakterna. I ett försök att hitta en väg ut ur den förvärrade krisen reste Hammarskjöld till Kongo i september 1961, det uppdrag som skulle bli hans sista och som slutade i en nattlig flygkrasch under oklara omständigheter. Var det en olycka som den officiella utredningen snabbt slog fast? Eller hade Hammarskjöld direkt eller indirekt bragts om livet av någon av de krafter som ville röja honom ur vägen? Boken ingår i serien Sveriges dramatiska historia.

Under några dramatiska dagar i oktober 1973 såg det ut som om staten Israel skulle gå under. Anfallet från arabvärldens då ledande nationer, Egypten och Syrien, kom överraskande för israelerna. Mitt under en storhelg gick två egyptiska arméer över Suezkanalen. Den välplanerade kanalövergången, operation Badr, räknas som en milstolpe i den egyptiska historien. Sovjetunionen hade sedan 1970 kraftigt ökat sitt militära stöd och rustat särskilt Egypten till tänderna. Den sovjetiska krigsmaterielen var den allra senaste och tillsammans med den följde sovjetiska rådgivare i stort antal. I kriget led båda sidor förödande förluster, innan FN trädde emellan. Krigslyckan hade då hunnit vända till israelernas favör. Det blev en komplicerad insats där Sverige spelade en central roll. Det svenska FN-förband som sattes in för att skydda den bräckliga vapenvilan hade även ett hemligt uppdrag: Samla in vad ni kan av sovjetisk toppmodern materiel från slagfältet och skicka hem allt till Sverige! En av de svenskar som deltog i både den synliga och den dolda underrättelseverksamheten var Wilhelm Agrell.

Kvällen den 27 oktober 1981 går den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Karlskrona skärgård. Nästa morgon tror en fiskare knappt sina ögon när han i dimman ser något stort och grönsvart höja sig över en klippa. På Sydkustens Örlogsbas möts observationen av misstro, men snart kan man konstatera att en ubåt med rysktalande besättning sitter fast i Gåsefjärden, djupt inne på svenskt territorium. Den uppseendeväckande nyheten briserar med full kraft i världens medier. Hur kunde detta ske? Vem bär ansvaret? Och hur ska händelsen hanteras? Den svenska ubåtskrisen skapade till en början nationell enighet och beredskapsanda, men ledde i förlängningen till en djup splittring i synen på det svenska förvaret. Författaren och historikern Wilhelm Agrell skildrar initierat alla turer kring U 137 och de ubåtskränkningar som under 1980-talet påstods äga rum i svenska farvatten. Sida för sida framträder den föga smickrande bilden av hur feltolkade observationer resulterar i förhastade slutsatser - och massmedialt haveri. Boken ingår i serien Sveriges dramatiska historia.

»Boken är skickligt disponerad; skildringen av nedskjutningen följs av en omsorgsfullt tecknad säkerhetspolitisk bakgrund av en tid då Sverige i hemlighet samarbetade med USA ... Språket har mycket bra flyt och Agrell är en utomordentligt skicklig skribent.« BTJ Fredagen den 13 juni 1952 försvinner en av flygvapnets två DC-3:or under ett rutinmässigt spaningsuppdrag över Östersjön. Ingen vet vad som kan ha hänt. Under sökandet blir ett svenskt obeväpnat sjöräddningsflygplan, Catalinan, nedskjutet av sovjetiskt jaktflyg. Ett diplomatiskt och politiskt spel tar vid, med det pågående kalla kriget som fond, där den svenska neutraliteten visar sig väga lätt. Med expertkunskaper och analytisk blick redogör Wilhelm Agrell för denna fascinerande episod av svensk efterkrigshistoria. Författarens slipade språk och medryckande berättarteknik bäddar för en rafflande resa mot avslöjandet av sanningen, något som ska dröja ända in på 2000-talet.

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2017 samt nominerad till Årets Bok om Svensk Historia 2017. Boken ger unika inblickar i Sveriges spionage under kalla kriget. Kalla kriget framstår alltmer som en viktig epok i svensk historia inte minst när det gäller bilden av säkerhetspolitiken. Samtidigt har det saknats en översiktlig skildring av den svenska underrättelsetjänsten under denna tid. Vad var dess syfte? Vilka hemliga operationer genomfördes? Och hur såg relationerna ut till andra underrättelsetjänster? Wilhelm Agrell är en av Sveriges främsta experter på underrättelseanalys. Utifrån tidigare konfidentiellt källmaterial har han skrivit boken Sprickor i järnridån, som ger en fascinerande och heltäckande bild av den hemliga underrättelsetjänstens arbete under en viktig och på många sätt farofylld tid. I arbetet med boken har han använt sig av två tidigare hemligstämplade tjänstedagböcker från det så kallade T-kontoret, skrivna av chefen Thede Palm och hans medhjälpare Curt Andreasson. Dagböckerna ger unika inblickar i deras arbete som var ett komplicerat och riskfyllt spel. Sverige var en liten men inte oviktig bricka i kalla krigets stora spel. Pressröster om boken: »Den svenska underrättelsetjänsten har stundtals varit rena Jönssonligan, men Sverige har också stått inför hot. Wilhelm Agrell gör en värdefull genomgång av underrättelsetjänsten som ger viktiga insikter ... Agrell behärskar ämnet som få och har skickligt vävt in ett par tidigare hemligstämplade tjänstedagböcker.« Sydsvenskan »Boken är pedagogisk, initierad och välskriven.« Militär Historia»Dubbelagenter, landsförrädare och invandrade öststatsflickvänner: kalla kriget bjöd på en hel del dramatik även på svenskt håll, trots eller kanske tack vare den påstådda neutraliteten. I en ny bok sammanfattar Wilhelm Agrell den svenska underrättelseverksamheten efter andra världskriget.« Svenska Dagbladet »Torrt, sakligt och understundom dråpligt beskrivs allt från organisatoriska våndor till farliga operationer i en helt oreglerad värld, där omdömet hos cheferna är mer avgörande än i de flesta andra verksamheter ... I Agrells genomgång av svunna tider klarnar verksamhetens utmaningar, varav några är tidlösa ... Genom boken flyter en ström av kunskap och insikt som inte uttalat är medskick till dagens förhållanden eller hur morgondagens militära underrättelsetjänst bör vara organiserad, men för den intresserade är det en minst lika viktig behållning som historiebeskrivningen.« Tidskriften Axess»Boken är välskriven och ger goda inblickar i Sveriges underrättelsearbete under kalla kriget. Den bör kunna tilltala alla med intresse för modern svensk historia.« BTJ»Agrell är en sakkunnig och trovärdig guide in i de dunkla miljöer där underrättelsetjänster arbetar. Genom olika tjänstedagböcker ges en unik inblick i hur dessa organisationer arbetar och hur komplext och riskfyllt arbetet är.« Hemmets vän

”Det är från polisen. Översten är anhållen.” I juni 1963 skakade avslöjandet av Stig Wennerströms förräderi Sverige. Han hade hunnit lämna ut minst 20 000 sidor hemliga dokument till Sovjetunionen innan han avslöjades. Wilhelm Agrell minns hur hans far Jan Agrell, chef för Militärpsykologiska institutet, under strängt kontrollerade former hämtades i en mörkgrön bil för att närvara vid rättegången mot Wennerström, i hemmet omnämnd som Dubbel-W. Nu tillgängliggörs det militära utredningsmaterialet och Wilhelm Agrell kan ta del av sin fars handskrivna anteckningar kring den psykologiska undersökning som Wennerström genomgick. I arkivets tidskapsel söker han bland annat svar på frågan om Wennerström verkligen var den storspion han utgav sig för. Och stämde egentligen allt han så villigt erkände? Illustrerad med fotografier och skisser. Med boken om Stig Wennerström inleder Wilhelm Agrell – professor i underrättelseanalys – en serie spionporträtt under namnet True spy. Saxat ur recensioner:"Stig Wennerström. Myten om svensk storspion är den första boken i en serie om flera under samlingsnamnet True spy och en självklarhet i bokhyllan för alla som intresserar sig för spionage och kalla krigets historia." Hans Stigsson, Norrköpings Tidningar"Wilhelm Agrell har åstadkommit en både fascinerande och spännande bok för den som vill veta mer om Sveriges största spionskandal under kalla kriget." Niclas Sennerteg, Kristianstadbladet"Stig Wennerström är en mycket intressant och välskriven bok, som imponerar med sitt analytiska djup." BTJ-häftet, Mats K. G. Johansson

Högaktuellt om övervakning av en av Sveriges främsta experter. I juni 2013 fylldes världens media av avslöjanden från den avhoppade IT-teknikern Edward Snowden. Rapporteringen visade ett omfattande övervakningsnät, och att de som låg bakom var underrättelsetjänster i samarbete med telekomföretag och IT-jättar. Hur har detta globala övervakningssystem kommit till? Och hur har det nått en så svindlande omfattning? I Vem kan man lita på? redogör Wilhelm Agrell, historiker och professor i underättelseanalys, för denna högaktuella utveckling. Pressröster om boken: »Det är en intressant historia som Agrell genomgående beskriver och skildrar. Boken ger läsaren en bra inblick i hur underrättelse- och säkerhetstjänsten arbetar och hur detta har förändrats genom åren med den tekniska utvecklingen.« Skaraborgs Allehanda»I framställningen kombinerar Wilhelm Agrell, känd professor i underrättelseanalys, lättläst och medryckande sina stora kunskaper i underrättelseverksamhet samt teknisk och världspolitisk utveckling ... Både ämnet, spioneri , och författarens stora förmåga att skriva, gör det hela mycket spännande och ändå utan avkall på vetenskapligheten.« Bibliotekstjänst