Willy Pfändtner

I denna introduktion till religionshistoriens teori och metod beskrivs ämnets innehåll, karaktär och gränser: Vad är religionshistoria, vilka frågor ställer en religionshistoriker och hur skiljer ämnet sig från andra närliggande ämnen? I den första delen introduceras olika sätt att studera och synliggöra religion. Här presenteras jämförande, historiska, etnografiska, sociologiska, kognitionsvetenskapliga, genusvetenskapliga, postkoloniala, politiska och didaktiska perspektiv på religion. I bokens andra del behandlas centrala religionshistoriska begrepp och hur de kan användas i vetenskapliga sammanhang. Här ges pedagogiska beskrivningar av magi, gudar, myt, rit, symbol, asketism och sekularisering. Boken är avsedd för studenter på grundnivå i religionshistoria, men är även användbar i andra ämnen där studiet av religion utgör en viktig del. Den kan läsas av studenter och andra intresserade utan närmare förkunskaper, men också utgöra ett referensverk för de studenter som kommit längre i sina studier.

Att definiera sig som andlig men inte religiös har blivit allt vanligare under efterkrigstiden och är en inställning vi ofta förknippar med new age eller nyandlighet. Medan religion för tankarna till förstelnade institutioner, rigida normer och yttre auktoritet, ses andlighet istället som ett individuellt och kreativt förhållande till högre makter och olika religiösa traditioner. Med detta är inte nödvändigtvis någonting nytt, utan snarare ett förhållande till religion som vuxit fram under lång tid. I boken spåras dessa tendenser tillbaka genom historien. Bokens olika författare erbjuder religions- och naturvetenskapliga perspektiv på mystiska, esoteriska och andliga traditioner, med fokus på det samtida Europa och Nordamerika. Såväl forskningen som samtida företeelser skärskådas. Bokens tio författare är framstående forskare i religionshistoria och andra ämnen, verksamma vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands.