Wiweka Warnling Conradson

Grundläggande juridik för lärarutbildningen. Fokuserar på mötet lärare och elev. Vilka rättsliga aspekter, ibland förknippade med etiska dilemman, som detta kan akualisera. Vill lära att se juridiken i vardagliga situationer och försöka avgöra vad som är rättsligt korrekt. Hänvisningar till relevenata paragrafer.

Juridisk skrivguide innehåller skrivråd för jurister och juridikstuderande. Boken är metodorienterad – strategier för arbetsekonomisk produktion av juridiska texter varvas med talrika exempel. Strukturering av material, citat- och hänvisningsteknik samt utformning av litteratur- och källförteckningar behandlas utförligt. Boken presenterar enhetliga kriterier för bedömning av juridiska texter och i separata avsnitt lämnas råd om hur värderingar respektive korrigeringsanvisningar kan utföras. I checklisteform ges därtill detaljerade förslag på hur skrivprocessen kan organiseras och hur utseendemässig formatering av juridiska texter kan ske på ett effektivt sätt. Denna femte upplaga har utökats med avsnitt om att skriva juridik på engelska och ger råd om förhållningssätt och användning av stora språkmodeller och andra hjälpmedels. Övriga delar är uppdaterade och reviderade. Författarna är verksamma vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, respektive vid institutionen för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.

Näringsutövning förutsätter tillstånd och på det följer tillsyn som kan leda till långtgående ingripanden i form av förelägganden, återkallelse av tillstånd eller sanktionsavgifter. Tillsynen är bred och omfattar läkemedel, kärnteknik, sprängmedel, gruvor, spel, alkoholservering, personlig assistans, vägtrafik, finansiell verksamhet m.m. En tillsynsmyndighet ska utreda och bevisa om deras tillsynsobjekt har gjort fel och ingripa om lagen så påfordrar. Lagarna kan vara svårtolkade och praxis visar att både tillsynsmyndigheter och näringsutövare gör felbedömningar. Förutsägbarheten är begränsad och därmed även rättssäkerheten. Ett missnöjt tillsynsobjekt kan begära ändring hos tillsynsmyndigheten och i nästa led överklaga beslutet. Många frågor kan uppkomma: Gäller ett överklagandeförbud om europarätten förutsätter domstolsprövning? Är det ett beslut eller möjligen bara ett råd? Är beslutet överklagbart och har den klagande talerätt? Ett tillsynsobjekt kan ha svårt att ta till vara sin rätt och får inte ersättning för advokatkostnader, även om ingripandet befinns vara felaktigt. Näringsutövaren uppmanas att stämma staten på skadestånd i allmän domstol, vilket medför nya utmaningar. Tillsyn behövs, men den måste utföras på ett omsorgsfullt och rättssäkert sätt, med stöd i principer om legalitet och proportionalitet. Boken vänder sig till näringsutövare som är eller kan bli föremål för tillsyn, och även till deras försvarare samt tillsynsmyndigheter och lagstiftaren.

En introduktion till förvaltningsrättensyftar till att sätta in förvaltningsrätt i ett helhetsperspektiv, samtidigt som en vardagsnära anknytning eftersträvas. Den som ser till sin egen ansökan om bygglov eller lärarlegitimation eller till sitt eget överklagande av ett beslut hos förvaltningsrätten får på så sätt enklare att hantera de frågor som kan uppkomma. Den som kommer i konflikt med en myndighet i samband med en vägrad förmån, ett beslut om sanktioner eller ett återkallat tillstånd får reda på vilka krav som kan ställas ifråga om insyn, motivering, muntliga inslag, etc. Det sagda gäller lika om den som berörs är en enskild person eller ett företag. Omvänt gäller att tjänstemän vid olika myndigheter – vilka finns i hundratal inom många olika områden (Polismyndigheten, Finansinspektionen, Skolverket, Tekniska högskolan, byggnadsnämnden i en kommun, etc.) – får ett rättsligt perspektiv på sin verksamhet. I introduktionen presenteras förvaltningsförfarandets utformning, metoden att avgöra om förvaltningslagen ska tillämpas, olika möjligheter till förnyad prövning av beslut, m.m. Boken är avsedd att tillämpas som en grundläggande orientering på juristutbildningens (vid Stockholms universitet) första termin men har fått en mycket större användning än så. Den har fått omdömet att vara begriplig och nyttig även om läsaren inte har ambitionen att bli jurist. I och med europeiseringen av svensk rätt – och medlemskapet i EU – har ett allt större fokus kommit att läggas vid just förvaltningsrätt liksom vid de ökade kraven på domstolsprövning av förvaltningsbeslut. Juridiken är föränderlig och den femtonde upplagan är reviderad vad gäller europarätten.

Det är viktigt att den som arbetar med juridiska problem är orienterad i det juridiska källmaterialet och juristens arbetsmetoder för att skaffa sig nödvändig information. Syftet med FINNA RÄTT är att ge kunskap och vägledning i dessa ting. FINNA RÄTT behandlar såväl grundläggande frågor om den svenska rättsordningens uppbyggnad och det centrala rättskällematerialet som svårare frågor som dyker upp i mer ingående rättsutredningar. Boken orienterar också om rättskällor och dokumentation i europarätten och om information i digital form. FINNA RÄTT används både i akademisk undervisning vid de juridiska fakulteterna och inom andra typer av rättsutbildning och av praktiskt verksamma jurister. FINNA RÄTT har skrivits av en författargrupp bestående av juris professorer vid Stockholms universitet. Hans-Heinrich Vogel är numera professor i Lund. I den sextonde upplagan har texten genomgående aktualiserats och setts över. Kapitlet om informationssökning i digitala miljöer har nyskrivits.

Denna bok inom det skoljuridiska området fokuserar på mötet mellan lärare och elev och vilka rättsliga aspekter – ofta förknippade med etiska dilemman – som detta kan aktualisera. Tanken är att lära sig se dessa aspekter och dilemman i vardagliga situationer för att på så sätt kunna parera ett antal s.k. blindskär i yrkesrollen som lärare. Några exempel kan ges:• En elev stör genom mobilprat och du tar hans mobil. Finns det befogenhet att göra det och kan åtgärden vara rimlig?• En elev kommer iförd slöja och du kräver att slöjan ska av i samband med gymnastik. Vad får du och får inte göra och varför?• En elev eller ett barn slår någon annan och du ingriper eller ”blundar” och ser bort. Vilka är dina skyldigheter och befogenheter som lärare i detta avseende?• En elev vägrar vara med på avslutning i kyrkan eller i ett julspel och du kräver att han berättar varför. Är ditt agerande korrekt?• En elev har skrivit kränkande om andra elever i en skoltidning eller på en skolblogg och du förbjuder henne att skriva mer. Får du göra så?

Vad är ”rätt”? Frågan kan tolkas på ett handfast sätt, i betydelsen vad som är gällande rätt när man försöker lösa ett visst juridiskt problem: T.ex. om man få slå sina barn (barnaga) eller om det är förbjudet. Frågan kan också ges en rättsteoretisk innebörd, om man försöker förstå juridikens väsen och t.ex. vill analysera vad som skiljer rättsregler från andra typer av regler. Författarens ambitioner är inte att ge läsarna full klarhet i rättens ”inre natur”, utan det främsta syftet är att väcka frågor och få läsarna att själva reflektera:• Kan en våldsinriktad förening förbjudas?• Kan en gällande lag vara så föråldrad att den inte tillämpas?• Tillåts barnäktenskap i Sverige?• Måste man alltid följa prejudikat från våra högsta domstolar?• Kan ett barn tvingas att lära sig simma för att det är ”barnets bästa”?• Är det straffbart att bränna Koranen offentligt? Rätten är ständigt i förändring genom nya svenska lagar och domar, liksom domar från Europadomstolen och EU-domstolen samt annan EU-rätt i form av fördrag, förordningar, direktiv m.m. Det en gång inlärda är alltså inte en stabil punkt annat än temporärt, utan alla jurister måste inse betydelsen av att lära på nytt och att bedöma juridiska frågor, såväl idag som i framtiden, med hjälp av en juridisk metod eller kanske flera olika sådana metoder.

En introduktion till förvaltningsrätten syftar till att sätta in förvaltningsrätt i ett helhetsperspektiv, samtidigt som en vardagsnära anknytning eftersträvas. Den som ser till sin egen ansökan om bygglov eller lärarlegitimation eller till sitt eget överklagande av ett beslut hos Förvaltningsrätten får på så sätt enklare att hantera de frågor som kan uppkomma. Den som kommer i konflikt med en myndighet i samband med en vägrad förmån, beslut om sanktioner eller ett återkallat tillstånd får reda på vilka krav som kan ställas ifråga om insyn, motivering, muntliga inslag, etc. Det sagda gäller lika om den som berörs är en enskild person eller ett företag. Omvänt gäller att tjänstemän vid olika myndigheter – vilka finns i hundratal inom många olika områden (polisen, Finansinspektionen, Skolverket, Tekniska högskolan, byggnadsnämnden i en kommun, etc.) – får ett rättsligt perspektiv på sin verksamhet. I introduktionen presenteras förvaltningsförfarandets utformning, metoden att avgöra om förvaltningslagen ska tillämpas, olika möjligheter till förnyad prövning av beslut, m.m. Boken är avsedd att tillämpas som en grundläggande orientering på juristutbildningens (vid Stockholms universitet) första termin men har fått en mycket större användning än så. Den har fått omdömet att vara begriplig och nyttig även om läsaren inte har ambitionen att bli jurist. I och med europeiseringen av svensk rätt – och medlemskapet i EU – har ett allt större fokus kommit att läggas vid just förvaltningsrätt liksom vid de ökade kraven på domstolsprövning av förvaltningsbeslut.

Statsrättens grunderutgör en kommentar av regeringsformen med anslutande författningar. Även EU-rätten och Europakonventionen behandlas i de delar som rör statsrätten. Statsrätten, eller konstitutionell rätt som den också benämns, handlar om formalia kring riksdagsval, regeringsbildning, normgivning etc., men innefattar också många juridiska frågor med direkt anknytning till politik och det omgivande samhället, t.ex. fri- och rättigheter av ett blandat slag. Det är ett dynamiskt rättsområde och mycket har hänt sedan den förra 6:e upplagan 2018. I läroboken eftersträvas ett helhetsperspektiv, innebärande att frågor sätts in i ett större sammanhang:Kan vi förbjuda en förening för att den anses som främlingsfientlig eller våldsinriktad? Kan vi tvinga människor att vaccinera sig mot covid eller inskränka den lagstiftade mötesfriheten? Måste vi följa en EU-rättslig förordning om utökad datalagring av uppgifter? Får en svensk lag föreskriva att svenska medborgare som deltagit i krig ska landsförvisas? Kan en minister ge uttryck för sitt gillande av en viss dom eller kan det uppfattas som otillåtet ministerstyre? Frågorna är många och av blandad art och svaren kan vara mer eller mindre osäkra. Icke desto mindre måste svar eftersökas med någon form av etablerad juridisk metod och med en fingertoppskänsla för den politiska dimensionen. I boken ges många hänvisningar till rättsfall, referenslitteratur och även till andra författningar än de rent statsrättsliga.

I Sverige har vi av tradition ansett att många förvaltningsbeslut, inte minst olika bidrag och tillstånd, lämpar sig bäst för prövning inom förvaltningen och med regeringen som sista instans. Mötet med europarätten – Europakonventionen och EU-rätten – blev något av en revolution: Våra regler om domstolsprövning var otillräckliga i många olika avseenden. Regler tillkom om rättsprövning av vissa regeringsbeslut i Högsta förvaltningsdomstolen, specialförfattningar reviderades vartefter och förvaltningslagen kompletterades med en överklaganderegel om domstolsprövning ifall europarätten så kräver. Därutöver fick vi en ständigt väx - ande praxis att hantera, dels från Europadomstolen och EU-domstolen, dels från våra svenska domstolar som måste förhålla sig till europarätten. Numera har vi ofta regler som möjliggör domstolsprövning i någon form – om inte annat så med ett direkt stöd i europarätten – men vägen till ett slutligt avgörande i sak kan vara mycket lång. Boken presenterar ”rätten till domstolsprövning” och våra rättsmedel i ett brett perspektiv: Utvecklingen inklusive de politiska svårigheterna med ”ökad domstolsmakt” och ”politikens juridifiering”; kraven på domstolsprövning enligt Europakonventionen respektive EU-rätten och hur dessa krav hanteras i Sverige, dels av våra myndigheter, dels av lagstiftaren; rättsprövning med en diger praxis sedan 1988 och flera kontroversiella avgöranden med upphävda regeringsbeslut; överklagande till förvaltningsdomstol med stöd av en specialförfattning eller med förvaltningslagen vars regel (40 § FL) väcker många frågor; prövning i allmän dom - stol i olika former (fastställelse, fullgörelse, skadestånd, verkställighet). Idag står det ofta klart att ett visst beslut måste kunna bli föremål för domstolsprövning, men reglerna kan vara både motsägelsefulla och ofullständiga och domstolarna måste agera som problemlösare. På så sätt kan vägen fram till en domstolsprövning bli så snårig att rättsmedlens effektivitet med avseende på europarätten kan komma att sättas i fråga.

Begreppet effektivitet löper som en röd tråd genom sanktionsavgifternas historia – från skattetillägg i början av 1970-talet, över de sanktionsavgifterna som tillkom efter finanskrisen på 2000-talet och till den allt intensivare utvecklingen av nya sanktionsavgifter med en EU-rättslig grund. Idag torde det råda konsensus om att vi har att göra med ekonomiska sanktioner, dvs. inga prestationsavgifter, som får ersätta eller komplettera straff. Man talar i termer av sanktionsväxling. Vi har nu ett 80-tal sanktionsavgifter – och nya förslag tillkommer i stadig takt – spridda över en stor del av den speciella förvaltningsrättens områdeskatter och tullardataskydd- och informationssäkerhetmiljöplan och byggandekonkurrensupphandlingmarknadsföringarbetsmarknad och arbetsmiljötransport och trafikfinans-, energi- och spelmarknadproduktsäkerhetkamerabevakning, m.fl. Sanktionsavgifter kan utgå med mycket höga belopp – ibland många miljoner kronor – och påförs både juridiska och fysiska personer, oftast utan hänsyn till uppsåt eller skuld. De beslutas som regel i förenklade former av någon tillsynsmyndighet, dvs. utan sedvanliga straffprocessuella garantier. Fast här har europarätten utvecklats till att bli en hämmande faktor vad avser rättssäkerhet, t.ex. i form av krav på en ”rättvis rättegång” eller förbud mot dubbelbestraffning. Utvecklingen är dock inte entydig utan EU-rätten kan ge motsägelsefulla signaler. Trots att sanktionsavgifterna har funnits i vår rättsordning i snart 50 år så återstår en hel del frågetecken kring hanteringen av dem: Vad krävs normgivningsmässigt sett? Måste riksdagen lagstifta eller kan t.ex. Naturvårdsverket utfärda om sådana sanktioner? Vad gäller ifråga om retroaktivitet och legalitet? Hur komplicerad kan en reglering tillåtas bli innan rimliga krav på förutsebarhet anses vara förbisedda?