Ylva Hasselberg

Oberoende tanke är andra delen av biografin över Eli Heckscher. Boken behandlar åren 1925-1952 i Heckschers liv. Ett genomgående tema är Heckschers oberoende. Han tar sig rätten att ha en egen uppfattning om vetenskapliga problem och centrala samhällsproblem. Han förkroppsligar det vetenskapliga förhållningssättet: rätten och plikten att vara oense! Samtidigt minskar hans inflytande på samhället och politiken. Han slutar att verka som nationalekonom och får en personlig professur i ekonomisk historia. Han skriver sin internationellt kända bok om merkantilismen som idé och system. Han skriver fram en svensk ekonomisk historia. Han kämpar med näbbar och klor för ett samhälle byggt på individen, inte gemenskapen, men gör under trettiotalet vad han kan för att rädda den europeiska judenheten från utrotning. Han genomlever sitt andra världskrig. Han tar ställning mot planhushållning och socialism, men vill inte delta i något organiserat planhushållningsmotstånd. Han är och förblir individ, kompromisslöst övertygad om sitt eget ansvar för samhället. Ylva Hasselberg är professor i ekonomisk historia och verksam vid Uppsala universitet. Hon har en rad böcker bakom sig, senast Vetenskapens karaktär: Eli F. Heckscher · Del 1: Oberoende liv 1879-1924 (2021).

More world-leading research; more internationalisation; more mobility; more open access; more impact; more arts and humanities perspectives on other disciplines; more research links in teaching; we want more of most things, quite simply But how should Swedish research be organised and funded to achieve all this? The question covers numerous problems and dilemmas. What should be the distribution between major programmes and minor projects? Should research proposals be evaluated with reference to the applicants earlier achievements bibliometrically, for example or to the results expected? How much weight should be given to practical social benefits? Should assessments mainly be done by other researchers (peer review)? If so, how can they avoid spending more and more of their time evaluating other researchers? What specific role should research play in academic teaching? At universities in general? Or in politics, for that matter? Shouldnt researchers, to a higher degree, impart their results to decision-makers and the public with far greater outreach than today? Nowadays, more than half of Swedens university research is paid for by research funders outside the higher education institutions. Such funders include central government agencies, but also independent bodies. Riksbankens Jubileumsfond (RJ), the Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences, fosters and supports research in these disciplines. This book, published to mark RJs Golden Jubilee in 2015, is an attempt to think ahead on issues concerning the future of research.

En av modernitetens stora berättelser handlar om konflikten mellan förnuft och vetenskap å den ena sidan och tro och vidskepelse å den andra. Enligt den berättelsen kommer människors behov av magi och religion obönhörligt att minska allteftersom vetenskapen infriar sina löften och förklarar sådant som tidigare framstod som oförklarligt och hemlighetsfullt. Det skulle alltså pågå en rörelse från förtrollning till avförtrollning. Begreppet ”avförtrollning” brukar framför allt förknippas med sociologen Max Weber (1864–1920), som tillsammans med Durkheim, Freud och andra bidrog till att skapa en föreställning om att religionen successivt skulle försvinna i den moderna världen. Men innebär denna tänkta utveckling att också vetenskapen själv – som ju en gång förväntades kunna ge besked om metafysiska förhållanden och gudomliga avsikter, alltså människans plats i skapelsen – måste avförtrollas? Och finns det inte i modern vetenskaplig verksamhet ofrånkomliga element av (åter)förtrollning? Antologin "Vetenskapens förtrollning och av­förtrollning" tar sin utgång i Webers tankegångar och det stora inflytande dessa har haft hos senare tänkare och forskare. De fem bidragen kretsar alla på olika sätt kring fenomen knutna till vetenskapen och universitetet, fenomen som låter sig beskrivas och analyseras i termer av förtrollning och avförtrollning. Perspektivet i antologin är emellertid inte bara vetenskapshistoriskt och vetenskapssociologiskt utan också forskningspolitiskt – frågor om forskningens autonomi och integritet har ham­nat i blickfånget när den högre utbildningens managementstyrning och byråkratisering allt mer har börjat ifrågasättas. Vad är egentligen forskning för slags verksamhet? Weber har på nytt blivit högaktuell. Annelie Drakman (forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet), Peter Josephson (idéhistoriker vid Södertörns högskola), Ylva Hasselberg (professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet), Thomas Karlsohn (professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet) och Ingemar Pettersson (forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet.

Eli Heckscher, nationalekonom och ekonomhistoriker, är en av Sveriges internationellt mest kända vetenskapsmän. Hans verksamhet sträckte sig över 1900-talets första hälft och sammanfaller med framväxten av det moderna samhället. Heckscher hade stor del i många centrala frågor och politiska skeenden: krigstidshushållningen under första världskriget, penningpolitiken, tullpolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Han deltog i flera stora utredningar och var en outtröttlig debattör. Vetenskapens karaktär handlar om denne man, hans individualism och kamp för oberoende; hans tankar och idéer. Det är också en bok om Stockholm och dess judiska borgerlighet, om Handelshögskolan och om svensk statsförvaltning i början av 1900-talet. Första delen omfattar perioden 1879-1924.

"Inte utan visst motstånd accepterar jag att universitet förvandlas till en producent av det skenbart mätbara. När det mätbara inte kopplas till en uppfattning om vad som är bra eller dåligt blir verksamheten meningslös. Inte utan visst motstånd accepterar jag att mitt yrkesliv förvandlas till en fråga om att marknadsföra bilden av mig själv som professor. Inte utan motstånd accepterar jag heller att min arbetstid fylls med uppgifter som gör mig dummare och mer trivial som tänkare. Den här boken är en motståndshandling." Ylva Hasselberg (f. 1967), professor i ekonomisk historia och en välkänd kritiker av universitets sentida utveckling. Inte utan visst motstånd är en uppföljare till Vem vill leva i kunskapssamhället? Essäer om universitet och samtiden som utkom på Gidlunds förlag 2009.

RJ:s årsbok 2015/2016 i två band: svensk och engelsk utgåva. Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.

Mer världsledande forskning, mer internationalisering, mer mobilitet, mer open access, mer impact, mer humanistiska perspektiv på andra vetenskaper, mer forskningsanknytning i undervisningen. Mer av det mesta, helt enkelt Men hur bör svensk forskning organiseras och finansieras för att åstadkomma allt detta? Frågorna rymmer en rad problem och dilemman. Hur bör fördelningen mellan stora program och små projekt se ut? Ska forskningsansökningar utvärderas med hänsyn till de sökandes tidigare prestationer, exempelvis genom bibliometri, eller utifrån förväntade resultat? Vilken vikt ska fästas vid konkret samhällsnytta? Ska bedömningar i huvudsak ske av andra forskare genom peer review? Hur undviker man i så fall att allt mer av forskarnas tid går åt till att utvärdera andra forskare? Och vilken konkret roll ska forskningen spela i den akademiska undervisningen? På universiteten som helhet? Eller för den delen i politiken? Borde inte forskare i högre grad sprida sina resultat just till beslutsfattare och allmänhet nå ut långt mer än i dag? Numera betalas mer än hälften av svensk universitetsforskning av forskningsfinansiärer som står utanför lärosätena. Här finns statliga myndigheter men också fristående organ. Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som främjar och stöder humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Denna bok ges ut med anledning av fondens femtioårsjubileum 2015 och är ett försök att tänka vidare i frågor om forskningens framtid.

Våra universitet och högskolor är arenor för bildning, fritt tänkande, intellektuell utveckling och förkovran. Det är väl tanken hos de flesta av oss? Men ser det ut så på våra svenska lärosäten? I denna antologi rapporterar och analyserar ett antal lektorer och professorer inifrån svenska universitet och högskolor. Sammantaget framträder en bild av våra lärosäten, som står allt längre ifrån klassiska bildningsideal. Det universitet som en gång föddes i Bologna håller nu på att krossas av en Bolognaprocess . Författarna argumenterar för att både lärares och studenters fria tänkande och kunskapssökande alltmer underkastas byråkratiska och politiska maktprocesser. Undervisningen bedrivs inte längre som fritt kunskapssökande som mål i sig utan som medel för att uppnå ökad anställningsbarhet och politiska målsättningar som jämlikhet , jämställdhet och mångfald . Kunskapen som förmedlas paketeras och görs likformig, så att den likt en vara i färdig form kan ges till studenten. Relationen mellan lärare och student förvandlas från en som bygger på ömsedigt förtroende och kreativitet, till en där studenten blir ett offer , som behöver beskydd från lärarens professionella omdöme. Därmed efterfrågas numera lärare med terapeutiska förmågor snarare än ämneskunskaper. Hela verksamheten avprofessionaliseras. Den högre utbildningen blir allt lägre. De iakttagelser jag gjort och de slutsatser jag dragit av att politiken allt oftare blivit en plats där politiker leker marknad bestyrks när jag läser det som redovisas i denna bok. Jag hoppas att fler än jag ska ha glädje och nytta av den , konstaterar Bengt Göransson(s) i antologins efterord.

Vem skapade bilden av industrisamhället? Och vad blev resultatet? Den här boken handlar om framväxten av en akademisk disciplin: ekonomisk historia, och dess grundare. Framför allt handlar den om nationalekonomen Eli Heckscher, men också om om de aktörer som valde att engagera sig i Heckschers projekt att skapa en svensk ekonomisk historia: nationalekonomen Arthur Montgomery och historikern Bertil Boëthius. Boken är skriven ur ett vetenskapssociologiskt perspektiv och söker svara på frågan om hur den vetenskapliga smaken, omdömet, uppstår? Hur bestäms vad en disciplin ska handla om och vad som är bra vetenskap? Svaret på frågan bygger på en analys av de aktörer som var engagerade i den nya disciplinen: deras normer och uppfattningar såväl som karriärstrategier och inbördes relationer. Inte minst viktiga är känslor: vänskap, fiendskap och konsekvenserna av känslomässiga ställningstaganden. Ylva Hasselberg är ekonomhistoriker, verksam i Uppsala.