Yrsa Lindqvist

Få bakverk väcker så mycket nostalgi, doftminnen och julstämning som pepparkakan. Men bakom den knapriga ytan och den välkända smaken döljer sig en fascinerande berättelse som sträcker sig över århundraden och kontinenter. I denna bok får du följa pepparkakans resa från medeltida medicin till älskat småbröd. Upptäck hur exotiska kryddor som ingefära, nejlika och kanel fann sin väg till nordiska kök, och hur pepparkakan blev en symbol för både tradition och kreativitet. Boken innehåller ett urval av historiska pepparkaksrecept från 250 år, med tips på hur de kan anpassas till nutid. Med vackra illustrationer, kulturhistoriska nedslag och doftande recept är detta en bok för alla som älskar pepparkakor och vill veta mer om deras kryddiga förflutna. Boken ges ut av SLS och Appell Förlag i samarbete med Finlands svenska Marthaförbund.

Få bakverk väcker så mycket nostalgi och doftminnen som pepparkakan. Bakom den knapriga ytan döljer sig en fascinerande berättelse som sträcker sig över århundraden och kontinenter. Här beskrivs pepparkakans resa från medeltida medicin till småbröd, hur exotiska kryddor som ingefära, nejlika och kanel hamnade i nordiska kök, och hur pepparkakan blev en symbol för både tradition och kreativitet. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Sommarhus, campingplatser och småbåtshamnar - alla fylls de av liv och aktiviteter under den korta nordiska sommarsäsongen, trots det opålitliga vädret. Varför väljer miljontals nordbor och tyskar att återkomma till samma platser i Norden, år efter år, för att uppleva sommaren? Sommardrömmens paradox består av längtan till välkända miljöer i kombination med förändrade anspråk och ideal. Under 1950-talet kretsade sommarlivet mycket kring nybyggda små stugor, husvagnar och båtar. Idag rör det sig i större utsträckning om återbruk, andra estetiska stilar och högre standard. I "Sommarliv. Minnen, drömmar och materialitet" uppmärksammas människors sommarminnen och drömmar som avspeglar sommarlivets praktiker och materialitet. Genom att analysera vad som är särskilt betydelsefullt i sommarlivet synliggörs även hur dessa praktiker förvaltar ett kulturarv. I detta sammanhang är inte kulturarvet fastlåst i en stereotyp form, utan blir till och omskapas via flera generationers aktiviteter, minnen och berättelser. Antologin utgår från ett samverkansprojekt mellan universitet, arkiv och museer. Författarna har med etnologiska, konstvetenskapliga och kulturgeografiska perspektiv analyserat sommarlivet med referenser till torp och sommarvillor, segel- och motorbåtar, husvagnar och butiker. De har observerat, intervjuat, samlat in berättelser via frågelistor, läst bloggar och granskat mediala källor, vilket i sin tur också visar på sommarlivets variationsbredd i Norden.

Matkulturen genomgick stora förändringar under 1900-talet. Inte bara själva maten är annorlunda i dag jämfört med för hundra år sedan - allt från produktion till vårt förhållningssätt till maten har förändrats. Under tidigt 1900-tal integrerades maten i kulturen via det man odlade, det man fångade, vilka odlings- och fångstmetoder man använde, hur man byggde bodar och murade spisar, firade högtider och genomlevde kristider. I slutet av 1900-talet trappades intresset för mat upp som en följd av ökat välstånd, globalisering och mediernas erövring av maten som underhållning. I dag är människan en konsument som inte nödvändigtvis ser sammanbandet mellan jorden och födan. Fortsättningsvis är maten en väsentlig del av kulturen men i nuvarande samhällskontext handlar det långt om konsumtion, hälsa, miljö, etik och andra mer abstrakta begrepp förknippade med känslor som t.ex. njutning och skam. Folkkultursarkivet vid Svenska litteratursällskapet har sedan början av 1900-talet dokumenterat minnen, sedvänjor och traditioner kring matkulturen. Det tidigaste materialet samlades in av utsända stipendiater, senare har arkivets personal och ett stort antal meddelare utökat samlingarna bl.a. genom frågelistor. Utgående från uppteckningarna och frågelistsvaren tecknar den här boken en bild av förändringar i matkulturen i Svenskfinland under 1900-talet. Från att ha varit lokalt förankrad har den blivit en del av de internationella strömningarna.