Emotioner, vardagsliv och samhälle – hinnat ja saatavuus

" I det moderna samhället har uttryckandet av starka känslor kommit att bli en avvikelse. Och det visar också den danska sociologen Charlotte Bloch i sin omfattande studie av hur stress värderas och hanteras i arbetslivet och familjelivet (Bloch, 2001). Hennes undersökning visar att stress är något som vi måste leva med. Vi får och skall vara lite stressade men det skall ske på ett kontrollerat sätt. Och om vi inte är i stånd till att hantera stressen under kontrollerade former riskerar vi att stämplas som odugliga personer och därmed hållas ansvariga för den egna belägenheten." Efter att under några decennier har varit ett eftersatt område har intresset för emotioner inom sociologin ökat sedan 90-talet. Inom områden som t.ex. organisationsteori, brott och straff, våld, folkhälsa, välfärd, arbetsliv, social mobilisering och sociala rörelser har emotionernas betydelse återupptäckts. Man menar att många former av mänskligt handlande och samspel mellan människor är obegripligt om man betraktar dem utan emotionsglasögon. Flera författare har till exempel pekat på betydelsen av att ta med emotionssociologiska aspekter vid studier av hälsa och sjukdom. Boken innehåller bl.a. följande teman: Emotioner i sociologin – en katt bland hermeliner? Emotionell kultur – om känslokontroll och den moderna känslokulturen Emotionellt arbete och kommersialisering av känslor Emotioner och ritualer Tidig europeisk sociologi om skam – Georg Simmel och Norbert Elias Den nordamerikanska sociologin om skam – Från Charles Horton Cooley till Thomas Scheff Emotioner och sociala rörelser Risker, stigmatisering och emotioner Vreden och våldets emotioner Emotioner och ohälsa Underordningens skam och överhetens skamlöshet Emotioner i organisationer Att studera emotioner "Den i USA verksamme sociologen Stjephan Mestrovic målar i boken ”Postemotional Society” upp ett tillstånd och en utveckling som inte ger något utrymme för spontana känslor (Mestrovic, 1997). Mestrovic hävdar att vi nu lever i den postemotionella eran – en slags neo-orwelliansk värld av mekaniserade känslor. Känslokontrollen tar ett allt starkare grepp om människan och det emotionella livet blir allt mer mekaniserat, tillgjort, falskt och därmed mindre autentiskt. Människors känslor är snarare kvasi-emotionella responser än äkta känslouttryck. Emotionerna är förpaketerade och McDonaldiserade. De erbjuds som en slags happy-meal för massmänniskan."